Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
LAND OCH STAD.
N:o 10
stendoniet uti överensstämmelse med systemen for
motsvarande institutioner i Kejsaredömet.
För detta ändamål liar Hans Majestät i Nåder
behagat nedsätta tre särskilda komitéer, hvilka under
ordförande af lians Excellens Generalguvernören öfver
Finland grefve Heiden skola sammanträda i S:t
Petersburg. Ledamöter i koniitéerna äro: i komitén för
tullfrågan, från rysk sida Verkliga Statsråden
Timir-jaseff och Sahngin, från finsk sida
Miiiisterstatssekre-terare-adjointen Generallöjtnant von Daehn och
Senatorn, Gehcimerådet friherre Molander; — i komitén
for myntfrågan, från rysk sida Geheimerådet Daudell
ocli Värkllge Statsrådet Ivaschtschmko, från finsk sida
desamme som för tullfrågan; — samt i komitén for
postfrågan, från i(ysk sida Generallöjtnanten Besak
och Värklige Statsrådet Skalkowsky, från finsk sida
Generallöjtnanten von Daehn ocli Senatorn Tudeer.
Hans excellens Generalguvernören har anmodat
Senatens Ekonomie departement att i omförmälda
ärenden afgifva förberedande utlåtanden.
Födda att i förtid dö!
iiP iiligt de anteckningar, som af prästerskapet
li’!Eà) göras öfver födda och döda, föddes i Finland
under de 15 åren 1872—86 i alt 1,098,513
barn. Af dessa dogo, innan de uppnått ett års
ålder, 182,020, eller med andra ord: af 1,000 födda
dogo i det allra närmaste 166 innan de blifvit ett
år gamla.
Detta är torra och skenbart tråkiga siffror,
men gå ej tanklöst förbi dem, läsare. De innehålla
många beaktansvärda sanningar!
Det första dessa siffror lär oss är, att hvart
sjätte barn i vårt land dör, innan det blir
årsgammalt, och att således hvar sjätte moder är
nödsakad att, innan året gått om, sänka sin älskling
i grafven.
Här uppstår själfniaiit den frågan: är detta
oundvikligen nödvändigt? — ty det tyckes ju nier
stå i öfverensstämmelse nied naturens ordning, att
barnen födas till världen för att lefva än för att do.
För att få ett svar på frågan är det
nödvändigt att taga reda på, om dödligheten allestädes är
lika stor, eller om det möjligen tinnes länder och
orter, där dödligheten bland de nyfödda barnen är
mindre än hos oss. Om det senare är förhållandet,
ligger det själffallet i sakens natur, att döden ej
varit oundviklig för alla de barn, som i Finland
dött mider första lefnadsåren iitaii att döden hos
en del af deni förorsakats af tillfälliga ocli
imd-vikliga omständigheter.
I själfva värket är också barndödligheten
såväl i Sverge som i Norge betydligt mindre än hos
oss. I Sverge dogo under åren 1881—86 af 1,000
barn 115 ocli i Norge iiiider åren 1876—85 af
lika många barn blott 100, innan de uppnått ett
års ålder. Ja, det ges till och med i bägge dessa
länder trakter, där dödligheten bland barnen är
ännu mycket ringare. Så dogo t. ex. i det
svenska landskapet Wärmlaiid under de anförda åren
af 1,000 nyfödda barn blott 83, det vill säga
ungefär hvart tolfte, ocli i Kristiansamt i Norge af 1,000
blott 76, det vill siiga ungefär hvart trettonde barn,
således blott hälften mot hos oss.
Af de anförda siffrorna kunna vi således draga
den slutsatsen, att clet ingalunda är
öfverensstämmande nied naturens ordning, att i Finland årligen
hvart sjätte barn bäddas i en förtidig graf, utan
att sannolikt många barn skulle förblifvit vid lif,
såvida ej tillfälliga och undvikliga dödsvållaiide
omständigheter tillkommit — omständigheter, hvilka
nian såväl i Sverge soni i Norge i högre grad än
hos oss lyckats aflägsna.
Också i Finland är dödligheten bland de späda
barnen ingalunda öfver alt lika stor, utan växlar
ganska mycket i de olika trakterna af landet. Så
dogo, enligt uppgifter af dr Vesterlund i Mohla
prosteri af Viborgs län af 1,000 nyfödda barn 221
och i Pyhäjärvi församling till ocli med 265 barn,
det vill säga mer än fjärdedelen af barnen, innan
de blifvit årsgamla, I Here andra prosterier såväl
i Viborgs län som äfven i Österbotten är
dölighe-ten i det närmaste lika stor. I Tvrvis prosteri af
Åbo- ocli Björneborgs läii var dödligheten däremot |
blott 123 af 1,000 ocli i Kiikka församling af nämda
prosteri var den till och med blott 89 af 1,000.
