Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 71
Helsingfors den 16 April
1890
LAND oce STAD.
’©T
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FOR MENIGE MAN j®
s&QtZ_______________
Prenumerationspris:
för helt är................3 mk 50 penni
„ halft „ ................2 „ —
„ kvart „ ................1 „ 25 „
Märk! Postafgifterna och ersättning för
hembär-mngen i Helsingfors äro häri inberäknade.
rr
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[träffas i byriin 11—12, Skilnaden 15. Telefon 622],
MEDARBETARE:
Magistrarna E. LAGUS och K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
onsdag.
IL,
T ––––––y^r
Prenumeration
emottages à alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Laurents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sörnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer à 10 penni.
- _ _____
Badorten Lovisa.
" " ed dageii.s niimmer erhålla våra
prenumeranter ett å herr Gösta Sundmans litografiska
anstalt gjort program från vattenkuranstalten
i Lovisa, innehållande utom text åtskilliga tilltalande
vyer från den lilla, nätt bygda staden ocli dess
vackra omgifningar. De flesta af landets städer
hafva af en landsfaderlig regering tillgodosetts med
inånga, präktiga saker, som hjälpt dem hålla ut i
kampen för tillvaron, men Lovisa har blifvit så
godt som bortglömdt. Intet järnvägsspår leder ned
till staden, intet viktigt ämbetsvärk, ingen större
skola har blifvit dit förlagd. I stället har olyckan,
i form af en år 1855 öfver den bästa delen af
staden öfvergången brand, bidragit till att hämma dess
utveckling och minska dess befolkning. Men har
å ena sidan staden blifvit af styrelsen bortglömd,
så kan å den andra ej häller nekas, att stadens
ledande personer gjort föga för att göra sig påminta.
Det berättas, att fordom inbördes missämja tyvärr
hört till ordningen för dagen. Detta var äfven en
af orsakerna till att staden efter branden icke
repade sig fullständigt, utan att folkmängden, som
före densamma voro 3,000 personer, någon tid
därefter nedgick till knappa 2,000, på hvilken punkt
den sedan hållit sig. I stället för att snabt gripa
värket an ocli åter uppbygga staden, grälade man
i 5 års tid, hvar deii skulle uppbyggas, och under
tiden hann handel ocli vandel söka sig andra banor.
Lyckligtvis tillintetgjordes ej modet på samma
gång som staden brann. Tvärtom fanns det kvar
och gaf sig yttring i uppbyggandet af flera stora
allmänna byggnader. Kyrkan, rådhuset och
societetshuset restes samtidigt. Kyrkan blef dock
myk-ket för stor ocli dyr för en liten ocli af olyckan
hårdt pröfvad stad; rådhuset och societetshuset
motsvarade ej häller alla fordringar. Följden af dessa
mindre yäl beräknade byggnadsföretag uteblef ej
häller. Stadens samtliga, för bestämda ändamål
donerade, fonder upplånades, ocli skulder gjordes
äfven utom staden. Dryga årliga utskylder för
invånarna bidrogo äfven i sin mån att hämma
stadens framåtskridande. Lyckligtvis inträffade en
förändring. Genom en högst berömvärd sparsamliet
hos de senare årens stadsfullmäktige, med tillhjälp
af sparbankens årliga betydliga — för allmännyttiga
ändamål anslagna — vinstmedel äro skulderna nii så
godt som betalta, så att staden nu kan berömma
sig af att hafva mindre utskylder än de flesta
andra småstäder. Att iitskänkningsbolaget indirekt
äfven värkat härtill är säkert.
Förhållandena på orten vore väl dock sämre
äii de äro, oni ej då och då uppträdt personer, hvilka
geiioin kraftigt arbete vetat att tillkämpa orten nya
fördelar. Bland dessa må i tacksam hågkomst
nämnas handlanden Isac Sucksdorff, genom hvars
outtröttlighet elementarskolan åter flyttades till Lovisa
ocli eii fruntimmersskola inrättades. Det var äfven
lian, som korn på tanken att göra Lovisa till en
badort och åvägabragte „Aktiebolaget för
vattenkuranstalten i Lovisa". Med hvilken raskhet han dref
denna sak, kan man sluta till, då nian läser bola-
gets aktiebok. Aktierna såldes så godt soni öfver
hela landet. Icke engång landets dåvarande
generalguvernör furst Meiischikoff ocli
miilisterstatssek-reterare grefve Armfelt gick Sucksdorff förbi. Den
förra tog 2, den senare 10 aktier. Sålunda koin
detta företag till stånd, af hvilket nu flera familjer
hafva så godt som sin hela årsbärgning, ocli af
hvilket nästan hvarje gårdsägare har större eller
mindre inkomst. Någon erkänsla rönte emellertid
Sucksdorff ej, ty då det gälde att välja direktionen
för vattenkuranstalten, blef han, soni satt hela
företaget i gång, förbigången ocli i stället invaldes
personer, som skulle kunna representera samhället. Så
länge anstaltens första afhållne läkare doktor G.
Björksten stod i spetsen för densamma, gick det
bra ocli kurgästernas antal ökades, men efter
dennes död begynte det åter gå nedåt. Konflikter
mellan läkaren och direktionen sägas hafva bidragit
härtill. Omsider tröttnade de gamla
direktionsmedlemmarna att stå i spetsen för det otacksamma
företaget och nya valdes.
