Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•142
LAND OCH STAD.
N:o 51
vårt land, glädja vi oss åt denna utgång af saken.
Se här några af våra skäl.
Frihet är för oss städse mera behaglig än tvång.
Tvångslagen bör tillgripas endast clå, när man ser
att friheten icke länder till fromma för landet. Nil
uppstår frågan: kan icke vårt folkskoleväsen på
landsbygden gå framåt ined önskad snabbhet ntan att
vi tillgripa en tvångslag? Vi tro, att vårt land
ännu en tid framåt kan utan men för
folkbildningen lefva utan en sådan lag. Vi kunna icke neka
att vår folkskola gjort stora framsteg, ehuru det
naturligtvis vore väl, om do varit ännu större.
Men man märker tydligt, att folkskolesaken nu först
skjutit riktig fart. Enligt petitionen i fråga skulle
40 nya folkskolor årligen komina att uppstå. Nil
visar det sig emellertid, att under de S senaste åren
inrättats i medeltal 42 nya skolor om året, sålunda
på frivillighetens .väg 2 skolor mera om året än
lagen skulle framtvinga. Och därtill kommer, att
under de allra sista åren siffran 42 betydligt
öf-verskridits. Under kalenderåret 1S90 beviljades
sålunda understöd åt icke mindre än 67 lärare och
lärarinnor vid folkskolor på landet, och taga vi icke
miste, så kommer innevarande år äfven detta tal
att öfverskrida?. Vi äro öfvertygade, att vi inom
några år skall få se skolornas antal tillväxa med
90 à 100 om året, och mera kunna vi icke med
fog begära för den närmaste framtiden. Mera kan
ej häller en tvångslag gärna framtvinga. Äfven
elevantalet i hvarje enskild skola växer år från år.
Läseåret 1SS9—90 utgjorde det i medeltal 39. Och
så skola vi observera, att först de senaste åren de
elever, som gått igenom folkskola, själfva kommit
ut i lifvet som husbönder och mödrar, och dessa
skola utan tvifvel af alla krafter arbeta på
inrättandet af så många skolor som möjligt. Detta är
deras skyldighet, utan att lagen stadgar så. När själfva
folket börjar inse hvilken välsignelse och nytta
folkskolorna sprida, skola sådana snarliga uppstå
üf-veralt i hela vårt land.
Vi hålla således före, att folkskoleväsendet på
landsbygden ännu en tid framåt bör få utväckla
sig fritt, utan tvångslagar. Senare blir det väl nog
nödigt att påbjuda tvång äfven hos oss, men då
icke skoltvång titan lärotvång.
Det är på de enskildes varma intresse för
saken som vi främst ställa våra förhoppningar. Men
därjämte bör staten göra hvad den kan. Det är
sålunda att hoppas, att Ständernas petition vid
senaste landtdag om att 3,000 mark måtte anslås
såsom bidrag åt fattiga kommuner för uppförande
af folkskolehus måtte erhålla H. K. Majestäts bifall.
Därigenom vunnes redan något. Vidare hoppas vi
på clet lifligaste, att Ständernas petition om att
enskilda personer och byalag finge rätt att,
oberoende ctf kommunens medgifvande, inrätta afskilda
skoldistrikt och, då de sådant göra, varda
befriade från utskylder till de skolor, af hvilka cle icke
kunna begagna sig, men däremot ega delaktighet
i inkomster från cle fonder, som till kommunens
gemensamma folkskoleändamål äro anslagna, att
säga vi äfven denna petition måtte ha önskad
framgång. Ty härigenom erhölle folkskolevänneraa
öf-veralt makt öfver motståndarne, och på så sätt
komme vår folkskola utan tvifvel att erhålla den
f. n. största möjliga hanclräkning af stat och
kommun. Vi gilla i alla hänseenden det uttalande,
som gjordes på kommunalmötet i Borgå den 31
januari 1S90: Indelning i skoldistrikt är, där sådan
icke är förenad med särskilda svårigheter, egnad
att befrämja uppkomsten af folkskolor; dessas
ekonomi bör i regeln vara åtskild.
Det är i tillåtelsen att inrätta fria
skoldistrikt i den anda landtdagen uttalade som vi se
den bästa borgen för vårt folkskoleväsendes
hurtiga utväckling inom den närmaste framtiden, och
vi tro, att med en sådan tillåtelse friheten skall visa
sig vara nyttigare än tvånget.
