Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 4
Helsingfors den 17 Januari
1890
LAND och STAD.
Wi
Sk ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FOR MENIGE MAN M
––– —––- –––
––––-
Prenumerationspris:
för helt år................3 mk 50 penni.
„ halft ..................2 „ —
„ kvart ..................1 ,, 25 „
ij><s
t’a®
Märk! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
sfrgl;__
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[träffas ä byrän 11—12, Skilnaden 15. Telefon 622],
MEDARBETARE:
Magistrarna E. LAGUS och K. LINDSTRÖM.
—.•«—■ ■
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
"Tr
Prenumeration
"S^ëJC
emottages ii alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Norra Esplanadgatan 35, Alexandersgatan 24,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sürnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer:
i Helsingfors 10 penni, i landsorten 15 penni.
»gr
I första profiiiiniret af vår tidning delgåfvo
vi våra Läsare porträtt och lefnadsteckning af en
hädangången person, hvars lifsvärk fortlefver i
tacksamma medborgares hågkomst. Andra skola följa
denne åt, men vi ärna därjämte tid efter annan i
bild och ord framställa nulefvande landsmän,
hvilkas värksanihet det förtjänar. Vi göra i dag
början ined att berätta något om Finlands mest
framstående tidningsman
Doktor Axel Lille.
;xel Johan Lille föddes i Helsingfors den 28
mars 1848. Hans föräldrar voro
universitets-professoru i kyrkohistoria Bengt Olof Lille och
dennes maka Ida Gustava Waenerberg. Efter
afslutad skolkurs vid härvarande privatlyceum blef
lian student 1866 ocli aflade
filosofiekan-didatexanien 1872. Året förut hade Lille
börjat sin värksanihet såsom tidningsman,
i det han deltog i grundandet af det
frisinnade veckobladet „Vikingen". Detta tog
till sin uppgift att strida för den svenska
kulturens fortbestånd och utveckling i detta
land. Efter att med 1872 års utgång hafva
lämnat bladet, öfvertog Lille 1873 Viborgs
tiduiiig, men återvände igen till Helsingfors
och skötte där tillsammans ined
literatören Rafael Schauman Vikingens redigering
1874.
Sedan påbörjade han juridiska studier
saint afreste efter aflagd
juriskaiididatexa-nien till Tyskland, där han under 1879—
1880 uppehöll sig i Leipzig och
Strassburg. Efter hemkomsten inträdde han åter
i den kamratkrets, där han såsom ung
student varit en af ledarena. Nyländska
studentafdelningen valde honom till sin
kurator, och på denna inflytelserika plats
förstod han att göra sig allmänt aktad ocli
omtyckt; lian innehade den inpå 1888.
Men förrän vi konima så långt fram
i tiden, återstår att nämna oiii annat. År
1882 utgaf Lille en afhandling om
„För-säkringsväsendet, dess historiska utveckling
och nationalekonomiska betydelse", hvilken
förskaffade honom värdigheten af
jurisdok-tor. Kännedomen om försäkringsväsendet
gjorde att Lille på goda grunder kunde
intaga ordförandeplatsen i direktionen för
Städernas allmänna brandstodsbolag, och
denna befattning innehar han fortfarande.
Ett annat viktigt förtroendeuppdrag erhöll
han 1885 och 1888, då han utsågs till
landtdags-man för Gamlakarleby stad.
Sedan återstår att nämna om det värf, hvilket
utgör den förnämsta insatsen i doktor Lilles
lifsgärning: grundandet och utgifvandet af Nya
Pressen, tidning för politik, liandel och industri. I
mångens tycke var detta ett onödigt och vågadt företag,
ty vid 1883 års ingång tviflade ingen på, att det
liberala partiets tidning, Helsingfors Dagblad, skulle
fortbestå. Ocli tvä, stora svenska politiska
tidningar kunde näppeligen bära sig. Däri hade man
nog rätt, men den, som drog det kortare strået,
blef det kvartsekel gamla Dagbladet. Nya Pressen
tog till sin uppgift att sammansluta de
svensksinnade i landet, hålla på deras goda rätt och
oförskräckt påvisa fennomanernas öfvergrepp. Det
var i sanning tid att så skedde, ty själfviskhet,
parad ined liknöjdhet för den svenska kulturens
fortbestånd, visade sig flerstädes i svenskarnas led.
