Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75 N:o 20
Stockflötning’.
(Ur J. Alirenbergs berättelsesamling ,,Österut")
Mwljet liade varit en gement våt, men varm
försom-mar. Regnet liade kommit necl i alla möjliga
former, det hade öst, stått som spön i backen,
haglat och duggat; men värst var det, när fuktigheten
i form af en genomträngande dimma låg som en våt
duk öfver fält och skogar. Solen hade man under
fjorton da’r sett endast glimtvis; för det mästa dolde
den sig bakom mörka, slaskiga skyar ocli gaf
naturen en grå och tungsint belysning. Men nu! nu hade
den slitit sina bindlar och blöjor, och i hela sin
strålande jule-glans lyste den öfver Karelens moar och
sjöar, dess skogklädda höjder och skimrande träsk.
Och nu var där ett jubel i naturen, sång och klang
ntan all ända, från morgon till midnatt, ja ännu
senare, ty mellan midnatt och morgon slog talltrasten
sina ljufva slag och kornknarren sjöng i den
mörkgröna, saftiga säden sin fula visa. Till och med den
rike husbonden på Ylikannus gård, Kannus Erik, hvars
torra, marga anlete, hopknipna mun och hvassa ögon
gaf ett intryck af ständigt missnöje åt hans anlete,
solade upp nu, sen vädret stadgat sig.
Där var språng och bestyr på Kannus gård. Nu
skulle höbärgningen begynna. Man hade slipat liorna,
reparerat räfsor och skrindor, gått till Herrans heliga
nattvard; i dag skulle man fara till Heinäluoto holme
i Kannus träsk, där var lägenhetens bästa äng, där
skulle arbetet taga vid. All traktens ungdom var
uppbådad, ängen skulle slås och kaffe drickas där ute.
Det vimlade af folk i båtarna. En hvar hade redan
intagit sin plats, husbonden satt sedan en god kvart
vid rodret och höll på att blifva otålig, då värdens
unga dotter Liisa och dess myndiga värdinna
omsider, röda och upphettade kommo necl för stranden.
Värdinnàn tryckte sina käraste vänner, den
blank-skurade kaffepannan och ett skålpund socker mot sin
fylliga barm, medan Liisa bar en flaska med grädde
och en näfverpåse med vägkost. Så bar det af i
trenne långa smala båtar. Efter hvarje båt simmade
en frustande häst, som med starkt grimskaft och af
starka händer hölls i kölvattnet. Vattnet skummade
i fören, svallvågorna lyste i alla skiftningar mellan
strålande ljus och djupaste blått. Vassen vid
stranden bugade sig djupt, krickorna flögo förskräkta
undan med raka halsar, lommen dök i djupet och bet
sig fast i abborgräset tils faran var öfver.
I båtarna var det ett muntert lefverne; den enda
som var missnöjd var Kunnus Erik, husbonden på
Ylikannus gård. Det var då också som om hin själf
liade fogat så, att hvarhälst hans dotter Liisa satt,
där skulle alltid hans närmaste granne, den där
skef-benta Matti Matalamaa, fattig fan föröfrigt, också
finna en plats och tvärtom. Huru han än hade
planerat och regerat, så hade det nu gått på samma sätt.
Där satt Matti i fören på båten med sin eviga fiol
i hand, och Liisa, ja hon satt just nedanför honom.
Efter tio minuters rodd var man framme vid
Heinäluoto ö. Man landade vid den branta södra stranden,
bevuxen med höga mörka alar, steg i land med
muntert buller, förtäringen fördes i land, hästarna gingo
pusta ut och man gick till arbetet.
Mot norr sluttade ön i en lång, svag sluttning
mot sjön, som på denna sida var mycket grund samt
för det mästa säf- och vassbevuxen, ett tillhåll för
gräsänder och krickor. Där på motsatta stranden
liade Matti sin stuga, omgifven af låga, sura ängar,
fulla med tufvor och våta frostömma åkrar, nästan
utan fall mot sjön, och det var just därför han bar
sitt namn Matalamaa.
Ängen på ön var grann i sin sommarskrud. När
vinden drog öfver den i lätta, ljumma kårar och vände
fram afvigsidan af hallonbuskarnes blad, böjde gräs
och blomster varsamt ned, då lyste ängen i alla
tänkbara skiftningar af grönt. Uppe på backkrönet, där
gräset var kort, växte studentnejlikan, gökärten,
prästkragen och blåklockan. På midtelplanet sköt
väpplingen upp sina ljusröda bollar, och längst nere,
innan tufstarren, vassen oali rörtofsen togo vid, bredde
liundfloken ut sina praktfulla, hvita drifvor,
omsvär-made af miljoner knott och mygg.