Sommaren 1882 utgjorde en vändpunkt i
vat-tenkuranstaltens lif. På våren bygcles till badhuset
en veranda, soni förtog dess simpla utseende, och
såsom föreståndare antogs doktor G. Öhman, en
nng, energisk läkare, hvilken i utlandet studerat
vattenläkekonsteii. Kurgästernas antal stego redan
nämda år till 104 ocli hafva sedan år ifrån år
stegrats. Senaste sommar utgjorde de i det närmaste
250, utom ett nästan lika stort antal främlingar,
hvilka vistats på orten dels utan att bada dels
såsom extra badgäster. Det bör ock framhållas, att
under hela tiden doktor Öhman varit läkare vid
Lovisa vattenkur det bästa förhållande och
samarbete emellan honom ocli direktionen ägt rum. Det
är ock glädjande att höra, att de mot badanstalten
mindre välstämdas leder glesnat, ocli att äfven
stadsstyrelsen begynt gynna ocli tillgodose denna för
orten så ytterst viktiga inrättning. Stadsfullmäktiges
beslut, att af utskänkningsbolagets vinstmedel anslå
penningar för inrättande af ett utfärds- ocli
förlustelseställe till kilrgästernas trefnad å Kråkholmen,
l1/2 verst från staden, är ett bevis härpå. Man
afser äfven att i den närmaste framtiden bygga
liafs-badliiis.
Ett fortsatt vaket intresse och ett rastlöst
arbete på alla håll skall med säkerhet göra Lovisa
till landets första badort, en sak hvartill dess goda
läge ocli milda klimat likasom af naturen utpekat
detsamma. Att Lovisa är en ort, soni de sjuka
uppsöka af allvarliga skäl är säkert; nian reser ej dit
för att roa sig ocli visa sina vackra toiletter, utan
för att sköta sin hälsa. [Vattenbehandlingen är ej
häller ensidig, utan hand i hand med densamma går
åtskilliga andra behandlingsmetoder, bland hvilka
må särskildt framhållas dietkiir, magspolning,
elektrisk-, gymnastisk- ocli massage-behandling.] Lifvet
vid badorten är enkelt, och dock ligger en viss grad
af trefnad öfver det hela.
Vi uttala den förhoppning, att Lovisa äfven
under instundande sommar skall finna talrika
badgäster församlade iliom sina gränser.
-s-a*
$m fifkct nlid äshafsknsten.
^(|ßcWwet har åter afkastat sina willterbojor, och
wåra skaribor äro redan i sull fart nieb att
3 ilr denna deras outtömliga förrådskammare
upphämta de skatter det har att erbjuda dem. Det
kan därför ej wara ur wägen att berätta dem något
om, huru deras yrkesbröder nppe wid Ishafsknften
hafwa det.
Fisket ntgör jll sör dem, som bebygga wåra skar,
om ock en wiktig, dod ej den enba inkomstkällan. 2Bid
Ishafwet, där det stränga klimatet förbjuder hwarje
åkerbruk, plägar kustbon säga, att „hafwet är hans
åker", emedan han så godt som uteslutande därifrån
får sitt lifsuppehälle. 2)kn skulle kumla tyda, att halt
imder sådana förhållanden borbe hafwa det swårt att
leswa däruppe, men att detta ej är fallet, finner nian
däraf, att i början af hwarje år en wärklig
solkwan-dring dit upp äger rum.
23åde finnar, norrmän, ryssar och lappar begifwa
fig wid denna tid i stora skaror tia den norska och
ryska Ishafsknften, och så riklig är tillgången på fisk,
att under wanliga år en driftig och arbetsför man på
hösten kan återwända med en stor winft. Men krafter
och hälfa behöfwes det, ty fisket däruppe är ej någon
barnlek. Skärgård faknas nästan helt och hållet,
hwar-för ftornlarna obehindradt kunna rasa, och betänker
man defslltom, att watknet är kallt och att dimmor och
fnöflagg höra till ordningen för bagen under den bäfta
fisketiden, så simier man lätt, att det ej duger att wara
bortklemad, om man skall kunna hålla ut bär. Akt
båtarna under sådaua förhållanben måfte wara fkora
och ftarkt bygda är naturligt.
Sßanligtwis anwändas f. k. fembörbingar och
lifterbåtar, hwilka äro 7—8 famnar långa och
för-febda nleb en kajuta i aktern. De wiktigafte af be
fiskslag soln fångas äro flere slag af torsk och flundra.
Af desfa kan ben f. k. helgeflundran nå en roikt af
ända till 6 lispnnb.
Delt mindre bemeblabe fiskaren anwänber såsom
fångftrebfkap ett f. k. hanbfnöre, ben förmögnare
fiskar bäremot nleb en s. k. långlina samt lneb ett
slags not. Denna sistnämda, som anwändes wid
fång-flen af en torfkart, hwilken till lektiden infinner fig i
ftora och täta ftim på jämförelfewis grunda ställen,
är fyrkantig och af 18 till 20 famnars längd på hwarje
fida. För skötandet af den erfordras fyra båtar meb
några mans befattning i hwarje båt. Noten
nedfän-kes på något ftälle, där man har anlebning att
för-moba, att fifkelt fkall famla fig och bå belta ägt rum,
hwilket wisar sig af wattnets häftiga rörelfe,
npplyf-tas alla hörn af noten falntibigt. lyckas bet wäl, få
kan fångsten gå änba till tio båtslaster, hwilket
in-bringar fångstmännen betydligt öfwer 1,000 mark.
fèandsnöret utgöres af eu, ända till 100 famnar
lång, ftark ref, fom är förfedd med en ftor och grof
krok äfwenfoln ungefär en famn ofwanför kroken meb
ett tre fkålpnnb wägalibe järllsänke. Sånglinan är helt
enkelt en långref, men af såban längb att man här
wid sydkusten ej får se dess make. Den är
näm-ligen wanligen en half mil lång och nppbär
då ej mindre än 3,000 krokar. Såsom bete an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
