Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 10
LAND OCH STAD.
35
Däremot liar den i Borgareståndet väkta
petitionen om att regeringen ville, i händelse genom
enskildt åtgörande en ändamålsenlig kuranstalt för
lungsiktiga komme till stånd i vårt land, skänka företaget
ett kraftigt understöd, förkastats. Man har nämligen
ansett det vara olämpligt att petitionera om understöd
åt en inrättning, som ännu icke förefinnes. Däremot
har man uttalat en önskan, att staten måtte kraftigt
understödja ett sanatorium för lungsiktiga, om ett
sådant komme till stånd på privat väg.
Den nådiga propositionen angående anvisande af
medel till bestridande af kostnaderna för vår militär
under åren 1892—1894 har remitterats till
Statsutskottet, dock icke utan alla anmärkningar. 1
Prästeståndet påpekade man nödvändigheten af att större
omsorg än hittils borde nedläggas på de
värneplikti-ges själavård, och i Borgareståndet samt
Ridderskapet ocli Adeln framliöllo skilda talare nödvändigheten
af, att kostnaderna om möjligt blifva neddrifna från
den enorma summa de nu uppgå till. Såsom vi i
senaste nummer nämde, begäres nu af ständerna icke
mindre än något öfver 15 miljoner mark för militären
under nämda treårsperiod. Inalles kommer den att
kosta ungefär 20 och l/2 miljoner mark!
Från Statsutskottet har anländt dess särdeles
viktiga betänkande i anledning af de petitioner i
tullfrågan, som vid landtdagens början inlämnades i alla
stånd utom Prästeståndet. Statsutskottet uppmanar
ständerna att inför Hans Kejserliga Majestät uttala
den oro och de bekymmer, som frågan om en
vidtgående omgestaltning af landets tullväsen framkallat
hos befolkningen samt tillstyrker en underdånig
petition därom:
att Hans Kejserliga Majestät, vid förordnandet om
nödiga lättnader i samfärdseln mellan kejsardömet- ocli
Finland, täktes, med bibehållande af den genom
grundlag faststälda egna förvaltningen af storfurstendömets
tullväsen, i nåder förunna Finlands folk att
fortfarande vara i åtnjutande af en efter dess behof och
skatteförmåga afpassad tulltariff.
Denna anhållan motiveras på ett utförligt och
öfvertygande sätt. Utskottet uppvisar, att införandet
af den ryska tulltaxan här i Finland vore ett
ruinerande af hela vår ekonomi. Skilnaden emellan vår
tulltaxa och den ryska är nämligen enorm. Den ryska
tariffen är, enligt utskottets uppgift 2 à 3, ja ända
till 20 gånger liögre än den finländska. Vi intaga
liär med ledning af Statsutskottets betänkande en
uppgift öfver tullen i de båda länderna på vissa
viktigare varor.
1. Lifsförnödenheter.
För 100 kilogram erlägges 3Tn(
enligt
Kejsardömets
Storfurstendö-tariff. mets tariff.
Mjöl, gryner, malt, ärter, vicker 3,52 tullfritt.
Grönsaker och kryddgårdsväxter,
färska, torkade, prässade. . . 3,52 d:o
Lifsförnödenheter, icke särskildt
nämda............................3,52 d:o
Grönsaker och kryddgårdsväxter,
saltade eller i vatten inlagda 19,05 7,00
Yermiselli och makaroni..........38,10 18,00
Itisgryn..............................20,51 12,00
Kött, saltadt, rökt, lnetvurst, kött-
korf................................27,84 13,oo
Ost....................................175,82 70,oo
Fisk: saltad eller rökt, utom sill 35,10 5,00
Sill, saltad eller rökt..........7,ni 5,00
Salt....................................ö>8(j 0,50*)
Socker, rå-, mörkt..................73,26 40,00
Raffineradt......................üü^-t 00,00
Kaffe..................................73,2(1 40,00
Cikorierötter, opreparerade . . . 3,52 tullfritt.
The 10 o,,/ blomtlié 400, o o
L....................................’ \svartthé 300,00
Kryddor, från........................73,20 40,00
till........................351,64 OOO,00
Bakvärlt..............................123,os CO,o o
Humle................................203,04, 21,20
Dryckesvaror: arrack, rom 111.111.
i fastager........................322,34 150,00
i butelj per stycke............3,110 2,00
vin i fastager....................102,56 45,00
mjöd, porter, öl i fastager. . 38,10 30,00
Tobak i blad, m. eller utan stjälk 451,48 70,00
röktobak, karfvad, spunnen .1,523,81 260,00
. målen eller snus........ 1,523,81 320,00
cigarrer.............3,751,00 500,00
2. Beklädnadsartiklar.
Väfnader: bomull......../ , jl0:™ ^9’00
\ 1,582,42 630,30
ylle, kläde och halfkläde . . .1,289,38 088,20
flanell, boj, resfiltar...... G44,oo 329,40
*) Per hektoliter, motsvarande ungefär 100 kilogram;
från Spanien är tullen 0,25.
