Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
LAND OCH STAD.
N:o 10
lopp skulle utgöra en stat för sig, ocli följande året
iitsågs konung Leopold 11 till Kongostatens fiirste.
Under ordnandet af förhållandena i den nya
staten upptogs Stanleys tid de följande åren. Hans
bragdlystiia, djärfva ande dref honom dock att än
en gång ge sig af inåt Afrika, nioii om denna färd,
börjad för tre år sedan ocli slutad helt nyss, skola
vi en annan gång utförligt berätta. Stanley
befinner sig som bäst på hemfärden. —
Vår bild framställer en af de, snart sagdt
otaliga, tillfällen, då Stanley ined sina svarta kamrater
från Zanzibar angripes af rofiystna negrer. Genom
sitt mod och användande af skjutvapen reder han
sig likväl och bryter sig väg. Att det är Stanley,
som intager midtelpartiet på bilden, torde knappast
behöfva påpekas.
ønt fruktträds plantering orfi fkötfel.
sif
r£)
■^^.fsikten nled denna uppsats är att giswa
landt-ma™en några korta och lättfattliga råd, huru
^’ir nian bör wärkställa planteringen af fruktträd,
för att kunna påräkna, att den skall lydas, saml huru
träden böra skötas sör att giswa säkra od) sullgoda
skördar.
Didcli för planteringen och förberedande ar&eteit.
SBåreli är för wårt klimat den lämpligaste tiden,
ky iltolll det att kälan wid höstplantering ilnder win-
kern uppdrager och delwis rubbar trädeu, så tillkommer
den olägenheten, att rötterna lida och kunna taga skada
i den nyarbetade lmira jordeli, hwilken har benägen-
het att upptaga altför mycken fuktighet imder willterii.
platsen, soln är afsedd till fruktträdgård, bör dock
göras i ordning redan på hösten. Den får icke lida
af bottensyra, od) är detta att besara, så är en
länip-lig afdikning nödwändig. Dm jorden är sur, så är
hon otillgänglig sör lnften, ty alla håligheter mellan
jordpartiklarna äro då fylda med watteli. Detta
hin-brar den wärlnande luftens tillträde och har till följd,
att jorden håller fig kall. 2Ran bör altså genom själswa
beredningen as platsen söka få jorden så warln och
drifwande soln möjligt, ty härpå beror wäsentligen,
huru träden framdeles skola triswas od) sätta frukt.
@n stående regel är: ju warniare jorden och
lä-get äro, dess mera ha träden benägenhet att bilda
fruktwed, (fruktsporrar, sruktkwistar, fruktspjut etc.),
då däremot uti ett rått och kallt läge och jordmån
de endast på sin höjd skjuta wedfkokk
(förlängnings-kwifkar). en någorlunda högt belägen plats torde
man i allmänhet ide behöfwa frukta för denna
olä-genhet, men är det dod rådligast, att, genom att
plan-tera träden på knpor (jordkullar), söka få deras rötter
att utbreda fig i det öfre, warmare jordlagret. Att,
fåfoln hittils oftast warit brukligt, plantera i gropar
är, såsom af det sagda framgår, för wårt nordliga
klimat mindre ändamålsenligt. 3Jian må för ingen
del — om detta senare sätt anwändes på mark med sa-
stare undergrund, som ej genomsläpper watten — göra
groparna djupare än matjordslagret, emedan eljes
watten kommer att samlas od) bli stående däri. fëäraf
komma träden helt naturligt att lida och få fmå-
ningom gå förlorade.
