Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14».
LAND OCH STAD.
N:o 37
framtiden, menade talaren, ty „hwad kärlek i min wärld
bygt ilpp, det rifwer jag ej ned".
efter slutade tal widtog omedelbart ilnderwis-
ilingen, till hwilken blifwit anmälda och inskrifna 25
elewer däraf 14 kwinliga och 11 manliga. £urn
ele-wermi komma att fördela fig på de olika läroämnena
kan tilswidare ej afgöras, då under den första weckan
ett stort antal elewer besöka så godt som hwarje
lek-tion för alt något sätta sig in i förhållandena innan
afgörandet träsfas.
As elewerna äro: från pyttis 5 manliga 2
kwin-liga, srån 23orgå stad 1 ill. 5 kw., från Sibbo 3 kw.,
från Strömfors 2 m., från Éorgå socken 1 ni., från
SDiörskom 1 kw., från ^ärliå 1 nl., från Dhnsby 1
kw., från ^lelsinge 1 m., från @limä 1 kw., från 6’sbo
1 kw. Af elewerna återwända 4 ånyo litt högskolan,
bland dessa Ida ßowisa SÖlomqwist från 2)iörskom
för tredje gången. Sir ide detta ell omständighet soln,
talar godt för fkolan? Anmärkniilgswärd är den
låga procenten elewer från 23orgå ftad och 33orgå
focken. Särskildt glädjande är likwäl den mängd ele-
■wer, soln från $yttis anländt. Förtjänsten häraf
torde osökt kllnna gifwas åt folkhögskoleelewen Kristian
SBiiala, som enligt hwad tidningarna redan welat att
berätta, sökt på sin hemort wärka sör bildning och
sedlighet och nn i spetsen för 6 andra ungdomar från
samma socken och samma by återwändt titt skolan.
— .føeder och tack åt sådana allmogemän! Iag
sä-ger olll honom som Runeberg sade om en af sina
unga hjältar: „fëwad hinner han ej, om hans tid
blir lång–-"
För folkhögskolans elewer har ett nytt och
wik-tigt ämne tillkommit: de på Östra Nylands
ßandl-brnksgilles bekostnad anordnade söredrageli i jordbruks-
lära och mejerihushållning. Att underwisningen i
dessa för wår landtbefolkning så betydelsesulla ämnen
skola få tacksamma åhörare, kan wäl tagas för gifwet.
Dckså förtjänade ifrågawarande fiandtbruksgilles wackra
föredöme att efterföljas af andra föreningar och
fam-fund, så att alt flere och flere ämnen kniide wid
sko-lan införas till fromma för landets ungdom och lan:
det fjälft.
en annan gång mera från 33orgå folkhögfkola
genom ’ —r.
Ä
Till Bed. för Land och Stael.
Runebergs besök på Punkaharju.
zsVoin det är önskligt, att gängse oriktiga
upp-i® gifter om vår store skald, äfven om de röra
obetydligheter, ej vinna spridning i tryck,
anhåller undertecknad om plats i Eder tidning för
följande lilla rättelse.
l deii beskrifning öfver Punkaharju, soni ingår
i N:o 42 af Land och Stad, säges vid
omnämnandet af deii liöjd å densamma, soni bär namnet
„Runebergs kulle", att Runeberg aldrig varit på
Punkaharju. Denna uppgift är ej riktig. Han var
där sommaren 1838, då han såsom ledamot i
domkapitlet värkstälde inspektion af skolorna i östra
Finland, ocli af sådan anledning besöktes äfven
Ny-slott. På denna resa åtföljdes lian af sin fru. Från
Nyslott gjorde de i sällskap med några Nyslottsbor
en utfärd till Punkaharju och dröjde där en bel
dag, under hvilken de gingo till fots liela den väg,
soni leder längs kammen af den vackra åsen.
Sannolikt är det från denna tid den ifrågavarande
kullen bär Runebergs namn. Detta tyckes mig
bekräftas äfven däraf, att vid mitt besök å
Punkaharju sommaren 1861, vid hvilket jag beledsagades
af en gammal Nyslottsbo, denne visade mig
Runebergs kulle på ett sätt, som ej antydde det
ringaste tvifvel därom, att den af honom meddelade
uppgiften o in Rimebergs tycke för platsen ej skulle
varit fullt öfverensstämmande med värkligheten.
Hvad för resten frågan oni Runebergs besök af
Punkaharju vidkommer, utgör deii i hans gripande
prosadikt „Fästiiingsfångarne" ingående skildringen
af deiiiia märkvärdiga ås ett tillräckligt bevis för
att lian själf varit på densamma. Den i dikten
inflätade korta skildringen är nämligen så träffande
och åskådlig, att man måste antaga, att ban
nedskrifvit dikten under deii omedelbara inflytelsen
af de djupa intryck haii mottog vid de tätt på
hvarandra följande besöken af den gamla fästningens
dystra fängelserum ocli det vackra, solbelysta
Punkaharju. J. E. Strömborg.
