Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 27 LAND OCH STAD.
79
bära glädjen, att nl ville fortsätta att vara nykter.
Det är ingenting, als ingenting. Det går genast
öfver."
,,Dii hiiiimelens Gud", ropade den gamla lotsen,
„är det for mig lion gråter! — Mig, som ser sådan iit."
Ja, lian var icke vacker, där lian stod i natten
med sin ganila skinnkalott på hufvudet och de bara
fötterna instuckna i ett par filtsockor, men jag hade
så länge vistats i dokens närhet, att jordiska tycken
och jordiska småting hade förlorat en stor del af sin
betydelse för mig. Jag var värkligen nog andelig
den gången for att tycka att altsammans var skont,
ja, for att känna, som oiii himmelen varit öppen
öfver oss och som om vi ganska väl kunde ha begifvit
oss in dit hvilket ögonblick som hälst, Matts Bide
och jag, hand i hand.
„Om ni bara kunde hålla det", snyftade jag, „om
iii bara kunde hålla det".
Han gaf mig intet löfte, och jag högaktade
honom därför. Han stod alldeles tyst och såg på mig,
medan jag hämtade mig.
„Och när ni reser", sade han, „hveni skall då
fråga efter mig".
,, Stora skaror skola fråga efter er. Har ni läst
hur det står i bibeln, Matts?"
Han lyfte sin gamla kalott af hufvudet och stod
och vek den mellan händerna.
„Där står, att det blir en stor glädje bland alla
Guds englar, när en syndare omvänder ocli bättrar sig."
Han satte kalotten för ansiktet, liksom han
varit i kyrkan. Men vid denna den gamla mannens
handling af barnslig ödmjukhet och vördnad vågade
jag ej längre lita på mig själf. Jag tog min
soda-flaska ocli lämnade honom aliena.
(Fortsättning följer.)
Från Landsbygden.
Folkets uppfattning af nutidsfrågor.
’|rt^l h, hå, ja, ja, hwad den ungdomen wansläktats
Ö&o från sina dugtiga fäder. Inte war det så, när
l wi wäxte upp, puttrade härom dagen en from
glimma wid tanken på tidens ondska.
Ia, bakåt går det, säga de gamle, och om det
alla tider gått såsom de sagt, huru lågt har ide
mänsk-ligheten sjunkit i närwaralide stund, och hwar kommer
nedåtgåendet ändtligen att stanna? „Flärd och ondska
taga öswerhanden och med dem folkskolan, denna
få-fängalis stamhärd, enkom gjord att borttaga bondens
allmänna och oskrymtade kännemärke, okunnigheten,
och göra honom lik annat folk ide titt skinnet, utan
titt sinnet, hwilken orättwisa gent emot den stackars
bonden att påtruga honom en kunskap han ide witt
ha, hwilken splittring as hans krast, som så wäl
be-höfts för jordens bearbetning allena". Så säges det.
Gii gråhårsman sade här om dagen med en suck,
då twå procent as socknens i skolåldern warande barn
besökte folkskolan: hwem skall nu arbeta med jorden,
då atta bliswa herrar? aliäkta flat blef gubben dock,
när han upplystes om att samtliga utdimitterade
folk-skoleelewer, som ide gått in på andra banor, arbetade
på jordbruk nied lika skor, ont icke större ifwer och
insikt än de, hwilka ide besökt skolan, hwilket klart
framgid, då jämförelser uppdrogos dem emellan.
Detta är alt onda ting i den stora hopens ögon,
llien wärre saker än så kan ske i en tid så jäktande
ester nytt, så otrogen som wår! 33land dessa nyheter,
som redan här och där begynt tränga ned i de djupa
leden, står utan twifwel nykterhetsfrågan främst.
As-weli denna betraktas as fterta[et med oblida ögon,
liksom alt öfrigt nytt, som på något sätt för folkek
framåt. £ärom fistens sid en ung lifwad person,
student tror jag han war, honom till all heder, det
infallet, att med några likasinnade ynglingar och
jan-tor as allmogeklass som han själf, bilda en
nykterhets-förening i —s församling. £ade jorden remnat, så
hade föga mera willerwalla åstadkommits!
Föräldrarna satte sig upp emot barnen, jämrande
sig att dessa ide mera wille supa, och barnen mot
föräldrarna, då de ide singö hafwa sina nyfattade
nykterhetsåfikter i fred. Dch bär grets å bägge
sidorna af bet fwagare könet förstås. Dch så sade
skwattret att bär i församlingen skulle funnits
nerso-ner, som ide genom goda anlag och mångsidigt
we-tande, utan fastmer genom glaset och ett godt
kam-ratskap skaffat fig tillträbe titt „sinare" kretsar. Ihåg-
kommande rimmet: „så länge inni tlllina rann, aktade
mig bå’ kwinlia och malt", men bortlällmande slutet
as samma rim, förfökte dessa att med hån och
per-sonliga utfall kwäfwa den för dem och deras anseende
så farliga ungen, nykterhetssaken nämligen, i sin linda.
