Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 24
LAND OCH STAD.
Landtbrukare]^ vänner bland fåglarna.
förutom den uppgiften, att biträda våra inhemska
fågelarter i deras kamp mot de många små
fien-1 der som angripa våra kulturväxter, hafva
flyttfåglarna äfven en annan, kanske lika viktig uppgift att
fylla, den nämligen, att under det trängande och mera
ansträngande arbetet, som under våren och sommaren
faller på landtmannens ocli jordbruksarbetarens lott,
med sin friska sång, sitt glädtiga ocli lifliga väsen och
sin aldrig sviktande förnöjsamhet få honom att till en
del glömma dagens vedermöda och tunga, stämma hans
sinne högre och ingifva honom något af den förtröstan,
de själfva i så rikt mått ega.
En fågel, som i högre grad än flera andra lios
sig förenar de goda egenskaper, som utmärka dessa våra
goda bundsförvanter, är staren. Mycket liar skrifvits
om honom, och alla känna vi väl, af egen erfarenhet,
hans många och stora förtjänster. Hvad som dock ej
torde för ofta kunna upprepas är den uppmaningen, att
man redan tidigt på våren söker berecla honom
lämpliga boplatser. Det är nämligen ej nog med att mail
ej må förfölja de nyttiga fågelarterna; man måste
äfven draga försorg om att de finna alla de förutsättningar,
som äro nödvändiga föl. deras trefnad och fortkomst.
På samma gång man sträfvar att utgallra gamla
innan-ruttna träd i parker och lundar och ersätta deosa med
nya, friska och unga, förminskas äfven de lämpliga
boplatserna för de fågelarter, som just fordra dylika
gamla träd för sin bosättning. Vilja vi behålla aessa
arter kvar i vår närhet, måste vi därför i ersättning,
fenom uppsättande af hålkar o. d., så att säga gifva
em åter hvad som genom oss blifvit, dem beröfvadt.
De uppoffringar, som för detta ändamål behöfva göras,
äro försvinnande små i jämförlse med de fördelar, som
därigenom vinnas. Tänka vi nu närmast på staren,
inse vi lätt till hvilket väsentligt gagn lian är för oss,
något som bland annat framgår af den gjorda
iaktagel-sen, att ej mindre än omkring 400 st. smådjur, sniglar
och larver, dagligen behöfvas för att underhålla en
enda starfämilj. Det är dock i allmänhet endast till
dess att ungarne äro flygfärdiga som stararna
kvarstanna i den trakt, där de äro födda. Efter denna tid
påträffar man dem mera ute på öppna betesmarker och
fuktiga ängar, där en rikare tillgång på födoämnen står
dem till buds. De uppehålla sig då där ofta midt bland
den betande boskapen, ifrigt förföljande bromsar och
andra för kreaturen besvärliga insekter, och de tveka
ej ens att från själfva djurens ryggar bortplocka en hel
del snyltgäster.
Stararnes häckningsorter stå emellertid ej under
denna tid helt och hållet blottade pä försvarare mot
insektsvärmarne. Äfven andra arter hafva sina
bopålar där uppslagna och hålla sig mera troget kvar å
födelseområdet. Till dessa torde vi i första rummet böra
kunna räkna rödstjärten, flngsnapparen, arterna af
släktet löfsångare, bofinken, sten- och buskskvättan,
trastarne med m. ff., alla dessa små täcka varelser, som
för oss hafva sitt oskattbara värde genom det lif och
det behag, de förläna åt de ställen där de uppehålla
sig, och hvilka genom sin sång och. sitt tilldragande
väsen skänka naturvännerna en värklig njutning.
Äfven deras föda utgöres hufvudsakligen af
larver, maskar, sniglar, puppor och allehanda insekter,
och äfven de böra åtnjuta alt skydd från landtmannens
sida. Vi få dock ej döma alla dessa arter och deras
samsläktingar öfver en bank; uteslutande nyttiga är ej
alla. Bofinken t. ex. är ju ej någon kärkommen gäst i
trädgårdssängarne, där han plägar åstadkomma mycken
skada genom att under våren uppkrafsa och förtära det
utsådda fröet, hvarjämte han höstetiden äfven tager
sin anpart af fröskörden från en del kulturväxter. Hans
många goda sidor skydda honom dock från förföljelse.