Den nye fadren.
Af Liiea Tervo,
Öfversättning frän finskan.
(Forts. fr. föreg. n:r.)
ls»-
ej, nej", svarade Elsa, men bon kunde ej ii.-g
iJW förundra sig öfver att fadren ini blifvit såda i:
inte hade lian förut gjort sig på detta vi.s.
„När kommer då pappa?"
„Då mamma ställer fram maten på bordet".
Elsa såg efter om modren boll på att lägga upp
maten, men ännu gjorde hon det ej. Där invid
spiseln sysslade hon ocli rörde oni elden. Grytan stod
på elden, och ångan sipprade fram vid lockets kanter.
Det såg så bekant ut.
„ Snart kommer pappa, ocli snart blir maten
färdig. Skynda niåste vi också, ty min lilla pia är
säkert hungrig, är det icke så?" sade modren ocli
smekte Elsa.
Nu kände sig Elsa nöjd, det var som en oiid
aning hade flyktat bort. Nu kunde lioii igen le åt
modren. Hon följde denna till spisen, ty dit hade
hon stor lust. Alltid hade lion förut brukat hjälpa
till vid matlagningen; lion liade varit en liten
hjälpreda, som —- om ej annat —- lagt nya spåuor på
elden.
Lägg några spåuor i spisen", sade modren nu
— alldeles på sitt gamla bekanta vis.
P]isa kastade spånorna på elden; där begynte de
brinna och spraka. Ångan sipprade frani mellan
grytan ocli locket. Det var samnia gryta soni förr: ena
örat var sönder, precis i samma skick var deii, -soni
den varit. Grytkrokarna voro också de samma, likaså
öfriga kärl, och prässjärnet hängde öfverst på en krok,
alldeles som förut.
Redan begynte grytan att koka ocli puttra af
alla krafter. Modren lyfte litet på locket, så att
ångan slog upp mot taket, och puttrandet hördes högre,
men då hon lade locket på sitt ställe, så sipprade
ångan fram under locket, ocli vattnet sjöd mera dämpadt.
Nu kände Elsa så bra igen modren. Hon sträckte
sina armar mot denna, ocli då modren böjde sig ned,
slingrade Elsa sig oni hennes hals, tryckte sig hårdt
intill henne och sade:
„ Mamma!"
Elsas glädje kände ej mera några gränser. Alla
de där gamla sakerna blefvo nu i en hast så bekanta,
äfven de som bytt om plats i rummet. Glädtigt sprang
Elsa emot farbrodern, som varit uti ocli sett om sina
hästar, sanit förklarade for honom att snart skulle
far komma.
Nu begynte modren ställa fram maten på bordet,
ocli Elsa liade fullt upp att göra med att hjälpa till.
Men då alt var i ordning, började lioii ined klappande
hjärta vänta på fadren. Hon visste nog huru lioii
skulle göra, då fadren kom; hon skulle göra alldeles
som förut: gå och ställa sig i vrån bredvid dörren.
Då skulle fadren sticka in hufvudet genom dörren ocli
fråga:
„Hvar är pappas pia?"
„Här", skulle lion ropa, springande honom till
mötes, ocli då skulle liaii taga henne i famnen.
Endast den långa väntan gjorde henne beklämd. Redan
hördes steg i porten. Elsa spratt till med hjärtat i
halsgropen, och leende skyndade hon sig till vrån.
Dörren öppnades och en man trädde in.
„Nej, se på främmande! God dag, god dag!"
Ocli mannen skadade hand med farbrodern, tog sedan
pälsen af sig och slog sig iier vid bordsändan.
„Hvad nytt", sporde mannen.
„Nå inte något särskildt", svarade farbrodern.
Elsa stod i sitt gömställe och undrade spörjande
hvad det var för en karl, som så där utan vidare
slog sig ner vid bordet. Så småningom närmade hon
sig farbrodern så tyst, att mannen ej märkte henne.
Mari hade nu också samlat ihop sina leksaker och
satt ini i farbroderns famn och lekte nied lians klock-ked.
„Hvem är det där", frågade Elsa sakta af Mari.
„Det är pappa", sade Mari nied hög röst.
Elsa blef så skrämd att hon skakade.
„Nå, se där lia vi också en nykomling", sade
mannen, „kom ocli räck handen".
Elsa var rädd, hennes knän skälfde.
„Gå och hälsa på pappa, barn", sade modren.
Fadren . . . icke var det fadren . . . rödt skägg
. . . fadren liade ju svart . . . inte liknade den där i
något afseende fadren.
„Gå och gif handen åt pappa", sade nn
farbrodern.