9?är de unga män od) kwinnor, hwilka beslutit sig
sör det goda sträswalidet att befrämja nykterheten,
woro för hårda att knädas t. o. ill. genom ett
förakt-fullt bemötande, angrep man deras pappor od)
mani-mor. Dessa befunno sig slutligen nngesär som ormen
i myrstaden och måste därför, enär deras barn, många
myndiga redan, ide wille swika ett engång gifwet
löfte, påpeka möjlig arfslöshet etter utdrifning ur
för-äldrahemmet, därest de tredskades att fortgå uti det
gränslösa selet att hålla ord. 9Mr så nykterhetssaken
as dess motståndare ytterligare uttolkades såsom
höj-den af irreligiositet, och malt så tänker på detta ords
betydelse i landsbygden, så war föreningens framtid
gifwen.
Iag rakade en ung man från en annan
försam-ling, hwilken med stor wärme talade om föreningen
i —s och sade sig wija gå in i densamma, men så
kom bråket. Iag går ide in wid söreningen numera,
sade han en tid därefter; „ingen rädder här sa
bon-den då han sprang sör haren" mente han wäl.
Följden as detta förfarande af wederbörande är,
att wankelmod och löftesbrott fallit slapphet i
sträs-walidena sör ett bättre sår insteg hos de unga. Dch
hwem sår bära skulden sör de karaktärslyten, soni häraf
möjligen utwedlas hos det uppwäxande släktet om
ide folkskolan, och då slå dess motståndare twå flugor
i en smäll.
àsgeir.
Brefkort från skärgården.
Hiitis dm 5 maj 1890.
Våren kommer, eller kanske vi hällre säga
sommaren kommer, ty såsom väderleken nu är, kan man
knapt uppdraga någon bestämd gräns emellan dessa
årstider. April, som ofta nog plägar gå i granna
vårkläder, hade i år större delen af sin herskäretid,
mången spåman till trots, instoppat dem i kappsäcken och
tagit på sig en grå, dimmig och daskig klädnad.
Ja, det blef så fort öppet vatten, att våra fiskare
ej hunno, så fort de hade Bort, tjära och snygga upp
sina båtar.
Det första fisket sker vanligen med nät efter mört
etc. etc., och dessa nät ställas i en större vik, „fladau, där
isen ännu „räker" (flyter). Dit föras då alla byns nät,
så att det finnes nät flera hvarf på hvarandra. Denna
fångst räcker blott ett par nätter. Då föres
krok-siknätet ut. Sedan komma skötorna, mecl hvilka
strömming fångas. [Skötornas antal i hela församlingen
påstås vara omkring 2,000.] Vanligtvis far man då
hemifrån kl. 3 e. m. ett par mil ut till hafs. Sedan
fiskbragderna äro utlagda, förtöjes båten vid någon klippa.
Kvällsvarden tillrådes först, och därpå försöker inan
tillreda åt sig en någorlunda dräglig sofplats i båten.
Är det varmt, går det nog an, men vissa vårar kunna
nog vara bistra.
Dessa vårnätter ute ha också sina behag. Ofta nog
går det en svag dyning. Allorna uppstämma sin
mång-tusen-stämmiga sång. Man vaggas till sömns. Men
sedan man hvilat ett par timmar, måste man åter upp, ty
morgonrodnaden förebådar solens ankomst. Man
skyndar sig att upptaga fiskbragderna, förrän det hinner att
blåsa upp och komma i gocl tid hem. Det duger ej, att
sedan man vaknat ligga och gnugga sig i ögonen, ty
några försummade minuter kunna göra ett strängt
dags-arbete. Ja, det har till och med händt, att skötorna
förlorats genom storm, och då har också fiskarens hela
egendom förlorats. 160 hushåll bland oss äro
uteslutande hänvisade till sjön. Därifrån skall brödet komma.
En hel by med 16 hemman hade under förra året
endast 1 tunna rågutsäde och omkring 80 tunnor
potatisutsäde. Rågskörden blef ungefär ö tunnor. — Mera en
annan gång, då jag måhända har mera att prata om.
Kväll-Ulf.
m
För jordbrukaren.
Spannmålsprisen den 7 maj uppgifvas för 100
kilogram = lla/4 lispiind i N. Pr.:
För råg: Björneborg I 14: 27, Heinola I 14: 70,
Idensalmi I 15: 88, II 15: —, Jakobstad I 15: 75,
II 14: 10, Jyväskylä II 16: 40, Kristinestad I 15: —,
H 14: —, Kuopio I 16: 40, II 15: 80, Lovisa I 15: 60,
II 14: 95, Mariehamn I 17: —, Vasa I 14: 75, II
13: 50, Salo I 14: —, II 13: 50, S:t Michel I 10: —,
II 15: 60, Tavastehus I 14: 35, II 13: 70, Viborg II
16: 70, Åbo n 13: 85.