I förra fallet åtnöjer man fig med att endaft
kill ett spadtags djup och 6 fots omkrets för hwarje
träd omarbeta niatjordslagret och uppblanda det ined
någon kraftig jord eller wäl brunnen gödfel. Iord
tittföres sedan få niydek, att däraf kan bildas en rund,
upptill tillplattad jordkulle, i hwilken trädeli sedan
komma att planteras. Då alt sedan bliswit
iordning-gjordt på hösten, hinner jorden sätta sig under
win-tern. @n rätt brydsam fråga blir nil trädens inköp,
hwarifrån de skola tagas, od) hwilka sorter nian skall
bestämma sig för. Dräd i allmänhet od) fruktträd
isynnerhet borde aldrig köpas annat än från wäl
re-kommenderade trädskolor, om de otfså där skulle wara
några penni dyrare än annanstädes. Dy att så
rik-tigt uppdragna träd —• od) andra borde öfwer
huf-wudkagek aldrig planteras — saml säkra, profwade
sorter är wid en fruktträdgårds anläggning af allra
största wikt. Dill ledning wid bestämmandet af
for-terna skola wi nppkaga en liten förteckning å dem wi
funnit härdiga och as wärde inom landet. Ditt sörst
öfwergå wi dock till
Draben^ behandling efter aiikomfteit.
©huru wi här oswali förordat wårplanlering, kunna
wi dod ide underlåta att påpeka fördelarna af att
redan på hösten inköpa träden. Förråden i
trädsko-lorna äro wid denna årstid rikhaltigare och mindre
urwalda äii på wåren; sedan kan lätt hända, att, om
trädskolan har ett sydligare etter warniare läge, träden
där börja wädas litt lif (wegetation), innan mall ännu
kan förrätta planteringen, då de natnrligtwis komma
att ej obetydligt lida genom omflyttning. Slutligen
har man äfwen att befara — särskildt wid längre
transport imder warmt wårwäder — det träden kunna
taga wärme och börja wegetera i paden.
féenitagas träden på hösten, böra de jordslås,
hwilket arbete tillgår sålunda. en någorlunda torr
och skyddad plats" ilppgräfwes en, ett spadtag djilp,
fåra, i hwilken trädens rötter nedsättas od) wäl
ös-wertädas ined jord. 2Kan brukar därwid låta träden
få en något liggande ftällning. Ar wäxtpaden wid
framkomsten frilfen, kan den antingen intagas i en
källare eller ett statt etter nedgräfwas i jorden för att
långsamt upptina. Skulle träden däremot hafwa torkat
så nlydet, akt de börjat skrumpna i barken, skällas de
med rötterna i watten ett par dygn, hwaresler de hell
od) hållet nedgräfwas i fuktig jord; härigenom blifwa
de efter ytterligare några dygns förlopp fullkomligt
årerstälda.
^lantcringcu.
I hwarje as de förut befkrifna jordkilporna
upp-tagas så stora gropar, att trädelis rötter bekwämt
rymmas däri; i de skilda groparna nedslås en stör
för hwarje träd, hwarefter fjälfwa planteringen
före-tages. Alla sårade rotspetsar afskäras, äfwenså bör
man något inkorta alla långsträdta, ide förgrenade
rötter, på det de skola bringas iltgå med en mängd
sido- och sugrötter. Därpå nedsättes trädet i gropen,
röttenia utbredas förfiktigt åt alla håll, och jord
på-öses under del trädet sakta skakas, få att jorden
rin-ner in mellan rötterna, hwarefter den warsanlt
titt-trydes.
Dräden få ide fättas djupare än de stått förut,
fnarade något gnlndare, på det att de, efter att wid
jordens fattning hafwa sjunkit något, federmera må
komma att fkå med rothalfarna wid jordytan. Ar
jorden wid planteringen något torr, bör man genast
wattna grundligt samt sedan öfwertäda jorden med ett
lager fpittning, foln kwarhåtter fuktigheten. Dräden
faftbilldas helt löst wid störarna för att de ej må
hin-dras fjunka med jorden wid dess fäktning. Att
om-binda stammarna ined mosfa är nlydet wälgörande
od) håller träden friska under den tid de rotsästa fig.
Afståndet mellan träden bör wara för äpplen och
pä-ron ungefär 12 alnar samt för plommon och
snrkörs-bär 7—8 alnar.
(Fortsättning folier.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