..Inte är det pappa, det är ju en annan karl",
sade Elsa sakta åt farbrodern ocli tryckte sig så nära
till hononi soni möjligt.
Farbrodern skrattade ocli förnyade sin
uppmaning; likaså gjorde modren. Elsa gick också slutligen
men med nedböjdt hufvud, gaf blygt handen ocli neg.
Kom nu i pappas fanin", sade mannen smeksamt.
Elsa slet sig lös och sprang tillbaka till
farbrodern.
..Mari, koni du till pappa ocli gunga."
Mari gick. Mannen lyfte upp henne med sina
fötter, höll i henne i bägge liändrrna ocli lät henne
flyga upp och ned. Mari gapskrattade och skulle för
sin del gungat liiir länge som hälst.
,.Nå, koni nu dii i din tur —- hvad var det lion
hette, det där svartögat?"
Alla brusto ut i skratt, ocli mannen själf
skrattade och Mari flinade med de andra. Endast Elsa
var allvarsam ocli gömde skamsen sitt ansikte i
farbroderns fanin. Hon tänkte att hon liade något svart
smolk i ögat ocli försökte att gnugga bort det nied
handen.
„Elsa, ja så var det! koin nu också dii och gunga",
sade mannen ånyo, närmade sig, tog Elsa i sin famn
ocli försökte att få henne att gunga.
„Jag vill inte; släpp lös, nej, hör ni inte!"
ropade Elsa nied gråten i halsen och stretade for att
komma lös. Sedan lion lyckats frigöra sig, sprang
lion till modren och sökte dölja sig i hennes famn.
,.Hon är blyg", sade modren.
(Fortsättning följer.)
Ett bondbröllop i Lappträsk.
!i*Yedau flera veckor före brölloppet börja
tillrust-’ ningarna för detsamma icke blott i brudens iitan
äfven i brudgumens hem, det firas nämligen på båda
ställena. Husbonden begifver sig själf till skären efter
fisk, och nian hämtar sockeiikocken till gården. Då
denna kommit, vänder hon upp ocli ned på liela huset.
Det skuras, städas, slaktas, brygges och bakas. Alt
skall vara färdigt till dagen fore brölloppet, till hvilket
förutom släkten vanligtvis bela byalaget är inbjudet.
Då det skulle blifva bra betungande for
värds-folket att ensamma undfägna så många människor
med mat, är det brukligt, att inan från hvarje gård
hämtar två sura limpor, ett jästbröd, ett hvetebröd,
en ost, ett tefat smor och en stäfva mjölk. Det är
då byns liuga flickor, som få i uppdrag att fora
„to-misen" till bröllopsgården samma kväll, då gröten
skall kokas. Dessutom hämta de med sig lakan, nied
hvilka stugans väggar och tak beklädas, hvarefter de
hvita skynkena garneras nied buketter af lingonris
och ljung, med granna fjärilar ocli brokiga lappar samt
här och där nied någon bild i lysande färger af den
kejserliga familjen. På taket öfver brudpallarna fästes
den sàkallade „himmeln", det vill säga någon rosig
silkesduk.
Under tiden begifver sig fästmannen med två af
sina bekanta gossar till brudens hem för att afhämta
hennes tillhörigbeter, hvilka icke .äro så få, ty hvarje
värdinna vill gärna, att hennes dotters utstyre skall
berömmas såsoni det största. Vanligtvis får flickan
möbler till ett rum: ett bord, två stolar, en soffa, en
säng, ett skåp och en dragkista. Vidare får hon sex
bolster och tjugu täcken, dessutom linnekläder af alla
slag. En stor ära sätta kvinnorna uti att hafva inånga
klädningar, ingen har mindre än ett dussin, mången
har två.
Nu hämtas också ned från löftet de sàkallade
„stångridarne", det är strumpor, som under åratal
blifvit stickade ocli sparade ocli som nu skola delas
ut bland brudens nya släktingar, hvilka dessutom
erhålla hvardera en näsduk och ett par strumpeband,
svärmodern ännu därtill en ny „väfviduk" ocli en schal.
Då fästmannen återkommer, är stugan
färdigklädd. Byns gossar hafva naturligtvis infunnit sig,
ocli alla trakteras med kaffe, hvarefter ungdomen
tager sig en svängom för att utröna, om golfvet kommer
att hålla dagen därpå.
På bröllopsmorgonen hämtas brudsätan i god tid
for att kläda bruden, ty det anses for en stor skam,
om denna icke står färdig prydd på fästmannen
kommer. En brud i Lappträsk bär på sin bröllopsdag en
ny svart klädning, brudgummens gåfva, på hufvudet
kraus ocli krona af stora roda blommor och omkring
halsen flera rader pärlband. En slöja af tyll ocli ett
rödt siden-skärp med långa ändor fullända utstyrseln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
