- Project Runeberg -  Land och Stad / 1890 /
171

(1889-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 29 LAND OCH STAD. ] 171

Emellertid liar brudgummen med sitt fiilje lämnat
hemmet. I spetsen for tåget rida de fyra forebådarne,
så komma spelmännen, hvilka bela tiden träget gnida
på fiolerna, sedan brudgummen ined sin kusk och
slutligen bela den Öfriga skaran. Då man kommit ett
stycke från brudens hem, göres halt, och forebådarne
rida förut för att anhålla oin tillstånd att få hämta
„brudmännerna" dit.

Då de komma till bröllopsgården, låtsar man där
veta af ingenting. Folket frågar, om de äro tokiga,
då de midt på blanka livardags-förmiddagen rida
omkring så där löjligt utstyrda. Talmannen, som be
finner sig bland forebådarne, låtsar icke höra detta,
utan frågar efter husbonden. Man svarar, att ban
icke är hemma; han har farit efter fisk, eller något
dylikt. Nu börjar en liflig ordstrid, som är mycket
rolig att åhöra, isynnerhet om talmannen är ett
kvick-hiifvud, ocli de onikringstående icke häller svarlosa.
Till slut hotar han att rida in i stugan, om de icke
genast kalla husbonden ut. Denne infinner sig då
klädd i sin vanliga hvardagskostym, låtsar vara
myk-ket ond på fridstörarne och frågar, med hvilken
rättighet de hafva stält till ett sådant spektakel i hans
gård. Talman rider då fram till trappen, tager
ödmjukt af hatten och uppläser följande:

„Vi äro utsända såsoni förebud från bondesonen
N. N., som är trolofvad med eder dotter N. N., ocli
är det tre gånger lyst och kungjort i vår församlings
svenska moderkyrka, första gången den och den, item
den och den, item den och den, som hvar ocli en af
eder har hört., därest I icke hafven varit försumlige
att infinna eder i kyrkan nämda sön- och högtidsdagar.
Dessutom är brollopsterminen uttagen från
pastorsämbetet till den och den, hvilket datum vi troligen hafva
i dag, och skall brudgummen nu infinna sig for att
ingå äktenskapsförbindelse med sin nyssnämda
trolofvade brud efter någon halftimme. Då kommer han,
hafvande ett litet följe med sig, sina närmaste
grannar, släktingar och vänner, omkring en trehundra
personer, förntom kvinnor ocli barn, som han
ödmjukast anhåller att Ni skall uppehålla med mat och
traktering, efter landets sed, så länge vi här till
stä-des äro."

Då husbonden gifvit den önskade tillåtelsen,
vänder ban sig till bruden, som under tiden utträdt på
trappan ocli säger till henne:

„ Goddag, hälsningar från din fästman, ban
kommer i dag, munter och glad och uppsöker dig."

Sedau forebådarne blifvit trakterade med öl och
vin, rida de tillbaka och framföra till brudgummen
hälsningar från brudens gård, „där bruden står
spän-der, stolen klädder, glasen stå rinnande och alla äro
välkomna".

(Fortsättning följer.)

Bref från landsorten.

Nagu den 11 oktober 1890.

Kära Erker!
Nu fattar jag i pennan för att åter skrifva till dig.
Icke skall du tro att jag är ledsen, fast jag icke har
kommit att besvara dina många bref; för ser du här har
varit brådska nu den här tiden att få alt inbärgadt undan
vintern. Och så reste Stina, den Gud gett mig till enom
hjälp, midt i värsta „biheje" till marknaden. Sedan, när
hon kom hem, gick det icke så litet tid förlorad för henne
att få barnungarna som skulle till skolan, upputtsade.