En af jordbrukarens trognaste följeslagare inom
fågelvärlden är lärkan, som just har sitt förnämsta
tillhåll på de odlade fälten. Med sin sång ocli sin vackra
flykt har hon till uppgift att fröjda honom under hans
arbete ute på åkern och att förtaga det enformiga
intrycket från sådana trakter, som sakna skogens behag
och omväxling. Det är ju en ganska tilltalande
vårbild att se ocli höra liènne slå sina drillar i den
ljumma vårluften under det ..landtmannen går och plöjer
eller harfvar sina tegar. Äfven den lilla förnöjda
sädesärlan och gulärlan höra till de fåglar, som, ifrigt
bortplockande allehanda kryp ur den uppristade fåran, följa
arbetaren tätt i spåren, då han på våren brukar sin
jord; under det lärkan uteslutande håller sig till
åkerfälten, vistas däremot sädesärlan lika mycket framme
vid gårdarne, där hon under vippningar med stjärten
trippar af och an på hustaken e Uer nere på marken,
alt under jakt efter flugor och insekter. Hennes ringa
skygghet, enkla och vackra färgdräkt och den trefnad
hon sprider omkring sig, har gjort henne till allas
favorit. Detta är äfven förhållandet med svalan, hvilken
i likhet med föregående arter är föremål tör en ofta
öm omvårdnad från landtmanens sida. Af snart sagdt
alla fåglar torde svalan vara den som mest uteslutande
iir hänvisad att föda sig af insekter, men det oaktadt
är hon ej i lika hög grad nyttig som en del andra,
emedan de insekter hon fortär i allmänhet äro af
mindre betydelse för våra odlade växter. Båda dessa
sistnämnda arter äro emellertid äfven att betrakta såsom
uppmärksamma väktare af höns, dufvor och annat
fjäderfä för roffoglames angrepp, ty så snart en hök
visar sig, förfölja de honom under skarpa läten, som af
de andra fåglarne uppfattas såsom en varningssignal.
En annan fågel, som äfvenleds ofta är utsatt för
vissa småfåglars förföljelse, är göken. Ehuru ej roffå-
fel, gör han dem likväl betydligt afbräck genom den
onom egna afvikelsen från andra fåglars lifsvilkor.
Hvarje fullvuxen gök liar ju kostat en hel nngkull af
våra insektätande småfåglar lifvet. För att han under
sådana förhållanden skall kunna försvara sin plats bland
de nyttiga fågelarterna fordras en utomordentlig
för-måda i något specielt gagneligt hänseende. Någon dylik
förmåga besitter han dock tyvärr ej. Han är visserligen
en ganska ifrig förföljare af åtskilliga skadliga insekter
och larver, och en clel fågelkännare hafva tillerkänt
honom clen särskilda uppgiften att vara tuktomästare
för några arter håriga fjärillarver, hvilka andra
småfåglar ej vilja förtära. Detta har dock andra forskare
vederlagt. Hans bestämmelse är och förblir att vara
endast en hållhake på de insektätande småfåglarnes
för-ökelse. Men då deras antal under nuvarande
förhållanden ej någonsin kan bli för stort, måste vi anse honom
såsom mera skadlig än nyttig. Vi äro dock säkerligen
alla för mycket fästade viel hans enkla, af ung ocli
gammal efterläntade rop, för att önska honom något
ondt. Genom gagneliga åtgärder kunna vi ju, honom
till trots, få se de små nyttiga fåglarne i växande
antal bygga och bo rundt omkring oss, i våra parker och
trädgårdar.
Elektrotekniska utställningen i
Frankfurt a. Main.