För kom: a) bryggerikorn från 12: 72
(Kristinestad) till 16: 70 (Idensalmi); b) ordinärt korn från
12: — (Kristinestad, Vasa) till 15: 40 (Lovisa).
För hafre: Björneborg 113: 75, II 13: 10,
Heinola I 14: 70, II 12: 90, Jakobstad I 14: 70, II13: 50,
Jyväskylä I 13: 65, II 12: 40, Kristinestad II 14: 10,
Kuopio I 15: 21, II 14: 04, Lovisa I 14: 95, II 13: 75,
Mariehamn I 12:—, Vasa I 14:11, II 14:11, Salo
I 14: —, II 12: 80, S:t Michel I 12: 20, II 11: 80,
Tavastehus I 14:35, II 13:40, Viborg II 17:—,
Åbo II 12: 90.
(Obs.! I = tung, II = ordinär.)
stoeitfk uppfinning. I dessa dagar har
do-centen dr 31. Hjalmar Nilsson i Swerge konstruerat
en liten maskin, som säkerligen i landtmannakretsar
bör hälsas med tillfredsställelse. Delt afser nämligen
att medgifwa odlingen af de wilda fågelwider- och
wiolarterna, hwilka — med högre foderwärde ält det
rödklöfweni äger—förena långt större härdighet,
mång-årigt bestånd och kraftigare wäxt. £wad soln hittils
utestängt deln srån kulturen, har warit de swårigheter,
soln mött för deras förökning i större skala, enär
de-ras srö i allmänhet ej besitter iller än 10 à 25
pro-cent grobarhet och därtill warit orimligt dyrt. Den
isrågawarande nya maskinen, fröpreparatorn, häfwer
emellertid på ett lika enkelt fom sinnrikt sätt denna
swårighet. ©rundad på centrisngalprincipen
behand-lar densamma lika wäl stora som små frön med det
refultat, att grobarheteli med elis höjes till öfwer 90
procent, hwarjämte alla frön, soln innehålla skadliga
insekter, krossas och sålunda lätt aflägsnas. Då dess:
utom priset kan ställas ganska lågt, må nian kumla
hoppas, att hwarje producent och säljare af de nämda
fröforterna må med tillhjälp af fröpreparatorn gifwa
sina waror ett brukswärde, som någorlunda
moswa-rar deras högt uppdrifna pris. Därmed skall odså
spridningen as dessa „ framtidens foderwäxter"
ansen-ligt påskyndas titt sromma för wår kreatlirsfkötsel. Jör
hwilken då kunde påräknas långt säkrare
fodertillgån-gar än nu.
Från hemlandet.
Kostnadsförslaget för Karelska banan uppgår till
24,615,000 mark. Arbetet skall nu börja bedrifvas
med större arbetsstyrka och fart långs hela linjen.
Emigrationen. Hela det under åren 1884—1888
från Vasa och Uleåborgs län emigrerade antalet utgor
12,974. Af dessa äro för år 1888 1,281 till
lefnadsår icke angifna, så att med bestämdhet icke kan
sägas, huru många af dessa varit i åldern mellan 40
och 15 år. Samnia är förhållandet med 1,148 af de
under 1887 emigrerade. Afdrages den sammanslagna
summan af dessa till ålder icke angifna från
totalsumman, bekomma vi talet 9,845. Antalet
emigranter under de nämda åren var 6,836 i en ålder
mellan 40 och 15 år. Två tredjedelar af utvandrarne
ha sålunda varit i sina bästa år. — V. T.
Ett lagförslag om ersättning af vittnen, som
uppträda i brottmål, kommer att foreläggas nästa års
landtdag.
Bibliotekarien vid folkbiblioteket tillkännager att
en ny katalog öfver de svenska böckerna utkommer
denna månad.
Vårt land. dess inbyggare, styrelsevärk,
näringar och framåtskridande jämte några jämförande
framställningar af hithörande förhållanden i andra länder
af Oskar Dannholm. Så lyder titeln på ett litet
arbete, soni i dagarne utkommit ocli som vi på det
bästa rekommendera.
I söndags afled i Ekenäs kapellaneu Ernst Odert
Reuter, född i Oravais 1815. Den aflidne, som gjort
sig känd både som författare ocli som en varmhjärtad
och frisinnad prästman, var af sina forsamlingsboar
allmänt omtykt.
Till allmän kransbinderska valdes i måndags
fröken Cely Mechelin, dotter till f. d. professorn, numera
senatorn Leo Mechelin, den kände försvararen af
Finlands lagbundna samhällsskick. Fröken Mechelin
hälsades omedelbart efter valet af de blifvande magistrarna
och af studenternas sångföreningar.
Ryska kursen var i går Fmk 2: 80l/2 — 2: 831/2«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
