Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 38
Helsingfors den 17 September
1890
LAND och STÄD.
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN Æf
X.______________’–––––––––––––
■Q-Z -5
Prenumerationspris:
för helt år................3 mk 50 penni.
„ halft ..................2 „ —
„ kvart „ ................J „ 25 „
Märk! Postafgiftema och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
<4––––––––"
fr
IS
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[Skilnaden 15. Telefon 622].
MEDARBETARE:
Magister E. LAGUS och lektor K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
i
f
J®
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Laurents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan S samt Sörnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer à 10 penni.
VigSDVgT
Oscar II.
jtà år porträttsamling af Europas regenter öka
jYx vi i dag nied bilden af Oscar II, hvilken
se-dan 1872 är körning i Sverge ocli Norge.
Man torde knappast kunna säga, att den nyo
konungen vid sin broders, Karl XV:s, död af sina
folk hälsades med stormande jnbel. Af Oscar I:s
söner var Sverges och Norges nuvarande konung
deii minst folkkäre. Haii ansågs mindre
tillgänglig och något högdragen ocli liade ej haft sina
bröders, Gustafs ocli Karls, förmåga att vinna
undersåtarnas hjärtan. Men hvad alla erkände lios
den nyupphöjcle var hans rika begåfning, stora
arbetsförmåga och varma intresse för sitt laiid.
Haii var eii lycklig skriftställare och diktare,
hvilken i varma ord besjungit sitt lands minnen och
visat en upphöjd och ädel uppfattning af de
plikter, som ålågo mannen och medborgaren gent
emot fäderneslandet*). Som talare hade
prinsen ofta uppträdt vid högtidliga tillfällen, där
det gält att i ord framsäga hvad som rörde
sig i fosterländska hjärtan. Under sin
broders regeringstid och särskildt under dennes
sjukdom liade han ofta som vice-regent
förestått styrelsen. I hvad värf haii än användts
liade haii visat duglighet och grundlighet.
Särskildt låg lians intresse soni krigare åt
sjöförsvaret, och hans kärlek för
sjömanna-lifvet och den svenska flottan fläktar oss
ständigt till möte från lians dikter.
I industrins utveckling liar Oscar II både
som prins och regent tagit liflig andel. Haii
har varit ordförande ocli själ i de komitéer,
som förberedt Sverges deltagande i vår tids
stora utländska världsexpositioner. Kändt är
att Oscar II på ett kungligt sätt understödt
forskningarna i polartrakterna. Det var
Oscar II, som jämte den svenska köpmannen
Dickson ocli deii ryska Sibiriakoff gaf de
nödiga medlen till Vegas resa kring Asien. Vår
landsman Nordenskiöld, som på denna färd
öppnade nordostpassagen, har hos den
svenske konungen funnit ett värksamt stöd för
sina snillrika planer.
Under Oscar E:s tid hafva viktiga
regeringsåtgärder varit föremål för öfverläggning
ocli afgörande såväl i Sverge som i Norge.
I det förra landet är det främst
försvarsfrågan, som stått på dagordningen. Häftiga
strider hafva utkämpats på riksdagarna, ocli
först under 1885-års riksdag lyckades man komma
till ett resultat. Eii slags värneplikt blef rådande,
men tillika tilltvang sig landtmannapartiet en
ganska betydlig nedsättning af grundskatterna. Sedan
försvarsfrågan sålunda ordnats, trädde striden
mellan protektionisterna (vännerna af tullskydd) ocli
frihaiidlarena i förgrunden. Sedan 1887 liar
tull-skyddssystemet varit rådande i Sverge.
I Norge liafva under Oscar II:s regering häf-
tiga strider förts mellan regeringen och det norska
stortinget. Under dessa har konungen sökt att i
största möjliga mått tillmötesgå folkets önskningar,
och det ser ut, som oni det norska folket, med
erkännande häraf, ini vore trött på partigräl och
benäget för större samarbete ined regeringen.
