Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
»Jag är öfvertygad oni, att missbruket af tobak
under hvilken form som hälst kan räknas till de bruk, soni
åstadkomma kroniska förgiftningar."
Dr J. R. Martin,
hospitalsinspektör.
»Rökåren kan ej undgå tobaksgiftet: det ingår i
blodet, flyter omkring i bela kroppen, invärkar störande så
väl på hjärtverksamheten som på blodomloppet i allmänhet
samt angriper alla kroppens organer och fibrer."
Dr M. Hall.
Hvad s/ags ondt kan tobaken i allmänhet sägas
åstadkomma bland vårt folk?
»Tobaken hindrar matsmältningen, förgiftar blodet,
förorsakar skälfning i lemmarna, försvagar
hjärtverksamheten och gör den oregelbunden. Tobaken beröfvar den
fattiga familjen brödet, motarbetar snygghet och renlighet,
alstrar o uppmärksamhet mot andras rättigheter ooh
bekvämligheter, skapar andlig och kroppslig lättja, nedsätter
förståndets skärpa, hindrar människan från att vara sin
egen herre genom att förslafva henne under ett bruk,
utbildar hennes lägre och djuriska natur på bekostnad af
den högre, leder till dåliga sällskaper och utöfvar sitt
dåliga inflytande i alla lifvets förhållanden."
Dr H. Gibbons.
Kan tobaksbruket förorsaka förgiftning med dödlig
följd?
»Tobaken är ett af de starkaste gifter vi äga ocli i
följd häraf har den ofta förorsakat döden."
Dr B. C. Shettle.
»Tobaksrökande ynglingar kunna visserligen finna nöje
i rökningen, men den nedsätter krafterna, har till följd cn
tidig ålderdom och påskyndar döden, hvilket från
vetenskaplig synpunkt ligger utom alt tvifvel."
Dr B. Martin.
»Under min långa praktik som läkare har jag ofta
sett de värsta ocli svåraste fall af en fördärfvad
matsmältning och de mest hopplösa och dödliga mag- och
lefver-sjukdomar, till hvilka tobaken gifvit upphof."
Dr Conquest.
Hvad råd gifver altså vetenskapen
tobaksförbrukare ?
„Ju längre tid en person varit rökare, desto mera
kraft måste han ikläda sig för att kunna frångå sin vana.
Ju svårare fallet är, desto nödvändigare är det att frigöra
sig från slafveriet." Dr Edmund.
»Att röka tobak eller göra bruk af den under någon
annan form, är en vana, som det vore bäst man aldrig lärt
sig; liar man en gång lärt den, är det bäst att öfvergifva
den. Den skänker ett tvifvelaktigt nöje, som åtföljes af
ett säkert straff." Dr Richardson.
(Ur »Hälsovännen".)
Kunna djuren räkna?
—
m man betänker, att de lägst stående vildarna
knappast kunna räkna till fem, att till exempel talet fera
saknas i alla australiska språk, så faller det af sig
själft, att man ej vågar vänta för mycken
räknekonst bos djuren. Den omständigheten, att räkneförmågan
är så föga utvecklad hos enskilda människor, bör dock ej
framkalla den slutsatsen, att den skulle vara ännu mindre
hos djuren; ty naturen frambringar — äfven inom
människosläktet —■ enskilda människor ocli klasser, hvilkas
begåfning för räkning kan påträffas hos varelser, som för öfrigt
stå långt under vildarna. Äfven kan språket delvis hos
vildarna vara dem ett hinder för utvecklingen i berörda
hänseenden: våra barn utvidga sin sifferkäimedom under
samtal med andra utan att märka det, ju mera de växa
till; men om de ej skulle få höra andra talbestämmelser
än „ett, två, tre, flere," blefve det helt säkert deras
uppfattning att siffrorna upphörde med tre och att hvad
därutöfver var, vore oberäkneligt.
Huruvida djuren kunna räkna, därom kan nu endast
en fördomsfritt tolkad erfarenhet lämna upplysning. Men
denna är ej lätt att få, ty just hos de klokaste djur finnas
en mängd betingelser, soni kunna vara egnade att göra
iakttagelsen osäker.
Bekant är sålunda det exempel, som den lärde Huggins
anför om sin hund. Hans herre lade fram kartor, på
hvilka ända till tio punkter voro målade, och om han visade
på en karta, skälde hunden alltid så många gånger, som
kartan angaf punkter. Huggins anmärker härvid: »Ingen
må tro, att jag afsiktligt gifvit hunden ett tecken men jag
tror, att ban märkte på sin herres ansikte, när lian skält
tillräckligt många gånger. Säkert är, att han fixerade mig
skarpt, så länge lektionen varade." Huggins förklaring är
sannolikt den riktiga.