Nu delades lior orh räfsor ut ocli mot vinden
slogs ängen ned, och slogs med fart, så att lärkfar
ocli mor där uppe på den högre delen af ängen
miste sina fem ungar. Haren, som afstängd sen
islossningen förnött sitt lif trist och eusam som ungkarl,
miste sitt lif och gräsanden, som just lagt sitt nionde
ägg i sitt konstlösa bo mellan tufvor ocli starr ocli
drömde om sina lurfviga, gula ungar, liade sorgen att
se, hur altihop blef en pannkaka.
När ängen fram emot eftermiddagen var slagen
bjöds det kaffe med knorrar åt manfolket, medan
kvinnorna fingo drycken ouppblandad. Och så togs en
liten rast, innan höet om kvällen skulle läggas i
vål-niar. Det blef tyst och stilla på ön. Endast den
outtröttliga värdinnan sysslade med hushållet nere
vid båten. Husbonden hade lagt sig i skuggan af en
gammal, gles lada, bred i taklisten och smal vid
grunden, lian tycktes djupt insomnad. Men inne i ladan
sutto Matti och Liisa inbegripna i ett ifrigt hviskande
samtal. Liisa såg mycket nedslagen ut, plockade på
förklädet och tuggade på ett halmstrå.
Jag skall tala med far din, sade Matti. Din mor
är inte så mycket emot ett giftermål — men far.
Var du inte ledsen; jag skall lägga ut det. Det är
mitt fiolspel och mitt glada humör, som mest
förargar honom, ocli så det här grälet om fiskevattnet;
men det skall han få altihop, jag håller inte på det.
Jag skall tala med honom, kanhända skulle lian —
— — Tyst, där är någon utanför, ocli Matti tittade
ut öfver den höga ladtröskeln, men höll på att stöta
emot den gamle, som hört liela samtalet och just nu
var sinnad att taga del däri.
— Kanhända, sade Kannus bonden argt; jo, om
du för flickan torrskodd härifrån ön till dig.
Liisa blef röd som ett smultron och Matti ond,
och så slutades det frieriet.
På kvällen vägrade Matti att spela fiol, och
dagen, som började munter och glad, slutade med
allmän förstämning. Ängen blef bärgad, och sommaren
gick och om Mattis och Liisas planer till ett äkta
förbund talades icke ett ord mera under hela hösten
och vintern. (Forts, följer.)
tyska blad till ej mindre än 2 à 300,000, man
di-ciplinen bland dessa oerhörda människomassor var så
förträfflig, att ej den ringaste oordning eller störing
af lugnet inträffade. Festen förlöpte från början till
slut utan något slag-s missljud, och så snart mötet
var slut, åtskildes de tallösa skarorna stilla ocli lugnt.
<r-^ -
-tf FRÅN HEMLANDET fp-
® ©
Direktionen för Svenska Folkskolans Vänner
beslöt på årsdagen af den första folkskoleförordningens
utgifvande för 25 år sedan, att till enhvar af Finlands
c: a 160 svenska folkskolor på landsbygden skänka
ett inbundet exemplar af Runebergs samlade arbeten.
Till privata folkskolan i Norrveckoski i Borgå socken
gafs ett understöd af 150 mark samt till folkskolan
i Kumlinge 100 mark och ett antal läseböcker.
Efter slutadt möte begaf sig direktionen upp till
begrafningsplatsen, där ordförande, folkskolinspektorn V.
Öhberg på Cygnæi graf nedlade en krans. Å dess
band lästes „Åt det oförgätliga minnet af Uno Cygnæus
från Svenska Folkskolans Vänner".
FRAN FRÄMMANDE LAND
© ©
Till internationella gymnastikfesten i Stockholm
afreste i söndags Helsingfors gymnastikklubb och
Helsingfors gymnastikförening för fruntimmer. Inalles
hafva 22 svenska, 4 norska, 4 danska, 3 engelska
och 2 finska gymnastik- och idrottsföreningar anmält
sig till deltagande i tättingarna.
Bismarck som blifvit invald i tyska riksdagen
yttrade till deu deputation, som därom underrättade
honom:
„Jag- liar länge längtat efter en bostad, som
jag behöfde lämna först när jag låge i min likkista.
Ett sådant hem trodde jag mig ha funnit i
Friedrichs-ruli. Nu, då jag redan är 76 år, har jag svårt att
göra mig förtrogen med tanken att nu måsta lämna
denna vistelseort för en längre tid för uppfyllande
af de plikter ett riksdagsmandat ålägger mig. Det
är för mig mycket svårt att sofva i ett främmande
hus, ty till och med i mitt eget hem hindras jag- af
mångahanda plågor från att få tag i den nödvändiga
sömnen.