trykta tyger..........1,676,19 847,00
schalar och dukar....... 4,630,00 1,880,00
linne och hampa, lärft .... 996,34 423,50
segelduk............. 234,43 70,60
bolstervar............ 586,08 94,10
halfsiden, tyger och dukar. .3,399,26 1,180,00
helsiden, tyger och dukar . . 7,736,20 2,350,00
Hattar och mössor per stycke. . 5,70 2,40
Halmhattar.............5,157,40 1,880,00
Paraplyer och parasoller . . . . ( l’9*
I J|OO O j 2 O
Skoplagg, utom kautschuk .... 820,51 141.20
Handskar af alla slag....... 3,399,26 941,20
Strumpor, ylle eller halfylle . . . 761,00 423,50
Skilnaden är som man ser alldeles ofantlig. De
flesta af ofvan uppräknade varor äro sådana, att de
icke kunna undvaras i vårt land. Hvad blefve väl
följden, om nu den ryska tullen infördes? Jo, att de
skulle fördyras, ända därhän, att endast de rikaste
kunde ha råd att köpa en stor del af de saker, som
redan blifvit riktiga förnödenhetsartiklar i vårt land.
Tullen på kaffe skulle nästan fördubblas, likaledes den
på socker. Tullen på tobak blefve 5—7 gånger
dyrare, och saltet, denna i vårt land så ofantligt viktiga
vara, skulle stiga märkbart i pris, då tullen blefve
11—23 gånger dyrare 0. s. v. Hvilken olycka en
sådan öfverensstämmelse emellan Ryssland och
Finland skulle medföra, påpekas af utskottet vältaligt och
värdigt. Fördelar skulle ingen hafva af en sådan
öfverensstämmelse, icke ens Ryssland själft.
Vår modernäring, jordbruket, skulle lida
betydligt under trycket af höga tullar. Vår uppblomstrande
rederirörelse skulle drifvas tillbaka, om de ryska
tullarna ined deras enorma skatter på importerade
fartyg blefve gällande hos oss. Likaledes blefve
förhållandet på de flesta områden. Vidare skulle de
höga tullarna vid våra 200 mil långa kuster uppamma
ett lurendräjeri, som icke kunde öfvervakas och
stäfjas samt i sin mån skulle moraliskt depravera hela
vår kustbefolkning. Det enda medel staten har för
motarbetandet af lurendräjeriet är inga eller måttliga
tullar, afpassade efter landets behof. Alldeles till
för-därfvets brant skulle vårt folk föras, om det ryska
brännvinet och andra spritdrycker Ange tullfritt
införas till vårt land. I så fall skulle alla våra
inhemska brännvinsförfattningar och alla våra arbeten
att hämma brännvinsfloden vara alldeles förgäfves.
Hvad förslaget 0111 sammanslagningen af
tullinkomsterna vidkommer och den andel däri, som borde
tillfalla finska statskassan, så saknas hvarje grund för
beräkningen af denna andel. Det vore nämligen
sannolikt att å ena sidan i Petersburg skulle förtullas
varor, som sedermera komme att konsumeras i Finland,
å den andra varor, destinerade till Petersburg, taga
vägen öfver Finland. Den faktiska uppbörden vid
landets tullkamrar skulle därför icke kunna läggas till
grund för fördelningen. Men ännu oriktigare vore
de andra beräkningsgrunder, som i sådant afseende
framkastats.
Med den olikhet i lefnadsförhållanden, som eger
rum mellan befolkningen i kejsaredömet och Finland,
och med den öfvervägande betydelse, som här
tillkommer tullinkomsterna, skulle sålunda t. ex en
fördelning på grnnd af folkmängden gestalta sig
fullkomligt orättvis. Medan tullinkomsterna i Finland
sistlidet år utgjorde 20 miljoner mark, skulle de med
tillämpning af den nämda fördelningsprincipen sagda
år uppgått endast till 7 miljoner mark.
Ett förslag, enligt hvilket Finland för framtiden
skulle fà uppbära ett fixt belopp motsvarande de
senaste årens uppbörd, vore icke mindre obilligt. Ty
tullinkomsterna ha haft att uppvisa en utomordentlig
stegring, medan öfriga skattetitlar varit jämförelsevis
stabila.
Någon annan, mindre orättvis fördelningsgrund
låter häller icke tänka sig, och utskottet ser däri ett
ytterligare skäl mot sådana vidtgående reformer af
vårt tullväsen.