Det händer ej sällan, att kloka hästar och hundar
kunna räkna dagarna i veckan. Hästar t. ex. sofva stående
under veckans lopp, men på lördags kvällen lägga de sig,
uppenbarligen därför, att de vänta en lugn morgon. Dock
kan man ej veta, om djuren värkligen räkna veckans dagar,
eller om de på åtskilliga förhållanden, såsom
åkerbruksredskapens undanskjutande eller dylikt, märka, att
hvilodagen stundar. Jag vore hällre böjd för att tro på
följande af mig själf iakttagna värkliga tidräkning hos en
hund. Jag liade en liten klok pudel, som jag på våren
hvar söndag tog med mig på en längre promenad. Den var
i vanliga fall en sjusofvare, men då ban tre gånger fått
följa med på mina söndagsturer, kom han följande söndag
muntert hoppande, så fort jag rörde mig i sängen, åt ett
duktigt mål och lämnade mig ingen ro, förrän det bar åstad.
Så gick det hvar söndag, till dess vädret lade hinder i vägen
för våra spatserturer, då ban däremot om hvardagarna var
ytterst lat. Att hunden viste, när det var söndag, är tydligt;
huru ban kom till denna erfarenhet, kan jag däremot icke
säga. Jag tror, att ban räknade sig till det, ty några
särskilda kännetecken kunde ban svårligen hafva. Jag steg
upp samma tid söndag och söken, gick i samma dräkt o. s.v.
Hos djur, som hafva att gifva föda åt ett större antal
ungar, har man märkt, att de kunna räkna dem. En
vetenskapsman berättar om en råtta, som liade sex ungar, att
om man tog dem från henne och lämnade en i sänder, hon
hämtade en efter en, tils alla sex blifvit tagna; sedan kom
hon ej tillbaka. Man har ofta iakttagit bland insektätande
fåglar, att fader och moder tillsammans fånga så många
maskar till nästet som det fins ungar.
(Ur Djurvännernas tidning.)
$ref från landsorten.
^ärllå delt IS augusti.
resultatet af wår folkfest deli 20 juli bles ide
synnerligen lysande i pekuniärt afseende, i det behåll-
ningen utgör blott omkring 200 mark. Slien så hade
man ide häller skytt några kostnader sör att göra
den så storartad soln möjligt. Därför måste äfwen
denna fest trots det dåliga resultatet räknas soln en
af de betydelsesullare as de många, som ägt rllln i
sommar, därtill bidrager äfwen det, att de talrikt
närwarande ftndellterlia här hade tillfälle att i wida
kretsar sprida intresse sör folkhögskolan, till hwars
fromma festen jil war anordnad. Säkert är, att solk-
högskolan ml har många wänner iller äll förv här i
■jpärnå. *Dch det är ju godt och wäl.
©ljes har solkskolan alltid här omfattats med
stort illtresfe. Allmänt bekant är ju, att ^]ärnå hwad
skolornas antal beträffar ftår främst af alla
kommu-ner i landet. För något öfwer 5,000 inwånare
fin-nas här ide mindre än 9 fasta solkskolor, as hwilka
en är gemensam sör moderförsamlingen och
ßiljen-dals kapell. Dessa skolor omhuldas på det
warma-ste as såwäl ståndspersoner soln allmoge. Sålunda
underhållas folkskolorna på wåra större egendomar,
Derwik, Djilsterby od) Sarwlaks, af ägarene fjälfwa.
Under de twå senaste åren ha widare folkfester ägt
rllln till förmån för folkskolebibliotek i Forsbl) och
kyrkobyn. därigenom har hopbragts en llätt sllllllna
as öfwer 1,000 mark, od) nil finnas på de nämda
ställena twå slitigt begagnade boksamlingar.
Det är sålnnda på det bästa sörjdt sör
folkbild-ningen här. Sällan torde llillnera någon ide
läs-kunnig person anträssas. Det är därsör ide annat
än rätt od) billigt att en folkhögskola med det snaraste
upprättas i ^årllå. Intresset sör en sådan är
re-dan stort, och den skulle säkert redall i början få
många elewer. Allmogen menar blott, att en dylik
skola kostar nlydet pängar od) anser det därsör bäst
att ännu eu tid wällta. Slien wi få wäl nog hjälp
såwäl es egna förmögnare sodneboar som af
nyländ-fka afdelningens folkhögskolesond.
SÖäderleken har här liksom annanstädes warit
täm-ligen kylig i sommar. Ide ens nu i rötmånaden ha
wi någon öswerslödig wärme. Slien tad ware de på
lämplig tid inträffande regnen har wäxtligheten
wa-rit lnydet riklig, få att detta år måste betedllas soln
synnerligen godt. Skördell as wårsäd, som sör
när-warande pågår, är utmärkt god, och endast rågen
har giswit medelmåttig afkastning. fèwad
trägårds-srukkerna beträffar så sins det rikligt bär, medan de
swåra pingststormarna ställwis förftörde den lofwande
äppelblommen.
Iakten åter är ide gifwande. SJien det har den
just aldrig warit här — om man undantager sjöfågel.