Fennomanernas energiska arbete för utbredandet
af satsen „ett sinne, ett språk" uppmärksammades
föga, och följderna däraf beräknades ej.
Vi kunna ej här ingå på en redogörelse för
Nya Pressens innehåll under dess sjuåriga
värksanihet, men vare det nämdt, att det fria ordets
rätt ofta väl häfdats. Högt bör man ock skatta dess
REDAKTÖR AXEL LILLE.
försvar af landets författning och lagar.
Uppsatserna i sådana ämnen — „ledare" plär man kalla
dem — härstamma på få undantag när från
hufvudredaktörens, doktor Lilles, hand. Att skrifva
sådana pröfvar mannens kunskap och omdöme.
Den stora allmänheten, som prenumererar på
sina blad, gör sig ingen föreställning om den möda
och det arbete skötandet af en daglig tidning
kräfver. Tidningsmannen hör till samhällets fredlöse.
Han måste i hälg och socken vara lika påpasslig,
snappa upp hvad som händt ocli skyndsamt skrifva
ned det. När ett möte hållits, när en konsert eller
en medborgerlig fest slutat, och alla andra trötta
söka hvilan, då skyndar „tidningsnegern" till sin
byrå för att teckna upp det han sett och hört.
Först sent på natten får han ro, ocli när lian
vaknar — förestår åter samma arbete. Eii
hufvudredaktör är visst befriad från besväret att besöka
möten och återge deras beslut, men nog har han
för det fullt upp med svårt arbete!
Vi kunna godt förlikna honom viel en kapten
ombord på sitt skepp. Hvardera bör vaka öfver
att livar man är på sin post, att alt blir utfördt
som sig bör, ocli att fartyget styr rätt kurs.
Sjökaptenen har att se upp för stormar ocli grund
och styra ut på klart vatten. Samma sak har
redaktören att göra. Raka vägar äro ej
alltid genvägar! Censuren bildar i hans
farvatten ett undervattensgrund med
kryssprick på. Det gäller att pröfva, huru kärt
den får pareras. På ena sidan kan lian
fälla undan för fulla segel och på den
andra törnar skutan ohjälpligt på, oni lian
lofvar upp i vind ett enda streck för mycket.
Och sen gäller det både för kaptenen
ocli redaktören att flinkt klarera viel
tullen. Vi skulle kunna anföra en riktigt
lustig skepparliistoria oin en kapten, som
en gång insmugglade en hel laddning
kinesiska mandariner till ett land, dit, dessa
ej fingo införas, men den berättelsen blefve
föi’ lång ocli hör ej hit, hvarför vi återgå
till frågan oni doktor Lille.
Denne har utom sina många uppsatser
i Nya Pressen äfven skrifvit sådana i
Juridiska föreningens tidskrift. Ett af honom
författadt folkskådespel „Rätt är rätt" gafs
1879 med stort bifall 10 gånger å rad å
svenska teatern härstädes. —
Och så till sist ett par slutord.
Doktor Lille liar genom sin redbara
karaktär, sitt manliga sinne ocli sitt
tilldragande väsen förvärfvat sig många
vänner. Måtte honom förunnas krafter att
än länge värka på sin inflytelserika post
såsom en af clen svenska kulturens banérförare
i detta land. — Den tid, som nu är inne,
pröfvar tidningsmannens krafter ocli niod.
I måndagens nummer af Finlands
Allmänna Tidning ingick följande viktiga
meddelande:
Hans Kejserliga Majestät liar i Nåder anbefalt
utarbetandet af forslag, afseende att bringa
tullväsendet äfvensom myntväsendet ocli postvärket i Storfur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
