Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 37 Helsingfors den 10 September
1890
LÄND och STAD.
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN
i.
T–
Prenumerationspris:
för helt är................3 mk 50 penni
„ halft „ ................2 „ —
„ kvart „ ................1 „ 25 „
Märk.’ Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
r"
©
UTGIFVARE:
Doktor P. NORDMANN
[Skilnaden 15. Telefon 622].
MEDARBETARE:
Magister E. LAGUS ocli lektor K. LINDSTRÖM.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
iM
Prenumeration
f
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors
Skilnaden 15, Laurents tidningsdepot, Nya vattenserveringen,
Friis bokhandel, tryckeriet Helenegatan 5, Apoteket
Andrégatan 8 samt Sörnäs apotek.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas i
pappersbutiken Skilnaden 15 samt å tryckeriet Helenegatan 5.
Lösnummer à 10 penni.
Karl Ludvig1 Engel.
akitektur betyder byggnadskonst. En arkitekt
är således en byggnadskonstnär. Han är icke
en byggmästare i vanlig bemärkelse, d. v. s. en
person, som uppför byggnader, iitan en konstnär,
som visar hiirii byggnader skola uppföras. Det kan
tyckas mången, som vore cletta icke någon
synnerlig konst, då ju jorden är full med byggnader, af
hvilka de flesta äro uppförda af personer, som icke
på något sätt kunna kallas konstnärer. Men det
oaktadt står clet fast, att arkitekten är en konstnär,
som står desto högre, ju mera konst
haii inlägger i sina skapelser.
Men livad är då konst?
Låt oss först besvara frågan:
hvad är vetenskap? — Vetenskap
kallas det mänskliga arbete, som
utföres i afsikt att uppdaga och
åskådliggöra de lagar, som styra det
mänskliga lifvet, som värkställes för att
utröna naturens lagar, lifvets
hemligheter, tankens väg genom det oändliga.
Vetenskapen söker att utvidga det
mänskliga vetandet i afsikt att alt mer
ocli mer föra mänskligheten framåt
och göra henne lyckligare.
Vetenskapen är deii snöplog, som banar
vägen för oss människor, höga och
låga, på vår väg ifrån vaggan till
grafven.
Konsten har en belt annan
uppgift. Konsten vill göra lifvet gladt,
vill göra människan ädel, vill väcka
ocli stärka de frön till goda känslor,
som slumra i våra bröst. Skalden är
en konstnär. Han talar till oss med
ord, kraftiga, manande, tröstande.
Han klär i språkets skönaste skrud
våra ädlaste’tankar och känslor: vår
vördnad för skaparen, vår kärlek till
naturen, till medmänniskorna, till
fosterlandet, till föräldrarna, till
barnen. Musikern är en konstnär. Han
formar i toner vår sång ocli vår glädje.
Han söker nied musikens trollmakt
värka detsamma som skalden.
Målaren är en konstnär. Med sina
bilder ur naturen och människolifvet
sprider han trefnad och behag i våra
hem, bevarar för eftervärlden dragen
af mången berömd person, mången
kär anförvandt. Skulptören, han som
tvingar gipsmassan och den hårda
stenen, den kalla bronsen att forma
sig till sköna gestalter, hvilka
likasom lefva med oss och förstå våra
känslor, äfven han är en konstnär. Likaledes är
arkitekten en konstnär. Ty haii söker genom sköna,
harmoniska former i de byggnader han uppför värka
på människornas sinne och sniak. Haii söker göra
våra bostäder bekväma, men äfven vackra, beliag-
liga; och därigenom liknar hans arbete öfriga
konstnärers, därför är ban en konstnär.
Enhvar byggnad bör ha sin bestämda stil,
d. v. s. genom inre och yttre anordningar svara
mot det ändamål, hvartill den är uppförd. Våra
kyrkor ha en annan stil än våra prästgårdar, våra
skolor en annan stil än våra teatrar, och så vidare.
Den arkitekt soni bäst lyckas gifva sina skapelser
den rätta formen, den riktiga prägeln, han är
naturligtvis den bästa i sitt fack, och han är värd
att ined berömmelse ihågkommas likasom andra
stora män.
En sådan arkitekt var Karl Ludvig Engel. Han
var icke en son af vårt fosterland, men han har
"TSHJ
ARKITEKTEN KARL LUDVIG ENGEL.
emellertid skänkt dess hufvudstad många af dess
med rätta så högt beundrade byggnader.
Nikolai-kyrkan är Engels värk. Det är en bland de mest
storslagna kyrkor som finnas i norden, och genom
sina väldiga granittrappor någonting alldeles ensamt
i sitt slag på bela jorden. Universitetsbyggnaden
är äfven uppförd af arkitekten Engel. Mången
anser denna byggnad i all dess enkelhet vara något
af det allra skönaste i byggnadsväg som någonsin
skapats. Universitetsbyggnaden i Helsingfors är ett
mästervärk, sådant soni endast konstens mest
utvalda förmågor kunna åstadkomma.
Allmogemannen från landet, ban märker icke strax alla dess
skönheter. Men låt honom flere gånger noga
betrakta denna byggnad, låt honom bli
uppmärksam-gjord på de sköna förhållandena emellan längd och
höjd och brädd, de ädla formerna, den enkla
storslagenheten i nämda byggnad, ocli ban skall med
oss alla icke nied likgiltighet se på densamma, utan
beundra deii ocli känna sig upplyftad
af cle sköna tankar, soni genom
arkitektens snille i den funnit sitt uttryck.
Nära till universitetet står en annan
byggnad, äfven den i sitt slag någonting
utmärkt. Det är biblioteket. Redan
utifrån ger denna byggnad ett
storartadt intryck, ocli när man kommer
in i de höga, högtidliga salarna med
deras dämpade dager, deras vackra
takmålningar, deras högtidliga tystnad
— då tycker man sig stå under
inflytande af en trollmakt, soni
strömmar ut från byggnadens alla vinklar
och vrår, man hör stenen tala — så
tyst, så tyst, ocli dock så gripande
mäktigt. Det fordras konst för att,
skapa eii sådan byggnad, ocli Engel
var en stor konstnär — det förstår
enhvar, som sett lians härliga skapelser.
Ännu flere byggnader liar Engel
uppfört i Helsingfors, bland andra
vårt ståtliga Senatshus, Kejserliga
palatset viel Skatuclds kanalen och
Gardesbataljonens kasärn. Äfven en
mängd privata boningshus uppförde
lian, ocli det är till stor del lians
förtjänst, att vår unga hufvudstad liar
ett så vackert ocli storslaget
utseende, som den värkligeii eger. Därom
äro alla utlänningar, som besökt vårt
vackra Helsingfors, ense.
Karl Ludvig Engel var född i
Berlin 1778. När Helsingfors år 1812
blef förklaradt för Finlands
hufvudstad och clet gälde att skapa en mängd
offentliga byggnader för
ämbetsvär-ken, universitetet o. s. v., kallades
Engel in för att göra upp ritningar
till dessa byggnader. Med hvilken
framgång han gjort cletta, ha vi
redan påpekat. Vi meddela i dag den
ädle, fintbildade arkitektens porträtt,
vissa om att den man, som skänkt
Finlands liiifviidstacl dess skönaste
byggnader, icke kan vara en likgiltig person för Land
och Städs läsare. Porträttet är taget efter Engels
byst, nyligen utförd af skulptören Ville Vallgren.
Karl Ludvig Engel dog i Helsingfors den 14
maj lS40 ocli ligger begrafven på gamla lutherska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