I sammanhang med frågan 0111 den ryska
tulltariffens införande i Finland har förslag väkts oin en
förening af tullförvaltning här och i kejsaredömet samt
en sammanslagning af tullinkomsterna, hvilka
sistnämda i sådan händelse komme att tillfalla ryska
statsvärket, som däremot skulle till det finska
utbetala en rättvis andel däri. Enligt landets författning
skola emellertid alla statsinkomster inflyta i
Storfur-stendömets allmänna kassa, förvaltningen i Finland
hand-liafvas enligt grundlagarne ocli öfriga för detta land
utfärdade lagar och förordningar, landets samtliga
tjänstemän lyda under dess lagar och institutioner
äfvensom de högsta myndigheterna i Stor furstendömet
nämligen generalguvernören och Kejserliga senaten för
Finland, genom ministerstalssekreterarens förmedling, direkt
vara Kejsaren-Storfursten, men icke något ministerium
i Kejsardömet underordnade. En afvikelse härifrån
kan vidtagas endast i den ordning, som för ändrande
af grundlag är gällande.
Jämte det utskottet därför förutsätter att, i
händelse en reform i antydd utsträckning skulle anses af
rikets allmänna intressen oundgängligen påkallad,
proposition därom ständerna förelägges samt desse
sålunda lämnas tillfälle att noggrant ocli allsidigt pröfva
frågan, tror sig utskottet dock redan nu böra
framhålla de synnerligen stora betänkligheter, som
framställa sig beträffande en sådan reform. Tullvärket
är nämligen i Finland ingalunda en institution blott
och bart för uppbörden af tullinkomsterna och
kontrollen öfver att tullförfattningarna icke öfverträdas,
utan tullvärket har åt sig anförtrodd uppbörden och
öfveruppsikten äfven öfver andra statsinkomster, såsom
lots- och båkafgifter samt på en del orter jämväl
öfver städerna tillkommande tolags-, trafikafgifter m. m.
I följd häraf tråder tullvärket hos oss i den lifligaste
växelvärkan och beröring med andra myndigheter,
liksom med domstolarna, där öfverträdelser af
tullförfatt-ningarne åtalas. Tullvärket är med ett ord en del
af landets administrativa organism och sammanhänger
så nära med öfriga delar däraf, att ett särskiljande
icke skulle kunna aflöpa utan betänklig skada för det
hela. För en normal gång af ärendena är det
dessutom af största betydelse att landets ämbetsvärk i alt
subordinera under härvarande högsta
regeringsmyndigheter. Detta hindrar dock icke att särskildt i
frågor om tulltariffen finansförvaltningens i kejsaredömet
utlåtande, på sätt äfven härförinnan egt rum,
inhämtas före frågans afgörande. Erforderlig växelvärkan
och ett öfverensstämmande tillvägagående mellan
myndigheterna här och i kejsardömet kan jämväl
åvägabringas, utan en så vidt gående omgestaltning af vårt
tullväsende, soin en förening af tullförvaltningen i
Finland och kejsaredömet innebure.
Ehuru således Statsutskottet, huru det än
pröf-var den viktiga frågan, icke kan finna något gagn
af ett gemensamt tullsystem i Ryssland och Finland,
medger det dock att ett underlättande af samfärdseln
mellan de båda länderna är önskvärd. Ett
upphäfvande af tullbehandlingen mellan Finland och
Ryssland vore därför kanske nödvändig på området för
persontrafiken och den mindre varutrafiken. Detta
främst med hänsyn till de hundratals Ryssar, som om
somrarne bo på villor vid den finländska järnvägen
och nu ondskas öfver att deras varor vid färden öfver
gränsen måste undergå tullbehaudlig. Äfven på annat
sätt borde samfärdseln underlättas — något som kan
vara af idel nytta för vårt land, som nu får lof att
betala hög tull på de flesta varor som utföras till
Ryssland, då däremot de flesta ryska varor strömma
in öfver landet utan att vara någon tullbeskattning
underkastad. —
Denna fråga är naturligtvis af den största
betydelse för vårt land. Vi kumia denna gång icke
redogöra för dess närmare behandling i stånden. Vi spara
denna redogörelse till nästa nummer, då detta bref
redan tagit så vådliga dimensioner.
FRÅN FRÄMMANDE LAND gg
© ©
H.K.H. storfursten-tronföljaren har nu på sin resa
kring jorden kommit till ön Ceylon, där hans vistelse
kommer att räcka intill slutet af denna månad. Han
företager ofta utflykter inåt ön i den britiske
guvernörens sällskap.
Norske statsministern Stäng har anhållit 0111
afsked, emedan stortingets pluralitet har uttalat sig
tad-lande 0111 den norska regeringens förhållande till den
svenska.
I Paris råder stor oro i anledning af tyska
kejsarinnan Fredriks besök. Fransmännen, som
fortsättningsvis bittert hata sina grannar tyskarne, tilläto
sig väl ej några oartigheter emot den höga damen,
men mycket hade det väl icke fattats i att hon blifvit
hälsad med hvisslingar. Anledningen till kejsarinnans
besök torde hafva varit att därigenom förmå de
franska målarena att sända sina taflor till en utställning
i Berlin. Många af dem hade också redan lofvat
deltaga i expositionen, men när så ett par af de
förnämsta ändrade beslut, blef detta ett tecken för liela
hopen att draga sig tillbaka. Att så skett kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
