Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 37
Helsingfors den 16 September
1891
LAND och STAD.
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN
w
Prenumerationspris:
för helt år................3 mk 50 penni.
,, halft „ ................2 „ —
kvart „ ................1 „ 25 ,,
tf
Märit! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
sG&LL___________________ _
ysfegT
is
Redaktörer:
Doktor P. NORDMANN (utgifvare) och
magister E. LAGIIS.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
i®
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors i
Lau-rents tidningsdepot, Nya vattenserveringen. Friis
bokhandel och tryckeriet Unionsgatan 20.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas & tryckeriet
Unionsgatan 20.
Lösnummer à 10 penni.
T^äJC
Friheten, som med sin fackla upplyser
världen.
Blommor i fönstren.
|jra|et är måhända ingenting, som så pryder opp
ett boningsrum, som välvårdade blommor i
fönstren. Åtminstone finnes clet ingen annan
prydnad, som kan anskaffas för lika billigt pris. Vi
tänka nu icke på de dyrbara, ömtåliga palmer och
andra slags växter, hvilka endast mera bemedlade
kunna hålla, ntan på de enkla men trefliga
blommor, som utan större bråk gå i vårt land och
därför äfven kunna anskaffas för ytterst billigt
bjudande och trefligt. Råa människor tycka
sällan om blommor. Där blommor finnas samt
omhuldas, äro människorna oftast goda samt hyfsade
— detta är en erfarenhet, som man gjort, i hela
världen. Blommorna ha en hemlighetsfull förmåga
att låta så att säga en del af sin finhet och
skönhet öfvergå på sin omgifning. De kunna sålunda
sägas vara ott slags uppfostrarinnor för människan.
Men de måste äfven skötas ordentligt. Hällre må
man icke hålla blommor än vårda dem man äger
illa. De behöfva vatten, solsken så vidt möjligt
och ny jord någon gång om året — höst eller vår.
Litet ans ini och då, och cle skola i rikt
mått löna den möda och de små
kostnader, vi nedlagt på dem. Måtte
enhvar minnas detta, och måtte blommor
i fönstren bli alt allmännare och
allmännare i vårt land! Icke ens den
lägsta koja borde sakna dessa naturens
sköna gåfvor. Några balsaminer,
gera-liier, pelargonier, löfkojor,
myrtenbloni-mor, resédor, fuxior, ja t. o. m. liljor
och andra praktväxter kan enhvar skaffa
sig, som blott har god vilja. Ty de
flesta gå väl till från skott, som man
får gratis af vänner och bekanta, och
vill man ofira några tiotal penni att från
trädgårdsmästaren köpa frön, så kan
man själf draga upp nästan hvilka
växter som hälst. Intet annat arbete skall
skänka en så stor trefnad som detta,
och när småningom fönsterposterna bli
fulla med vänliga blommor, skall man
omedvetet få lust att sprida deras
trefliga stämning till hvarje vrå af sitt hem.
Folkskoletvång eller frihet?
i’f<^ ^
j|lyll ången ifrare för folkbildningen
an-ser, att vi i vårt land så snart
som möjligt borde införa ön lag,
som tvingade landskommunerna att inom
viss tid inrätta ett visst antal
folkskolor. Sådana ifrare för en tvångslag
finnas icke så få t. o. ni. bland allmogens
leder, främst i Österbotten. Frågan har
äfven varit uppe vid flere landtdagar,
men alltid fallit, då icke nödig
plnra-litet fåtts i stånd. Vid senaste
landtdag väktes som bekant i Prästaståndet
en petition, som gick ut uppå, att hvarje
kommun förpliktades för hvart tredje år
grunda eu ny folkskola och fortsätta
därmed till dess på hvarje tvåtusental
invånare funnes en skola. Afsikten var
utan tvifvel god, men petitionen fick emellertid
icke pluralitet vare sig i Allmänna
besvärsutskot-tet, som närmast behandlade den, eller i stånden.
Ehuru ifriga vänner af folkskolans utbredande i
Wn tid efter det att konungadömet, såsom det
är antaga för alltid, störtats i Frankrike,
begynte några af sistnämda lands mest
framstående män att tänka på ett innerligare samband
mellan den nyaste republiken i Europa och
Nordamerikas Förenta stater genom ett samfäldt
byggande af något storartadt konstvärk.
Företaget vann gehör på båda sidorna
om Atlanten, och man bildade en
förening som insamlade penningebidrag till
dess utförande. Man enades om
utförandet af en väldig staty i brons. Denna
blef färdig år 1885, dåden från
Frankrike sändes till Newyork. Den är gjord
af tjocka kopparplåtar, hvilka
sammanhållas genom en stomme af järn.
Kopparn och järnet väga tillsammans
ungefär 470,000 skålpund.
Denna staty är den högsta och
största som finnes på hela jorden. Det är
en kvinnostaty, föreställande Friheten,
som med sin fackla upplyser världen.
Den står på en väldig fotställning af
granit, 51 fot hög, resande sig upp från
en grundmur af 54 fots höjd. Själfva
statyn är 155 fot hög. Kvinnan håller
nppsträkt sin högra hand, i hvilken hon
har en fackla. I vänstra handen håller
hon en bok. Vi kunna göra oss en
föreställning om denna statys ofantliga
storlek, då vi höra att 40 personer rymmas i
dess hufvud, från hvilket en spiraltrappa
leder upp till facklan, som inrymmer 12
personer. Elfva år åtgingo till
fullbordande af detta utomordentliga konstvärk.
Statyn har fått sin plats vid
ingången till Newyorks hamn. När det är
mörkt, tändes den elektriska lampa som
inneslutes i facklan, och ett sken af
oerhörd ljuskraft sprider sig ut omkring
de omgifvande trakterna. Detta sken
vägleder de tusentals fartyg från jordens
alla länder, hvilka årligen besöka
Newyorks hamn. Jämte det att denna staty
således gör sin stora nytta, står den där
såsom en manande sinnebild, såsom en
påminnelse åt all världen om att det är friheten, den
gyllene friheten, som sprider ljuset öfver jorden.
—Ke-SlSi-e*.*—
FRIHETSSTATYN VID INLOPPET TILL NEWYORK.
pris, ofta för ingenting. Ingen borde underlåta
att pryda sina rum med sådana, ty de sprida en
onämbar trefnad omkring sig göra att enkelt och
kanske icke alltid äljes särdeles angenämt rum in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
