Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 29
LAND OCH STAD.
123
Kornagnar i |tället för halm åt häftar.
ästan ösweralt gör sig den åsikten gällande,
att kornaguar ej lämpa sig till foder och att
djuren wid utfodring med dylika kumla taga
skada till sin hälsa. Då koritagitarue äro ganska rika
på mineralämnen, så föresalla de i lufttort tillstånd
hårda od; spröda o ch på grund däraf olämpliga
så-som foderämne; låter man dem däremot under G—8
timmar ligga o ch fwälla i kallt watteit, få de ett helt
annat utseende. Det hårda och spröda hos agnarne
förminskas därigenom wäsentligt, de käuuas swagt
klibbiga od) kunna i detta skick utan menliga följder
gifwas åt hästar (ide åt nötboskap od; får), hwilka
med gansta stor begärlighet äta dem. Före
utfodrin-gen böra likwäl agnarne kraftigt fammanpräsfas med
händerna od) därpå uppblandas med kli, krossad
hafre etc.
balten af näringsämnen motfwarar nästan
full-ständigt halmens. Till följd häraf kunna kornagnar
mycket wäl ersätta hädelse od) halm, hwarwid de
fram-för hädelse ha den fördelen, att de mindre lätt pada
sig tillsammans än fallet ar med denna, hwilken
fördel isynnerhet är att sätta wärde på wid utfodring
med råggröpe, hwilket som bekant är ganska
swår-smält, ©enom kornaguarne hållas de olika
gröpe-kwantiteterita så att säga mera srån hwarandra,
hwar-igenom magsaften får bättre tillfälle att warka od)
matsmältningen till följd däraf lättare kan försiggå.
J wissa trakter as mellersta Tyskland fodra
sär-skildt de små jordbrukarne hela wmtern igenom med
kornagnar od) detta i så stor utsträdmng, att ej endast
agnarne wid gården anwändas, utan dylika inköpas
öswerallt, hwarest den eftersökta waran kan erhållas.
Några ogynsamma följder för hästarnes hälsa od)
till-stånd i öfrigt ha ide häraf kunnat förspörjas.
fèästarnes utfodring förorsakar som bekant större
kostnader än andra dragares. Måuget år står
hal-men högt i pris och det har under alla förhallanden
sin stora betydelse, om man under året anwänder ett
eller ett par centner mer eller mindre däraf.
Korn-agnarne blifwa nu ofta bortkastade såsom fullkomligt
iDärdelösa, ehuruwäl de utan risk kunna gifwas åt
arbetshästarne. Detta bör så mydet mera beaktas,
som det är hwarje jordbrukares plikt, ej endast att
draga största möjliga nytta af hwarje produkt, fom
winnes från hans jordbruk, utan od att noga se till,
att intet slösaktigt sörsares.
Sanbtmannen.
BREF FRÅN LANDSORTEN
Korpo den 30 Juli 1891.
33 äst a Sosse!
Dtt ma ide undra att du ej på länge hört
nå-got härifrån. Såsom så mydet annat har odså mitt
länge påtänkta bref torkat in under den heta
foinma-ren. Men „den som wäntar på något godt, wäntar
aldrig sör länge". Ddj nu sår du höra något både
■godt od) glädjande. 2Bi så folkskolor! Den 20
den-nes bles nämligen på kommunalstämma beslutet att
den 1 september år 1893 twänne högre folkskolor skola
wara i wärksamhet, den ena på Norrskatan, den andra
på Kyrklandet. Underwisningsspråket blir
naturligt-wis swenska.
Twå år ännu, och så har Korpo upphört att wara
en af de jwarta slädarnas i wårt land, d. w. s.
upp-hört att höra till de kommuner, där ingen folkskola
finnes. 2Bäl har detta dröjt. Dod sår du ej tyda
det så, som om läslusten od) kuuskapsbegäret här helt
od) hållet skulle saknas.
Sedan år 1884, då en postegpedition inrättades
i sodnen, har behoswet od) spridningen af tidningar
tilltagit år från år. 2lntalet prenumerationer under
år 1890 utgjorde 96 och till dato ha dessa sör år
1891 uppgått till 113 styden. Is tidningar, fom
ge-nom härwarande postej;pedition rekwirerats, må
uäm-nas: 9 ej:. Sand och Stad, Finlands 3lllmänna
Tid-ning, 2 ej;. Folkwäimen, 12 er. Nykterhetswännen,
£uswudstadsbladet, 10 ej:. $bo Tidning, 18 ej. $bo
Underrättelser, 3 ej:. Sördagsc|wällen, Sland, 14 ej\
SÖarnawännen, 8 er. Turun «ehti, 3 ej;. Jdun, 5 ej;.