Af det anförda kunna vi draga den slutsatsen,
att i vissa trakter af landet omständigheter äro
herskande, soni i hög grad bidraga till att
tillintetgöra de späda barnens lif, medan i andra
trakter åter dessa omständigheter långt, mindre
förekomma. Och dr Vesterlund, soni egnat frågan eii
noggrann undersökning, anför, att i synnerhet det
sätt, på hvilket barnen uppfödas och den mer eller
mindre omsorgsfulla vård, som ägnas dem, härvid
spelar en synnerligen stor rol. I cle trakter af
landet, där mödrarna själfva amma sina barn, där är
också barnadödligheten långt mindre, än å de orter,
där mödrarna af eii eller annan orsak undandraga
de späda deras naturliga näring.
Oni vi därför antaga, att dödligheten bland
barnen i Norge utgör ett mått på det naturliga
förhållandet i vår tid, så visar det sig således, att
i Finland dödligheten är onaturligt stor bland de
späda barnen. Af 1,000 födda dö nämligen hos oss
årligen 66 flere än i Norge. Sålunda hafva under
de anförda 15 åren 1872-—86 inalles 72,503 eller
i årligt medeltal 4,835 barn dött under första
lefnadsåren därför att de ej befunnit sig i lika
gynnsamma förhållanden som barnen i Norge. Det soin
visat sig vara möjligt i Norge kan dock ingalunda
anses vara omöjligt i Finland, och man liar sålunda
alt skäl att säga, att här årligen 4,835 barn
födas till världen endast för att i förtid dö.
Detta är ett så stort missförhållande, att clet
bör ligga ej blott i alla föräldrars utan i alla
värkliga fosterlandsvänners intresse att med alla till
buds stående medel söka motarbeta detsamma och
sålunda rädda åt fosterlandet inånga duktiga
arbetskrafter.
De medel, genom hvilka cletta kan ske, skola
vi en aiman gång taga till tals.
J. S—ff.
Mr
fruktträds plantering ort) fkötfel.
Sif 3.
II.
£rabkrouauå beskiirnmg
för dess widare bildning får ej ske, förrän ett år efter
planteringeli, ty de skott, soni framkomma innan
trä-bet hunnit rotsästa sig od) bilda nya rötter, äro
alt-för swaga att utgöra förlängningar af
hufwiidgre-liarna i kronan. 2Jian har därför ansett det wara
bäst att lämna träden helt od) hållet obeskurna sörsta
året. Denna regel är äswen grundad på den
omstän-digheten, att rotbildningen är beroende af bladens
mängd od) friskhet, hwilket i Tyskland sunnit sitt
ut-tryck i satsen: „wo iriele Slåtter sind, ist and) mel
Sebeii" (hwarest många blad finnas, där är äfwen
inyk-ket lif). Dock skutte wi råda till, att strax wid plan;
teringeli något inkorta de längsta kwiskarna, ty om
också ett par af de öfre knopparna wäxa ut, så åter-
går dock od) aslagrar sig en mängd näringsämnen i
och omkring de undre ögonen, hwarigenom dessa bliswa
mydet kraftiga för kommande års befkärning. Afweli
böra alla omogna skott tillbakaskäras in på mogna
ögon, då kraftiga blad utbilda fig, hwilka i fin tur
såsom nämdt niedwärka till fnabbare rotbildning.
SEräbcitS skötsel nildcr be första aren, tifé be börja
bara frukt.
Såfoili här ofwati blifwit fagdt, befkåras trädelis
kronor året efter planteringen. De böra danas i en
wacker pyramidform. För den skull skäres af
topp-fkottet ungefär 2/a af dess längd, eller så mydet att
på den kwarlämnclde delen finnas ungefär 5 knoppar.
Sidoskottet närmast toppskottet afskäres på 3—4 od)
de llndre i sörhållande dårester på 5—7 knoppars af-
stånd. Deli öswerst lämnade knoppen bör sitta på
yttre sidan af grenen, därmed afses nämligen att få
grenen förlängd i riktning utåt. Att sedan
fortsätt-ningswis ilnder de följande 4 till 5 åren på
efter-willtrarna afskära årsskotten till 1/3 af deras längd
befordrar i hög grad en snabbare och rikare
frnkt-sättning, därigenom bringas nämligen de undre
ögo-nen på fkolten att ntbilda fig titt srilktsporrämnen. Dm
däremot träden lämnas helt od) hållet obefkurna,
kommer faften, foni har benägenhet att stiga uppåt, en-
dast toppknoppen och på sili höjd ett par sidoklloppar
litt godo, hwarwid alla öfriga lägre ned befintliga
ögon torka in. 3)tan fer på gamla i fin ungdom
obeskurna träd, hurusom huswudgrenarna och de
för-nämfta kwistarna äro nedtill kala od) frukter finnas
anfatta endast i deras yttersta spetsar. Detta miss;
förhållande wåttar, att frukten blir ojämn od)
osnll-komligt utbildad både till storlek och smak, och orsaken
är det långa safkomloppet.
