Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 27 LAND OCH STAD.
71
ester. De körde en krokig wäg mellan tusworlia, men
rakt ut öfwer myren.
De stanna snart, tänkte korpen.
SKen de kommo alt närmare och närmare; den
gamle fågeln wände oroligt på hufwudet; det war
förunderligt, så långt de wågade sig ilt.
ändtligen stannade de, och karlarna togo till
spa-dar och yxor. korpen kunde se, att de stretade med
en wäldig trädrot, som de wille ha lös.
Det tröttna de sllart på, tänkte korpen.
2)ien de tröttnade ide; de höggo med yxorna —
det war bc skarpaste korpen hade sett — gräfde och
knogade, och slutligen lyckades de wärkligen wälta om
den tjocka stammen, så att hela det groswa rotnätet
stod rakt i wädret.
Småpojkarna hade ledsnat på att gräswa
kana-ler mellan wattenpusfarne. „Se på den stora kråkan
där borta!" sade den ene.
De förfågo fig med stenar i bägge händerna och
smögo sig sram bakom tusworlia.
Äorpeli såg dem mycket wäl. 9)ten han hade
sett det som wärre war.
Ide ens här ilte på myreli sid det gamla längre
wara i sred. 9?il hade han sett, att till och med de
gamla trärötterlia, soln woro äldre än den äldste korp
od) som woro så fast inslätade i den djupa,
botten-lösa myren — att till och med de måste giswa sig
för de skarpa pxorna.
Dch just då pojkarna woro så nära, att de skilde
till att kasta, lyste han sina tilnga wingar och slög opp.
3)ten iluder det han steg ilpp i lnften och såg
ned på de ifrigt sysselsatta karlarna od; de dumma
pojkarna, som stodo och gapade efter honom lned en
sken i hwardera handen, rann wreden i sinnet på den
gamle hedersfågeln.
£>an sköt ned som en örn på gossarne, od;
me-dan hans stora wingar dängde dem oni öronen, skrek
han med frllkkanswärd röst: „Djäfwe’n anamma!"
jojkarna gåfwo till ett skrik och kastade sig ned.
Då de en stund därefter wågade sig tia att se ilpp,
war där åter stilla och öde; långt borta slög en
en-sam swart fågel wästerilt.
■äfteli tiks de bleswo fullwuxna män, ja ända
till sin dödsdag bibehöllo de den öfwertygelfen, att
den onde hade uppenbarat sig sör dem ilte på swart-
myren i skepnad as en widnnderligt skor swart fågel
med eldögon. —
Dch ändå war det bara en.gammal korp, fom
slög wästerllt för att gräfwa ilpp ett swillöra, soln
han hade gömt.
Bref från hufvudstaden.
Kära Kalle ocli Stina!
I dag den 29 april lia alla som lieter Tycho
sina namnsdagar, men det tror jag inte är många.
For resten lär det just icke vara något lyckoiiainii,
ty de lärda kalla en riktigt olycklig stiiud för en
Tycho Brahe dag. Ser ni den där var inte Per
Brahe, han, soin lefde i grefvens tid, utan en
stjäni-kikare, som hette Tycho. Om karlen vred nacken af
sig med sitt kikande, vet inte jag, men säkert är att
han är död. Men jag lefver och därför så skrifver
jag nu några rader till er genom Land och Stad.
Jag tänkte först skicka brefvet med posten, men så
ändra jag mej, och nu får ni brefvet riktigt fint och
trykt i er tidning.
I mitt förra bref liade jag ämnat skrifva litet
om emigrationen, men som det inte blef af, så gor
jag det nu. Bastiibacka-Hannes berätta att du, Kalle,
liade smått funderat på, att resa till Amerika, men
det säger jag dig: lämna inte mor ensam hemma!
När hon är dod, kan du fara hvart du vill och kan.
Ser du det behöfs också lite pengar att kunna fara
öfver det stora hafvet och sedan for att slippa från
New-York till platsen, dit du ämnar dig.
Skrifvarn, han som äter här på samma mätställe
som jag, berättade i går om ett sätt att resa i
Amerika, som ock lär ska brukas. Om man är utan
pengar, så hoppar man helt kvickt upp på tåget och
är vid friskt mod. Vid nästa station kommer
konduktören och frågar: finns det biljett? — Nej! — Då
ger han en spark, så man flyttar ner i väntsalen.
När sen nästa tåg kommer, skuttar man upp igen
och blir förstås igen iiedföst på nästa station. På så
sätt liade i fjol två af våra finngubbar färdats en
lång sträcka, och skrifvarn hade hört den ena säga:
Så här galant sku vi kunna resa fast från New-York
till Chikago, bara bakdelen sku hålla! — Oni Stina
tycker att det var dumt sagdt, så får hon vara god
ocli iindskylla, men så sa skrifvarn.