Jll. Familj-Journal, Stodholms 3Bedoblad samt Sjö=
lnanswännen. Sändebudet od) Missionstidning för
Fin-land.
Torka od) wärmc ända till + 30° i skuggan ha
wi haft.
höslåttern är undanstökad, men till söga glädje
för skördemännen, afkastningen srån odlade ängar
war under medelmåttan od) från naturliga ytterst
då-lig. äfwen wårsädesskörden ser ut att
öfwerhufwudta-get bli uuder medelmåttan, potatisåkrarna äro i full
blom. Frostskador, att nämna om, ha ide härjat wåra
tegar. Någåkrarna stå därför wackra, färdiga att
för lien lämna sin gyllene skörd, fèär od) hwar ser
man redan staden på åkern.
Dmkring 200 sommar- od) badgäster ha i år
gä-stat Korpo od) tjusats af bess härliga luft od)
oöfwer-träffliga saltsjöbad.
hwad kommunikationerna beträssar sinnes jnapt
något öfrigt att önska, flngb. $lland, Stella odj Salmi
anlöpa orten på trenne särskilda punkter, görande
till-samman sju turer i wedan. Dm du således har lust,
bästa Sasse, går det mydet lätt att komma od) hälsa på
2tn na.
Tå di samla ti fålkhöögskoolan.
(Berättelse på Mustasaari-mftL)
eit ni, ja vaal just taal om för är onje liistorjon
Wc om fålkhöögskoolan di kallar. E va nyyli ja va
på in bigravning i anje våran byj. ja a vari
bort nö i sjuu åår ti ti närmast i Amerika, men ja
kååm liejm så pass, så ja Akk va mee om e de roolit.
Täär va fålkskoolläärarär å na aar härrar på an de
bigravningen, å tå di a äti böra ein ååv teide ti hall
taal. Ja tjend int an, fast no saa di ju e an va
fråån sokknen, men tå ja a vari bårt så de leng, ha
ja så vila glööm fåltje.
Endå an tala rikktitt braa an de; an saa e di
a laga in fålkliöögskoola i Kroonoby å e ska va in så
braa skoola fö tej, som vill läär se na liite meir enn
di lesär i fålkskoolan, men int vill stodeer se ti
härrar enntå. An berätta huru di liaar tokude
fålkhöögskoo-lar i all andär lenndär i Euroopa, va di liaar i
Amerika tala int an om. Sedan tala an om huru di liaar
e stellt me ande fålkhöögskoolan i Kroonoby, huru
Kroo-nobybooan a låva mytji pengar å skoog fö di sko fåå
tiid an, men hur e iut va ti vent at ede sko räkk
så långt å huru tå var å ein booda va anjeläägin om
ti jölp teel me ti lill an knna va ååv me. An
berätta om huru di a stellt teel na låtteriiär å fålkfestar
jeer å täär fö ti få i lioop na pengar.
Han tala vääl om ande fålkfestin di läära liaa
jeer på Färmen i våårast å, å saa he an å va fö
fålkhöögskoolan, men ja a liöört, e för allt bisväär di
hadd me ti stell teel an så Akk di iut nainting före.
Om tej, som a sagt e åt me, int a luji, så troor ja
ti som stellt til an fikk va ååv me pengar å förenn
di slapp an, men fålkhöögskolan voort int na riikan.
Nå, ede liöört no int liiid, fast ja kååm ti nemn om
e. Tå an a berätta om allt, så too an in taldrik å
saa at om nain ååv tej, som va näävarand sku vill ge
nain slant ti ande fålkhöögskoolan, så sku di va
bi-skeeli å legg på taldritjin å så skikka an an kring
boole. Sombäl laa tiid nain tjuvofempenu å vääl nain
tiiepenn å fempenn å, sååja, men iut troo ja suumou
vaart så säädejlis stoor. Nå an, som a tala, såå noo
e di a vila jää, va di a knna enuå, å ja troor an va
braa fönöjd så leng an fikk va i freed. Men in stånd
baakett e di a stiji fråån boole, böra ein åå tej de
gamba tjärngan, som va täär, frååg om e va ti
fålkskoolan di a samla. A tå di saa åt ön he e va ti
fålkhöögskoolan, så böra ön biskärm se å hall taal
om all väädens illfondoheit, som a fari i fåltje nö fö
tiidin. Hur e iut sku dååg åt döm na mejr ti gaa
i fålkskoolan, uutan di sku måst na liöögär, som iut
ongdoomin sku va liööfäälo rej så e fösloo. A så saag
ön e våran byj iut bihöövd nain hööfässkoola, å int
sku e kåin nain jedan å tiid, å oonöödot va e ti draa
pengan jedan, di kuua noo bihööfs jee på oortin, ti
pengar, som fiundist, för e va iut na riikt folk i anje
byijin.