©fler ofwalinäiilda tids förlopp är någon annan
beskärning icke nödwändig, än att wid behof urgallra
grenar och kwistar, soln wäxa kors och twärs i kro=
lian, på det ljus och lust må hafwa fullt tillträde.
beskärningen bör göras wid blid wåderlek. Större
sårytor bestrykas strax med ynipsalswa eller en
bland-ning as tjära, lera och kogödsel.
£raben§ skybb inot wftrfroftcr.
9tedall på hösten bestrykas trädens stammar och
nedre delarna i kronorna med eii blandning beslående
as nyslädt kalk, blod, lim- och gödselwatten. Detta
ämne har egenskapen att återkasta solstrålarna, hwilka
eljes om wåren genom sin wärnie wäda cellsaften till
lif, innan ännu frostnätterna äro förbi, hwaraf följ;
den blir att inäxtcelleriia sprängas, om starkare köld
inträffar, därigenom uppkomma de få kallade
„srost-plaltorua", wanligen på födra sidan under
grenwink-larna och på stammarna; de gå oftaft under benäni=
ningen „kräftfår". Dfwanbeskrifna smörja dödar äf=
weil en mängd insektägg od) puppor, hindrar
moss-bildning samt gör stammarna släta od) rena. Den
affallet merendels af sig själs senare på wåren.
SBidare bör tillses, att marken omkring träden
får grundligt sryfa kitt. Ilnder snöwintrar måste
där-för snön bortfkottas på ungefär få (tor omkrets
om-kring stammen, fom kronan skräder sig, för att lämna
jorden tillsälle att fryfa. därigenom hålles trädet i
hwila till längre fram på wåren, och dess knoppar
och blommor blifwa ide fkadade af frostell.
©öbnutg od) jordförbättring.
ester 6—8 års förlopp är det i de flesta säll
nödwändigt att förbättra och gödsla jorden, för att
hålla träden wid ftälldig och full wäxtkrafk. Iordför;
bättring tillgår fålnnda. ^å ungefär famma afstånd
från stammen soln kronans omkrets, utbredes rundt
omkring träden god kompostjord blandad med
latrin-spittning, kalk och aska, hwilket alt nedgräfwes. Dm
mall ide har tittgång på kompoftjord, kan malt göda
träden med gödfel efter hästar od) hornboskap. Denna
bör wara hallnfri samt utbredes och nedgräswes på
samma sätt soni kompostjorden. ett annat lätt utföre
bart och haftigt märkande gödniligsfätt ät, att omkring
träden på sagba afftånd från stammen, alt efter
trä-dens storlek, gräfwci 20 till 30 en fot wida och lika
djupa gropar, med en järnftör stöta några djupa hål
i botten på hrøarje grop, och sedan sylla dem med en
upplösning as latrinspittning, kalk och aska. Denna
drager sig sort lled och bemänger sig med jorden od)
kommer sålnnda mydet snart rötterna till godo.
©ro-parna måste naturligtwis ester gödslingen igenfyllas,
en dylik gödselwattning, gifwen på efterfomniaren,
wärkar kraftigt på knoppbildningen och fålnnda äfwen
på trädens fruktbarhet kommande år-
För att ide denna gång altför mydet anlita
ut-rylnmlnet i bladet, förbigå wi trädens fjukdomar,
fkade-djur in. m., och medlen däremot, samt fruktens
in-tagning, förwaring och förvildning. 3Bi fkola
fram-de|es återkomma härtill.
I ftället upptages här ett litet urwal af några
för allmännare odling
iJainpliga sruktträbësorter.
äpplen. Sommarfrukt: Astrakan hwit,
Astra-kan röd, ealwitt hwit, Sässtaholmsäpple, ftlaräpple
och féwit-nalis.
£öst och wintersrukt: Alexander, Sorowinka,
beresina-äpple, Ditosfka, Äaneläpple, Antolioska,
©rå-gylling, flkeröäpple samt Swartå 23orsdorfer.
karott: Finlands päron, gula, tidiga (Sojopäroll),
eeciliapäron,ßundströms,33onchretien,Sergamott,höst=,
Fullerö- och |iofstapäron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