Å den särdeles rymliga utställuingsplatsen i
närheten af centralbangårdeu blifver den besökande i
tillfälle att lära känna alla de framsteg den
elektrotekniska industrin i sin nuvarande framskjutna plats
gjort. Utställningsartiklarna fördelas å 12 olika
afdelningar. Vid hufvudingången är man i tillfälle att
studera telegraf- och telefonväsendets historiska
utveckling. Ja man kan telefoniskt höra opera- och
konsertmusik icke allenast från Frankfurt am M. utan äfven
från Wiesbaden och München. Uti en annan
afdelning finna.’) framstälda elektriska signalväsendet och
dess tillämpning vid järnvägs-, vid bärgvärks-, skepps-,
sjö- och krigsväsendet. Vid stranden af Main finnes
en särskild utställning inrättad, hvarest alla för
sjöväsendet behöfliga föremål få sin tillämpning. Tvänne
elektriska båtar, utaf hvilka den ena är för öfver 200
personer, förmedla rörelsen upp- och nedför strömmen.
Ett fyrtorn med elektrisk lysapparat upplyser Main.
Af sagolik troll,sk effekt blifver belysningen af en
grotta med ett 40 meter högt vattenfall. I
afdelningen för elektrometallurgi och elektrolys kan man följa
med framställningen af ren metall och ozon. Af stort
intresse blifver afdelningarna för elektromedicinska och
vetenskapliga apparater.
Mittelrummet i utställningen upptages af
maskinhallen, uti hvilken 60 motorer finnas uppstälda. Dessa
utvärka tillsammans en kraft af 4 000 hästkrafter.
Vid pariser utställningen 1881 ansågs en 100 hästkr.
motor af Edison för en koloss, i Frankfurt a M.
kommer maskiner af 500—000 hästkr. att utställas. Med
spänning vänta elektroteknici manskinfabriken
Oerlikon^ i Lauffen a N. försök att öfverföra 300
hästkrafter från ett afstånd af 175 kilometer till
Frankfurt am M., hvarest denna kraft skall användas till
frambringande af ljus och drifvande af motorer. I ett
stort antal elektriska värkstäder visas huru man i
smedjor, snickarevärkstäder, skomakerier, mejerier, o.
s. v, medels elektrisk kraft på kortare tid och med
mindre arbete uppnår dubbelt så hög effekt som
vanligt. Flere elektriska spårvägar af olika system komma
att trafikera linjerna emellan utställningen och Main,
Schillers- och Opera-platserna.
FRAN FRÄMMANDE LAND
Stor järnvägsolycka i Sclmeiz. Vid Mönclienstein
instörtade den 15 dennes järnvägsbron på
Jura-Sim-plon banan under det däröfver passerande tåget.
Detta urspårade och störtade i floden Birs. Inemot
120 passagerare hafva dels kväfts dels drunknat;
100 sårades. Der var en förskräckligt katastrof.
Förutom två lokomotiv utspårade två välbesatta
personvagnar, en postvagn och en bagagevagn.
Tilsvi-dare hafva 44 stympade lik framdragits ur spillrorna.
Ett kompani soldater träffadt af blixten. Under
en fältöfning i närheten af Berlin den 9 dennes på
morgonen inträffade det att åskan slog ner midt bland
det med gräfningsarbete sysselsatta kompaniet af
kejsar Frans’ grenadjer regemente. Sex nian af
musikanterna hade grupperat sig invid kompanichefens,
kapten v. Quasts häst för att nödtorftigt skydda sig
mot det nedösande regnet, då blixten slog ned på
hästen, som ögonblickligen dödades. De sex
musikanterna kastades till marken och förlorade medvetandet,
likaså kapten Quast, som lyckligtvis af en
tillfällighet hade stigit af hästen, men som dock befann sig
i närheten, samt flera af de i närheten stående
soldaterna. Ingen har emellertid dödats af blixten
De flesta vaknade snart till besinning. Endast
sex-blefvo längre tid liggande medvetslösa. En har fått
så svåra skador att det är fara för hans lif.