De bästa fyratio åren af mitt lif har jag
tillbragt i statens tjänst, där jag blef mätt på
befordringar. Jag eftersträfvar ej mer någon yttre ära,
ty livad skulle jag väl mer kunna bli? Men när man
som jag i fyratio år deltagit i det offentliga lifvet,
så vänjer man sig svårligen vid att afhålla sig från
hvarje vidare samvärkan. Jag skulle likväl aldrig
ha velat söka eii riksdagskrets, emedan jag känner
att jag af hälsoskäl ej kan fullkomligt uppfylla mina
plikter.
Saken är likväl en annan, när jag mottager en
kallelse, medels hvilken man appellerar till min
pliktkänsla. Liksom jag aldrig undandragit mig min
konungs kallelse, hvilken alla måste åtlyda, när den
utfärdas, lika så litet kan och vill jag- nu undandraga
mig valmännens kallelse."
Till slut sade han: „Det fägnar mig synnerligen
att jag blifvit väld af de gamla frisernas
afkomlingar, ty alt sedan älsta tider tillbaka ha de varit
kända att besitta den härligaste af alla dygder —
tapperhet!"
De engelska arbetarnas majdemonstation söndagen
den 3 maj liade en storslagen karaktär.
Mötet egde rum i Hydepark, dit Londons
arbetare vanligen pläga samlas, när det gäller en
massutveckling-, en generalmönstring af den väldiga hären.
Antalet deltagare uppskattas af korrespondenter till
Sång- och musikfesten i Ekenäs. Enligt senatens
förordnande skola tur- och returbiljetter försäljas från
den 1 till och med den 9 nästkommande juli med 50
proc. rabatt åt de deltagare uti allmänna sång- och
musikfesten i Ekenäs den 5 i sagde månad, som
genom intyg från direktioren för „ Svenska Folkskolans
vänner" styrka att de äro medvärkade medlemmar i
festens anordnande eller vid utförandet af något
nummer på programmet.
Längmanska testamentsfonden. Bankutskottet har
beslutit föreslå, att Längmanska testamentsfondens
dispositionsmedel måtte fördelas på följande sätt:
Åt soc. pro fauna et fl. fennica.....Fink 6,000
Finsk-ugriska sällskapet främst för forn-
forskningar i Asien..................„ 20,000
Historiska samfundet......................„ 8,000
För tryckning af dokument rörande detta
och nästa århundradets finska
historia ..................„ 8,000
Forminnesföreningen......................„ 6,000
Svenska literatur sällskapet................„ 10,000
Sällskapet för Finlands geografi..........„ 6,000
Geografiska föreningen....................„ 3,000
Folkupplysningssällskapet..................„ 12,000
Till grundande af folkbibliotek i östra
Karelen................................„ 1,000
Svenska folkskolans vänner..............„ 3,000
Finska folkskolans vänner................„ 3,000
Kuopio fosterländska sällskap............„ 1,000
Finska konstförnningen....................„ 12,000
Turistföreningen............................„ 3,000
Till Längmanskt pris att användas af
finska vetenskapssocieteten för
vetenskapliga arbeten......................„ 3,000
Till två literära täflingspris om 3,000 mk,
hvilka finska och svenska
literatur-sällskapen skola genom utsedda
fullmäktige gemensamt fördela..........„ 6,000
Beslutet liar fattats eidiälligt och någon
reservation kommer sålunda ej att göras. —
Fiskeriföreningen i Finland liade i söndags sitt
andra förberedande möte.
Ett förslag till stadgar uppgjort af en på
föregående möte tillsatt komité förelades till granskning.
Ur dessa stadgar intaga vi här det viktigaste:
Fiskeriföreningen i Finland har till ändamål att
sprida intresse ocli insikt i fiskerinäringens rationella
bedrifvande; att värka för erhållande af en
ändamålsenlig fiskerilagstiftuing och för de gällande
fiskeri-förordningarnas efterlefuad; att så vidt möjligt söka
undanrödja de omständigheter, som skadligt eller
hinderligt invärka på fiskerierna, samt att söka befordra
fiskberedning och fiskhandel.
Dessa syften söker föreningen uppnå
hufvudsakligen genom att utgifva skrifter, i olika delar af
landet hålla möten och föranstalta utställningar, inrätta
fiskkläckningsanstalter, samla uppgifter om fiskets
tillstånd och behöfver i olika delar af landet, utfästa
premier för utrotandet af skadedjur, befordra
införandet af lämpliga lisknietoder samt ändamålsenlig
be-| handling och konservering af fisk 111. 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