Afweli fisket har slagit illa lit — åtminstone här uppe
wid kusten. Slien wi så wäl hoppas på bättre lyda
nästa sommar.
Dill elektorer för det stundande
landtdagsmanna-walet utsagos den 10 dennes kommunalrådet Siofelins,
agronomen Sillilth och hemmansägaren Siöfwars från
fèardom. SBalet, foln försiggår den 19 september i
SÖorgå, motses naturligtwis nied spänning.
tf.
fåk
Värka för spridningen af Land och Stad!
Från främmande land.
Från Dunkerque skrifves till oss: I de
nordfranska kuststädernas hamnar ligger hvarje år en
stor mängd fartyg från Finland. Dessa anlända hit,
lastade till större delen med plankor, bräder och
tjära. Deii resande, som vandrar längs kajarmarna,
hör ofta svenska och någon gång finska ljuda i sina
öron, ocli i fönstren hos penningväxlarena ser lian
finländskt småmynt, som sjömännen sålt för en
spott-styfver, för att sedan kunna göra sig en glad dag
på landbacken. De finländska sjömännen äro icke
olika sina kamrater från andra länder. Dock torde
de i allmänhet hafva gjort sig ganska väl kända.
Åtminstone försäkrade mig den vänliga svenska
pastorn från Paris, Hemberg, hvilken om somrarna
handhar själavården i de nordfranska hamnstäderna,
att fiiiländareiia på hoiiom gjort ett godt intryck.
„De äro hyggliga och stillsamma, lyssna gärna till
råd ocli komma flere gånger tillbaka till den präst,
som bemött dem med vänlighet." De andra
skandinaverna voro däremot enligt hans förmenande af ett
mera trotsigt lynne.
De flesta af dem, med hvilka pastor Hemberg
sammanträffat, voro från Åland ocli sydvästra Finland.
De stora sträjkerna i Wales lia numera slutat
med seger for de sträjkaiide, hvilka fått nästan alla
sina fordringar beviljade af järnvägsbolagen. Äfven
i dockorna, hvarest ställningen under sträjkeii varit
oviss, tror man att alt mellanhavande nu skall
klareras till ömsesidig belåtenhet.
Det erkännes allmänt, äfven från
arbetsgifvarnes sida, att de sträjkande järiivägsarbetariies
hållning varit mönstergill ocli deras ledare förtjänar stort
erkännande för det tillmötesgående siitt, hvarpå lian
uppträdt mot arbetsgifvarne, soln jiist därigenom blefvo
stämda för eftergifter och försoning, trots det att de
af redare ocli köpmän uppmanades till ståndaktighet.
Negrerna i Nordamerikas Förenta stater stiga
iiuniera till ett antal af 8 miljoner. Sedan de for
25 år sedan blefvo fria från slafveriet, lia de gjort
förvånande framsteg. Det finnes nu ett icke så ringa
antal svarta jordägare ocli handtvärkare, oni också
det stora flertalet negrer fortfarande utgöres af
daglönare och lösdrifvare. Förr höllos de af sina herrar
i fullkomlig’ okunnighet, nu är vidpass fjärdedelen
kunnig i läsning och skrifning. Det finnes 16,000
allmänna skolor for negerbarn och for kort tid sedan
lades grunden till en högskola for negrer. Talet vid
detta tillfälle hölls af en gammal iieg’er, som förr
varit slaf, ocli lian yttrade därvid: »När jag tänker
på, att i min ungdom deii person skulle strängt
straffats, soln sökt lära mig läsa, medan jag nu
uppmanas att hålla tal vid den högtidliga grundläggningen
af ett universitet för oss svarta, så tycker jag mig
liafva blifvit försatt i en helt annan värld."
På Irland hotar hungersnöd, emedan skörden af
potatis, soln utgör irländarnes förnämsta födoämne,
slagit felt. Då potatisskörden senast, för 41 år
sedan, misslyckades, utbröt en förfärlig hungersnöd på
ön, hvarunder en mängd människor dogo af brist
på föda.
Häftiga stormar lia i början af senaste vecka
anstalt ofantlig-a skador i Frankrike, Schweiz ocli
Nordamerika. Hundratals liiis blefvo förstörda, stora
skogar kullvräkta, människor ocli djur dödade, I
Amerika anslås skadorna till 5 miljoner mark.
Endast hästkött får man till köttmat i ett stort
värdshus, soni nyligen öppnades i Berlin. Väl vore,
om man också i vårt land skulle lämna bort den
gamla fordomen mot hästkött, hvilket utgör eii nog
så god ocli närande föda.
Från hemlandet.
Senator L. Mechelin afreste senaste fredag öfver
Stockholm till Köpenhamn för att där deltaga i
juristmötet. Efter ett par veckors bortavaro
återvänder lian till Helsingfors, där liaii under den närmaste
tiden kommer att fortsätta arbetet på en publikation
om Finlands statsrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