Nej, inte är det nu alls värdt, att du Kalle
tänker på emigrerande för att slippa värneplikteu. När
det nii en gång finnes en sådan lag, att alla friska
karlar, som fyllt 21 år, ska draga schinellen på, så
måste också du lyda. Sku du ha fyra tår på en fot
eller näsan på sned, så att du inte skulle kunna
sikta midt i pricken, så sku du visst gå fri, men nu
har du Gud ske lof fem tår ocli näsan midt emellan
båda ögonen, och därför så ska du använda dem i
kronans tjänst. Men det säger jag dig, att blir du
soldat, så är det bäst att hålla mun som dod nors
ocli inte mucka, för fastän det är fred i landet, så
lyder soldaten krigslagen. Det är för öfnings skuld,
säger man. Krig lär det dock inte bli så snart af,
fast prostinnan i grannsocknen i somras fick en liel
kull tuppkycklingar, ocli det lär annars ska vara ett
säkert tecken på krig och örlig. Ja!
Se så, Stina, nu ska jag skrifva någonting
riktigt fint till dig. Du själf är fin ocli fager: hvit som
snö under vintern ocli brun soni memnia under
sommaren! — Det blir kanske lite „konstigt" for det
gäller konst. Ser du här i vår stad finnes en stor
och vacker byggnad, som kallas Ateneum. Och hvad
där finnes for godt, det måste dii komma och titta
på. Om sondagen passar det bäst; då kostar det
nästan ingenting. En vacker sondag kl. 12 så får jag
väl se dig komma styrande Öfver järnvägstorget. Vid
dess södra sida står Ateneum, ocli uppför dess stora
trappa klifver dii ined modiga steg. Här behöfver
man icke vara onödigt buskablyg och tro, att det
stora, granna linset finnes till blott för herrar och
fruntimmer i hatt ooh handskar. Nej, håll du bara
din ull- eller bomiillsduk på hufvudet ocli klif sedan på!
Redan i forstugan ocli vid sidan af den inre stora
trappan finnes mycket att betrakta. Där stå
figurer i marmor ocli gips, som våra bildhuggare utfört,
och mainior-karlariia ocli -kvinnorna se så lifslefvande
ut, att man tycker, att de skola ge sig i väg i följe
nied det andra folket. Men inne i de ljusa rymliga
salarna finnes ännu mer att beundra. Där hänger
det fullt på alla väggar af .stora ocli små taflor, som
framställa människor, djur och landställen. Det är
någonting fint! Kom nu själf och se. Tag också
andra af grannarna i följe, så blir ni flere. Om dii
inte kommer, så skrifver jag ett bref till och
berättar litet mera om taflorna. Kanske jag då kan locka
dig ut. — Nii slutar jag brefvet soni du ser. Hälsa
far, som väl håller på med sitt båtbyggande ocli nior
din, som säkert sysslar träget vid väfven. Också jag
har styft med arbete, men inte ändå så mycket, att
jag ej ibland skulle hinna tänka på dig. Kanske
också dii ibland minnes
Erker.
Från främmande land.
Furst Bismarck torde snart nog låta höra af sig.
Den gamle mannen tyckes ej kunna förlika sig med
att tillbringa sina återstående dagar i lugn. Han
ämnar uppträda vid preussiska riksdagen, och
antagligen blir det då emot de nya ledarena af Tysklands
politik. Redan blotta ryktet liar framkallat stor oro.
Stanley, som numera återvändt till Europa, har
med stora festligheter emottagits i Belgien.
Konungen har skänkt Stanley ett skrin af ebeiiholtz prydt
med ädelstenar och innehållande Kongo-ordens
storkors. Efter någon månad får man i tryck se
utkomma den djärfve mannens reseskildring från „det
mörkaste Afrika." För närvarande befinner sig
Stanley i England.
Från hemlandet.
Finlands bank har stora summor om hand.
Tillgångarna utgjorde den sista mars summa Fink
91,874,152: 75. Häraf lågo 25 miljoner i guld ocli
silfver. — Det utlöpande sedelmyntets värde var
ungefär 57 miljoner mark.
Svenska liter atursällskap et sammanträdde den 24
dennes till sedvanligt månadsmote.
Den summa af 600 mk, som anslagits till
stipendier, beslöt sällskapet fördela på följande sätt: At
folkskolläraren M. Tors 200 mark for insamling af
folkvisor, sagor ni. m. i Vörå, Oravais, Munsala, ocli
Nykarleby socknar; åt ill. kand. K. A. Björksten 200
mk för forskningar öfver Borgåmålet och åt
sångläraren V. Allardt 200 mk för att i östra Nylands
skärgårdssocknar insamla dansmelodier, ringlekar ocli
folkvisor.