Sedan skellt ön på tej, som låssa vill va liärrar,
fast di knafft eegd rottjin på kroppin å som laa andä
fålks baau liika liööfäälo som di sjö|v va. O så sluuta
ön me ti oole, he om e sku a vari ti fålkskoolan di
a samla, så sko ön int a sakt na om e, för an kuna
no va ti nain nytta, fast noo gambä fåltje a komi
jy-nom siin vääd an föruutan, men hööfàsskoolan liöört
tan lejd teel. Tii sku iut nain kristin mensko legg
baanen siin, för e va allt faara väärt at tan lejd sku
taa döm så mång di va, om di å låssa vaar härrar
täär. Just tå ön saa tejde sist oolen, kååm an in
ande, som a liolld taal om fålkhöögskoolan, å tå an höört
va e va fråågan om, voort an arg å slängd pengan
på boole, å saa he ou sku ta bort e ön a jett, för
hennes pengar vila iut an liaa. An a ju föklaara
fö döm va e sku samlas teel å sakt at tej som vila
sku få jee, men an a int vila tving nain. Tjärnjen
voort na liite ill teel hon, för en fiundist tij, som visst
e ön int a läkt na på talldritjin, å di böra skratt åt
ön så de smått.
Ja kuna vääl int let va ti skratt na liite ja
liell-der; fö no e di braa pjaso o fäädi ti legg se i tåko,
som di int föstaar, teije gambä finnländaren. Nu sku
di behööv leggas i fålkhöögskolan allihoop, elo å sku
di sjikkas ti Amirika, tää sku di få sii na anna.
Erik.
Genmäle.
Sign. Niklas och nylänningarnes
sommarfest.
I senaste nummer af L. o. S. ingår en af sign.
Niklas undertecknad korrespondens från Lojo, i
hvilken nämda sign. på tal om den af nyländska
afdelningen föranstaltade folkfesten å Lojo backe beklagar
att festen var så föga besökt af Nylands studenter,
„för hvars skull den dock närmast var anordnad".
Orsaken till detta studenternas uteblifvande från
festen förmodar han ha varit den, att här ej liksom på
„Sjundeå kalasen bjöds på „fm konjak och likörer",
livarom korrespondenten till „ landets innehållsrikaste
tidning" nämt. Med anledning häraf ber jag få
upplysa sign. Niklas
l:o att på folkfesten i Lojo närvoro alla de
studenter som deltagit i „Sjundeåkalasen" och ännu fler
därtill;
2:o att det just berodde på ett beslut af dessa
samma „Nylands studenter" att det ej serverades några
starka varor på festen, som för öfrigt ej var
anordnad för studenterna utan af desamma;
3:o att nylänningarne aldrig antagit som norm
de åsikter eller den smak som hyllas af
korrespondenten till landets innehållsrikaste tidning", vare sig
det gäller „fin konjak och likörer" eller annat, utan
fä hans uttalanden stå för lians egen räkning. Sign.
Niklas tillvägagående att tillskrifva dem nylänningarne
måste jag därför beteckna som både lättsinnigt och
illvilligt.
Nyländska afdelningen har aldrig väntat sig
någon tack för livad den möjligen kunnat uträtta i
folkbildningens tjänst, då den härvidlag endast ansett sig
fylla eu plikt; men hvad vi nylänningar häller aldrig
väntat, det är att vårt intresse för hembygdens
befolkning och våra försök att närma oss densamma
skulle kunna bli föremål för sådana vanställningar
som de af sign. Niklas sist gjorda.
Helsingfors 4 aug. 1891.
Nylänclsk student.
________ !>S) __
§ FRÅN FRÄMMANDE LAND §§
Skördeutsikterna i Ryssland synas numera vara
något ljusare än tidigare. Så skrifver en rysk
tidning bl. a. följande:
Förändringen till det bättre i fråga om
skördeutsikterna betingas hufvudsakligen af den sista tidens
rikliga regn, som visserligen icke kunnat förbättra
höstsäden, men iuvärkat mycket förmånligt på
vårsäden. På senare år liar vårsäden, säger bladet,
erhållit en alt större betydelse. Under perioden 1888
—1890 beräknas sålunda produkten af vårsäd till
541 miljoner tschetwert, af höstsäd däremot till
endast 404 miljoner. Detta står i sammanhang med
exporten, som är betydligt större beträffande höst- än
vårsäd. Af höstsäden är rågen öfvervägande, medan
hvete endast föga utsås om hösten. Men af råg
exporteras under nämda treårsperiod endast 2G8 miljoner
pud, af hvete däremot 587 miljoner. — Härtill
kommer, att torkan förlidet år på hösten gjorde, att
mången på våren innevarande år måste så om fälten med
vårsäd; i följd hvaraf denna får ett ännu större
område än eljes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