Att liär redogöra för alla de åtgärder, som
genomförts i Sverge och Norge under Oscar II:s
regering, kan ej ifrågakomma. Blott det bör
sägas att konungen alltid med varmt intresse och
djup insikt omfattat dem alla.
Körning Oscar är ini eii gammal man — öfver
60 år. Kring sig och sin trofasta gemål,
drottning Sofia, har han sett uppväxa en skara
välupp-fostrade söner, hvilka skänka hans ålderdom glädje
ocli tröst. Den största glädje öfver hans
lefiiads-aftoii sprider dock den kärlek ocli hyllning, hvarmed
haii numera omfattas af Sverges ocli Norges folk.
—He-^SeK—
OSCAR ll.
*) Yi meddela längre fram i bladet en dikt, väld ur
en samling, som af den kungliga skalden utgifvits.
Till Land och Stads läsare oeh
prenumeranter.
4v>nart instundar den 1 oktober och därmed Land
i® och Stads födelsedag. Vi kunna nämligen gärna
kalla deii dagen så, ty det var den l oktober 18S9,
som första profminiret af vår tidning utkom.
Under den ticl, soni sedan dess förflutit, hafva så
många nummer af bladet sett dagen, att våra lä-
sare väl hunnit skapa sig ett omdöme om den.
Huru detta utfaller är oss tilsvidare ej bekant.
Själf äga vi nog öga för att tidningen varit
behäftad med brister, ocli för att detta må vara än ett
blott talesätt, vilje vi nämna några. Flere
jord-bruksartiklar ocli bref från olika delar af landet
liade kunnat ingå, ett antal svåra språkuttryck hade
bort utbytas mot andra enklare, flere „nyheter för
dagen" liade man väntat sig o. s. v. Ja, nog
hittar nian alltid brister!
Men kanhända våra läsare dessa oaktadt anse,
att Laiid och Stad är eii tidning, som liar eii
uppgift att fylla och försökt göra det, samt därför
önska, att den må fortfara ocli söka utveckla sig.
Gissa vi rätt häruti, så måste det äfven intressera
dem att kasta eii blick på Land ocli Städs
ekonomi. Den är ingen hemlighet, då deii ej
utgör en så kallad „affär". Redaktionen har
ej uppburit någon lön för sitt arbete ocli ej
häller väntat sig det.
Ett exemplar d. v. s. en årgång af Land
ocli Stad kostar 3 mk 50 p:i. Häraf tar
post-värket 84 penni. Pappret till 52 nummer
kostar i det närmaste l mk. Återstår således
ungefär 1 mk 70 p. till betalning af denna
årgångs tryckning. (Ännonsafgifterna svara
emot utgifterna för träsnitten.) Företaget är
således icke särdeles lönande, då det ej
lämnar något, hvarmed insändarenas bidrag,
kor-rektiirläsarens ocli redaktionens arbete kan
ersättas. Tilsvidare har alt detta uteblifvit.
I medvetande om att man arbetar för en god
sak, kan man ock hålla ut eii tid. Godt vore
det dock förstås att i eii ej altför aflägsen
framtid kunna lämna någon ringa ersättning
för insända uppsatser. Så göra jn de allra
flesta andra tidningar, vare sig de bygga på
garantibolag*) eller egna inkomster.
Ville emellertid våra ärade
prenumeranter göra sig litet besvär, skulle vår tidnings
framtid småningom blifva säkerställ!. Skulle
t. ex. hvar och en af dem anskaffa åtminstone
eii prenumerant för 1S90 års sista kvartal,
vore redan mycket vunnet. Läsaren kan ju tänka
så här: om jag understöder tidningen, så blir den
bättre, kan måhända utvidgas, ocli så passar det
ju bra att ge bladet den ena prenumeranten till
födelsedagsgåfva deii 1 oktober.
*) Dc s. k. garantibidrag L. o. S. emottagit räktc
till att därmed betala de tre profnuniren; året 1890
börjades således utan skuld.
tv^f^Jvs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