Barnungarna! frågar du? — Ja, ja, som du vet, så
inte har hvarken Stina eller jag några barn; men si Stina
kan icke tåla att vår by „skälles" på, och därför ser hon
noga efter att skolbarnen från vår by ska vara hela och
rena och se ut som folk. Det må hon ha heder af
förresten! Nog tycker jag som hon, fast jag ibland är smått
förargad, då jag går med egna byxor, spruckna i
fundamentet, och Stina ej har tid att sy ihop dem för de där
slitvargarnas skull. -

Marknaden roade Stina icke; där hade det gått henne
alldeles mot beräkning. Sina femton mark, som hon
hopsparat under liela året till marknadspengar, visste hon ej
själf, när hon kom hem, hvart de hade tagit vägen. Först
påstod hon, att någon stulit af henne en del af pengarna,
men när hon räknat öfver att hårkammen, som förresten
sprack sönder redan på hemresan kostade 2 niark;
Viborgs-kringlan 75 penni, två buntar Raumo spets, med 80 pennis
prut, 3 niark 20 penni; ett „siden-såtcnn" (satin) trüjtyg
7 mark 50 penni; en „garibalderpipa" åt mig till marknads
gåfva 50 penni ocli litet smått och godt åt byns barn för
00 penni och hon liade 45 penni kvar i börsen, så märkte
hon nog, hvart årssparsamheten tagit vägen. Dig hade
hon icke träffat alls i marknadshvimlet och det förargade
henne mest. En gång liade hon tyckt sig se dig, men så
hade Takork Janne just kommit och bjudit lienne på
ka-rusellii och den bjudningen kunde lion ej motstå ens for
dig. På sin kusin, Nafvaböle Hejk, var lioii förargad. Hon
skämdes för, sa hon, att vara släkt med en, som söp sig
full på marknaden.

Nej, bättre visste jag — det måste du medge — som
liöls hemma och kraffsade opp potäter de dagarna. Icke
blef vinsten stor, största delen voro ruttna; men jag har
åtminstone mina pengar i behåll.

"Våra folkskolor hafva åter öppnats: Jag träffade
magistern från Koun skolan i går, och ban sade, att ban
var jänit den 40:de själf i skolan i år. I Käldingc skolan
är väl ungefär lika många.

Kallt hafva vi redan haft; en gång så, att
kvicksilf-ret i „gradstocken" var ner till 6:tc ristan på den sidan
som C står. Fartygen komma nu också hem det ena
efter det andra — 6 äro redan anlända.

Kalle.

Jomala den 10 oktober 1890.

Det osar eller rättare sagdt har osat litet Falb här.
Vindarnas fyra språk ha talats i mäktiga ordalag och för
att gifva saken mera eftertryck har man fått till bästa
regn med hagel, duggregn, groft regn ocli störtsjöregn.
Sommaren synes äfven vara nödsakad slå till retrett (—
återtåg) det visar oss dess styrkomätare Celcius, hvilken
under förut rådande, härliga sensommarväder innehaft siffran
från 15—12° nu nedgått till 4 à 5°.

Fortfarande synes ålänningen vara beredd uppå att
upptaga täflan med ångbåtarna, enär ånyo ott rederibolag
bildats för byggandet af ott skonertskepp.
Byggnadsplatsen torde blifva „Svibyhiillen."

Någon har velat påstå, att Farbror ej gjort sig
tillräckligt underrättad, då ban skref, att inga gäster funnos
i Marieliamnska „håll reda på anstalten." Märk! Jag skref,
„inga ålänningar". Ingen ålänning var häller så dum att
lian där tog logis. Efter som jag ånyo kommit in på
kapitlet om marknaden, må jag nämna om det dyra lökköp
en gubbe där gjorde. I)å några skålpund liik skulle
betalas, gafs cn 100 marks sedel, men den med handclsgeni
födda gaf till baka såsom på en 20 marks sedel. Mystiskt
nog, fans vid polisundersökning ingen 100 marks sedel i
den anklagades börs. „Af skadan blir man vis men icke rik!"

Potatisskörden i år liknar i smått den irländska.
I medeltal äro Va af potäterna sjuka ocli förståsigpåare
anse att sjukdomen härleder sig från det „eviga
pingstregnandet".

Vid läsandet af L. o. S. n:o 40 kom jag isynnerhet
att fästa mig vid brefkortet från Kyrkslätt. De hafva en
egen hektograferad tidning! För mig själf mumlade jag:
ej så rasande galet påhitt. Månne (IM ej äfven kunde gå
for sig liär? Vänner af framåtskridande, tänk på saken!