Blixten har träffat honom ofvanifrån, sålunda att
hjälm-spetsen smultit. Inalles fingo 25 man lägga sig till
sängs i hospitalet.
Tsuda-Sanzo, den japanesiske polissoldat, som
föröfvade mordförsöket i Otsu mot ryske
storfursten-tronföljaren, har nu redan af japanska riksrätten fått
sin dom. Han har dock icke dömts till döden
utan till tukthusstraff för lifstiden, det strängaste
japanska lagen föreskrifver för ett dylitk brott som
lians.
Londons folkmängd utgör enligt nyss
offentliggjorda uppgifter 4,221,452 personer eller om förstäderna
medräknas, 5,(556,909. I början af detta
århundrade var befolkningen icke fullt en miljon, 1851
2,362,230, 1871 3,254,260 och 1881 3,815,704
personer.
En spelskandal i England liar väkt stort
uppseende. Vid ett spelparti den 8 september 1890, hvari
äfven engelska tronföljaren prinsen af Wales deltog,
spelade en viss sir Cumming falskt, och saken har
numera blifvit dragen inför en domstol i London.
Cummings advokat framkallade stor uppståndelse
genom sin förklaring, att om deltagande i baccaratspel
är egnadt att utesluta öfverste Cumming från armén,
så måste äfven prinsen af Wales på samma grund
därifrån uteslutas.
Missnöjet med prinsen af Wales handlingssätt är
allmänt och har redan visat sig på flere håll. De
reformerta metodisterna i södra Wales hade för några
dagar sedan en konferens i Llandovery. Därvid
antogs följande resolution:
„Konferensen har med sorg tagit del af
rättegångsreferaten öfver det parti baccarat hvari prinsen
af Wales deltog den 8 sistlidne september och
genom hvilket han gaf ett lastbart exempel åt sitt
folk. Vi vilja därför vördnadsfullt föreställa h. k. h.
att lian genom ett dylikt uppförande sårar folkets
religiösa känsla och drager ned den kungliga familjen
från den höga ställning den samma en längre tid
intagit, och att han på detta sätt förminskar den djupa
och innerliga kärlek till tronen vi som religiöst
samfund hyst ocli fortfarande önska hysa".
y|T Nordenskiölds sydpolsexdition■ I Aftonbladet
läses : Som bekant har man länge i Australien
arbetat på en förenad australisk-svenskt sydpolsexpedition
under professor A. E. Nordenskiölds ledning. Baron
Oscar Dickson har lofvat att bidraga till kostnaderna
med 5,000 pd sterling (125,000mk) och garanterat
ytterligare en lika stor summa, om den australiska
federationen äfven lämnade 5,00 pd sterling till
expeditionen. Det är på detta vilkor som expeditionens
blifvande eller icke hittils berott. Enligt kvad
professor Nordenskiöld meddelade vid
Vetenskapsakademiens senaste sammankomst, lär, enligt ett enskildt
bref från Australien, de australiska staterna vara
benägna att bidraga med den fodrade snnunan, och
att de bästa utsikter finnas för att expeditionen snart
kan företagas.
FRÄN HEMLANDET ff|-
©—
Programmet för musikfesten i Ekenäs är ej ännu
i enskildheter bestämdt, men hvad man hört däraf
lofvar blifva lockande. Lördagen d. 4 juli samlas alla
deltagarena i tättingarna till repetition ocli kl. 5. e.
m. försiggår täflan. Följande dag på förmiddagen
torde anordnas eu utfärd till det vackert belägna
Käll-viken; eftermiddagen upptages af stora musik- och
folkfesten å Ramsholmen. Måndagen är anslagen till ett
diskussionsmöte och till utfärder åt olika liåll.
I samband med niusikfesten anordnas en
tafvel-utställning samt en utställning af inhemsk svenskspråkig
literatur samt alster af den inhemska tidnings- och
tidskriftsliteraturen på svenska språket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