1,200 par trätofflor hafva från Sverge inhämtats
till vårt land. Med rätta frågar man: kunna ej
sådana tillvärkas hos oss? Hvad mena våra träslojdare?
Donation. Fröken C. Carlstedt i Ekenäs har till
staden skänkt 3,000 mark mot vilkor att under sin
återstående lifstid få därå uppbära ränta efter 5 proc.
Stadsfullmäktige, soln i fredags mottogo donationen,
uppdrogo åt drätselkammaren att förvalta densamma
under benämningen „ Fröken Carolina Carlstedts
donationsfond." —- V. N.
Stadsmissionsbladet N:o 4 har utkommit ocli
innehåller sex religiösa uppsatser, förteckning öfver
gåfvor och bidrag äfvensom stadsmissionens senaste
årsberättelse. — Preiiiimmeratioii å Stadsmissionsbladet
emottages fortfarande. Priset for år är endast 75 p:i,
i postkontoren 1 mark 4 p:i. För .hembärning
erlägges 50 p:i. — Bladet utgifves af pastorerna
Hil-dén och Halil med bidrag af professor Råbergli och
pastor Bengelsdorff’. — Stadsniissionsbladet lämpar
sig väl till utdelning i skolor, vid läsforhor och
besök i hemmen.
Vid smör utställning en i Hangö voro 329 drittlar
smör utstälda. Inalles blefvo 53 pris utdelade, däraf
11 första, 23 andra ocli 19 tredje. Vid mötet, som
var besökt af 100 deltagare, tjänstgjorde magister
E. Ronnbeck såsom ordförande och agronomen J.
Jern-ström som sekreterare. Vid öfverläggningen om
mejeriundervisningens ordnande stannade mötet vid att
uttala den förhoppning, att styrelsen skulle vidtaga
lämpliga förändringar i mejeriskolonias organisation.
Frågorna om nötkreaturs- ocli svinafvelns
förbättrande, smörhandelns och smörexportens ordnande blefvo
ej diskuterade, endast några skriftliga andragandeii
i dessa äreiider upplästes. Det är att förmoda, att
goda frukter af smorutställningen i Hangö nog skola
visa sig, i det att mejeriägarena vinnlägga sig om
att aflämna alt bättre ocli bättre varor, och
smorex-porten till utländska orter skall stegras.
Folkhögskolan i Lappo begynte sin värksamhet
den 3 februari och slutar sin första tremånaders kurs
inom kort. I densamma ha deltagit 27 elever. De
ha undervisats utom i kvinnohandarbeten äfven i en
mängd allmänna ämnen dels praktiskt dels genom
föreläsningar. Föreläsningar lia hållits i religion,
kyrkohistoria, Finlands historia, finsk lit. liist., geografi,
naturvetenskaper, anatomi samt praktiskt meddelats
undervisning i räkning, finsk grammatik, gymnastik,
skönskrifning ocli bokhålleri.
En andra tremäiiaders kurs begynner den 15 maj,
till hvilken elever kunna anmäla sig hos skolans
föreståndarinna fröken M. Sundgren i Lappo. — Ö. P.
Dödsfall. Nyligen afled i Åbo efter en längre
sjukdom en gammal hedersman sjökapten Gustaf
Mattsson. Född den 1 januari 1815 i Kasnäs by af
Kimito socken (Hiittis kapell), egnade han sig redan
i barndomen åt sjömansyrket, seglande till en början
på skärgårdsfarare, tils han 1831 fick anställning på
ett större engelskt fartyg. Efter att 1838 vid Åbo
navigationsskola hafva aflagt kofferdiskeppareexamen
förde han flere fartyg från olika rederier ocli
besökte med dessa alla världens haf, görande sig
bemärkt såsom en duglig ocli djärf sjöman. Såsom ett
dristigt tilltag af honom från denna tid hafva vi hört
nämnas eii färd nied segelfartyg genom Röda hafvet,
upp till Suez, en färd, som ej något annat i Finland
hemmahörande fartyg torde hafva företagit. Samma
år Porthaiis stoden aftäktes (1864) fick en nybygd
ångare, afsedd att underhålla trafik på Östersjon,
namnet Porthan. Dess första befälhafvare blef
kapten Mattsson, soni forde ångaren så länge den fans
till eller till år 1882. Åren och ansträngningarna
liade under denna tid småningom tagit ut sin rätt,
och deii engång så liflige ocli värksanime sjömannen
slog sig i ro pä landbacken, ännu dock kry ocli rask
tils ban angreps af en farlig och plågsam
halssjuk-dom, for hvilken lian slutligen dukade under. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