1 sanning tungt måtte det kännas för folkskolans
kämpar då de se, att saken ännu af ett flertal upptages
så kallt. Ja, kallt är rätta uttrycket, det bevisas tydligen
därigenom att elevantalet i den ena af folkskolonia
minskats och ej ökats. När gryr den dag, då vi alla inse att
vi stå efter, behöfva lära, och gå samma väg som andra
för den goda sakens skull gått? Dock håll modet uppe
i kämpar för det goda! Visst går allting sant ocli ädelt
långsamt, men det går säkert.

Farbror Fritz.

P. S. I går natt drog Åland det första tunna
snötäcket på sig, hvilket likväl solen redan sparkat af. Alt
tyder dock på en tidig vinter. Temperaturen visade i dag
på morgonen 1" C. under fryspunkten.

För mycket lidande af danssjuka, må man kalla den
ungdom, som i dessa dagar med våld trängde sig in till
en i Önningeby bosatt torpare. De voro först och begärde
lof, men erhöllo det icke, hvarpå de efter en stunds
bortavaro återvände. Nämde torpare stängde då sin dörr
ocli liade en i närheten boende flicka att äfven utifrån
läsa den, för att därigenom inbilla de danslystna, ifall de
återvände, att värdsfolket ej befann sig hemma. Dc
återkommo äfven och läto lykta dörrar ej afskräcka sig. Då
dörrarne ej gingo upp med att söndra yttre låset, tog en
modig mö ut kammarfönstret gick in och öppnade för de
utan stående. Tablå! Fredsstörarena komma vid domstol
att få veta hvad nöjet kostar dem.

Efter tiden medger, må jag äfven omnämna ett prof
på moderlig ömhet. En kvinna härstädes har köpt en
tobakspipa åt sin ännu ej läskunnige son och äfven
uppmanat andra att följa exemplet. I sanning dylika mödrar
ha i uppfostringsväg ännu åtskilligt att lära af djuren!

Densamme.

Från hemlandet.

F. d. Minister-statssekreteraren Stjernvall- Walleens
jordfästning senaste fredag gestaltade sig till en
storartad hyllning till den aflidnes minne. Den högtidliga
akten försiggick i Gamla kyrkan. Efter det en grupp
studenter sjungit en psalni förrättades jordfästningen
af professor H. Råbergli. Han framhöll bland annat
huru det unnats Stjernvall-Walleen att värka godt för
sitt fosterland iinder en för detsamma betydelsefull
tidsperiod samt med hvilken hängifvenhet för detta
lands väl och med hvilken orubblig tillit till
fäderne-ärfd lag och rätt ban städse fullgjort sitt ansvarsfulla
värf. Det minne ban lämnat efteir sig skulle bestå
oriibbadt, så länge osviklig tro på dessa samma lagar
fortlefver hos landets bebyggare. — Därefter inveg
professor Råbergli stoftet till grafvens stilla ro. —

Då den blomlioljda kistan bars ur kyrkan till
likvagnen, blefvo vi händelsevis i tillfälle att hora
några omdömen oni den aflidne. Det var några gamla
gummor, som uttalade sina hjärtans känslor. En af
dem sade: Sista gången när jag niotte generalen gaf

haii niig 10 mark. — At mig gaf ban 15, inföll en
annan. — Och när han i vintras vandrade öfver
torget nied sin stora hund i följe räckte ban handen åt
mig och sade, att det var roligt att jag blifvit frisk,
ytttade en tredje gumma och torkade bort de tårar,
som runiio öfvei hennes vissna kinder. — Sådana ord
äro mer värda än alla stora loftal. — Vid grafven
nedlades många kransar; bland dem fans en å hvars
band lästes „Giid älskar en god gifvare." Pastor
E. Bergroth, som nedlade den, yttrade därvid:

„Åt statsmannen, fosterlandsvännen och
medborgaren äro nu inånga och dyrbara kransar egnade.
Dea sista och enklaste kransen får jag å
Centralko-miténs för välgörenhetsföreningarna i Helsingfors
vägnar nedlägga på människovännen Karl Knut Emil
Stjeruvall-Valleens sista hviloläger. Mången räcker
hos oss en hjälpsam hand åt den på deras dorr
klappande noden, fà söka, såsom den aflidne det gjorde,
upp den nödstälde för att få tillfälle att hjälpa
honom, få åstunda såsom haii att deltaga i kärlekens
värk. Välgörenhetsföreningarna i Helsingfors, hvilka
själfva fått del af hans rika hjälp och hvilka sett
huru många han hulpit, ha liär vid griften velat
uttala sin tacksägelse å egna ocli de mångas vägnar,
hvilkas röst ej här höres, men hvilkas välsignelser
följa den bortgångna. Tack, hjärtlig tack för
hjälpen, gifven i nodens stund, for brödet brutet i
armodets hem, for villigt deltagande i kärlekens värk!
Hägne Herrans rika välsignelse och frid den
bortgångne åldrige ädlingens graf."

Landtdagsvalen till prästeståndet inom Åbo stift.
Resultatet är numera kändt från stiftets samtliga 18
prosterier, och ha följande personer erhållit högsta
antalet roster:

1) Prosten K. E. Stenbäck............202.

2) Kyrkoherden Josua Johansson . . 201.

3) Prosten A. O. Tornudd......194.

4) Prosten V. L. Helander.....191.

5) Kyrkoherden F. Nordlund.....189.

0) Prosten F. V. Sandelin......178.

7) Kyrkoli. J. Bäck.........157.

8) Kyrkoh. I. M. Tallgren......138.

9) Kapelanen J. J. Vesterlund. . . . 138.

10) Pastor G. R. Böök........115.

11) Prosten F. J. Torckell...... 99.

12) Pastor H. E. Vegelius...... 87.

Land ocli Stad har numera ej mindre än 40
prenumeranter i Kyrkslätt och 30 i Jomala socken.
Detta anteckna vi forstås med fägnad.

Engelska ångfartyget Harrov om 1,701 register
tons lämnade for ett par dagar sedan vår hamn efter
att här hafva aflevererat 10,712 korgar råsocker från
Java for Tölö sockerbruks räkning. Vikten af
sockret utgjorde 2,806,046 kilogram netto, och
tullafgif-terna härför uppgå till den väldiga summan af 1,003,899
mark 33 penni.

Censurförliclllandena synas — yttrade nyligen N.
Pr. — nu gestalta sig så, att allmänheten måste finna
alt större ocli större skäl till missnöje med desamma.
Enligt hvad ett af ortens finska blad velat berätta,
skola prässombudsmännen icke blott erhållit stränga
order att se till, att något klander af styrelsen icke
förekommer, utan äfven att i hvarje tvifvelaktigt fall
underställa tidningsnummer prässöfverstyrelsens
bedömande. Följden häraf måste blifva den, att
indragning af tidningar skall blifva en daglig företeelse, då
det nu mera knappast ligger inom möjlighetens gräns
för redaktionerna att förutse hvad som kan anses
förgripligt eller icke, då redan skuggan af ett tvifvel
är skäl nog för prässombudsmännen att vädja till
prässöfverstyrelsen.

Folkhögskolan i Åbo och Björneborgs län.
Mötet, som var samniankalladt i Björneborg med
anledning af frågan oni inrättandet af en folkhögskola i
länet, var besökt af öfver 30 personer. De närvarande
stannade efter eii längre diskussion vid följande beslut:

l:o att till en början endast en folkhögskola
skulle inrättas i Satakuiita landskap;

2:o att medel till densammas underhåll ni. m.
skulle skaffas dels genoni att kringsända
insamlingslistor till kända personer i kommunerna, dels genoni
att uppmana studenter, soni äro lienima från
Sata-knnta, att en livar på sitt håll arbeta for saken:

3:o att omnejdens representanter vid nästa
landtdag skulle petitionera om erhållande af understöd
från statsmedel för nämda läroverk; sanit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:46:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/landostad/1890/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free