Vid tröskning. När man tröskar pä logen, roar man
sig att härma slagorna, som tala på följande sätt:
Röck å väst två par byxor.
(När de tröskande äro fyra.)
Yi ä éna raska gossar
(också då fyra tröska)
Fattas én.
(Då de äro tre.)
Dessa ord sägas om liinge ocli väl samt med skarpt
utmärkande af takten.
Landets svenska folkskolor.
(Se N:o 35.)
III. Vasa län.
A. Landskommunerna.
Antal elever: Antal elever, som besölct skolan : Vid vårterminens slut utdimitterade
Gossar O Summa Högst 90 dagar 91—120 dagar 121—150 dagar Mer än 150 dagar
27 4 31 8 7 4 12 1
Gamlakarleby: Kallis. 56 25 81 .— 5 4 72 12
34 9 43 4 1 3 35 7
Vitsar........ 41 14 55 1 _ 1 53 9
Jeppo.......... 37 15 52 O O 2 _ 47 5
Korsnäs: Talclalts. . . 19 10 29 9 2 1 17 1
Töjby........ 10 s 18 _ — — 18 1
Kronoby: gosskola . . 50 — 50 6 3 — 41 1
flickskola...... _ 39 39 19 1 9 24 9
Kveflaks: Kyrkoby . . 25 6 31 _ _ 1 30 4
Vassor........ 27 8 35 0 3 _ 30 1
Västerlianknio . . . 21 14 35 3 5 4 23 4
Lapp fjärd: Dagsmark 40 25 65 4 14 .— ■17 3
Härkmeri...... 20 23 43 9 9 2 23 1
Kyrkoby....... 3S 18 56 1 13 — 42 —
Larsmo......... 29 11 40 7 3 _ 30 7
Maksmo: Kerklaks . . 35 9 44 8 _ _ 36 6
Kvimo........ 14 5 19 1 2 _ 16 2
Malaks......... 32 14 46 2 _ 1 43 8
Munsala........ 25 12 37 5 11 — 21 10
Mustasaari: Gammel-
19 20 39 2 3 11 23 —
Helsingby...... 2° 18 40 ? — 9 37 o O
Singsbv....... 23 6 29 2 1 2 24 3
Thölby........ 24 17 41 19 6 3 13 —
IS 28 46 10 2 2 32 2
Nedervetil....... 29 11 40 6 2 — 32 4
Nerpes: Finby..... 61 — 61 0 _ — 59 7
— 55 55 3 4 _ 48 4
Pielaks........ 20 18 38 2 8 _ 28 2
Väster-yttermark. . 85 — 85 2 — — 83 6
— 72 72 9 2 68 — 8
Nykarleby: Kovjoki. . 23 13 36 — 4 — 32 7
Soklot........ 38 10 54 2 — 2 50 8
Oravais: Kommunal-
skola ........ 13 19 32 9 13 9 8 2
Privatskola..... 29 — 29 6 _ 3 20 6
Kimo......... 26 14 40 1 2 — 37 1
Oxkangor...... 13 5 18 1 _ 17 — _
Pedersöre: Kyrkoby. . 4l — 41 5 1 3 32 9
— 28 28 1 1 — 26 3
Lepplaks....... 28 22 50 1 2 2 45 6
Petalaks........ 27 S 35 1 _ _ 34 9
Purmo......... 30 11 41 8 — _ 33 2
Pörtom: Bärga . . . . 58 40 98 17 6 4 71 7
Siclbäck....... 21 9 30 4 — — 26 3
36 2S 64 6 5 — 53 7
Solf........... 38 8 46 5 4 — 37 7
Vörå: Bärtby..... 24 S 32 4 — 2 26 4
Koskeby....... Kovjoki....... 44 — 44 — 5 1 38 9
— 26 26 1 — 1 24 7
39 9 4S 1 — 45 7
Rekipeldo...... 24 9 33 5 — 24 2
Öfvermark....... 41 12 53 — — 13 40 8
Summa skolor 52 1,474 799 2,273 207 158;16S 1,740 238
B. Städerna.
Af de elever, som besökte skolorna den 1 maj 1890,
undervisades på svenska:
Gamlakarleby: Högre folkskola . Lägre ,, ... Jaköbstad: Högre ,, ... Lägre „ ... Kaskö: Högre „ ... Kristinestad: Högre „ ... Lägre „ ... Nykarleby: Högre „ ... Seminariets normalskola . . . Lägre ,, ...... Sammanslagna högre och lägre folkskola........... 57 S7 50 39 68 85 66 34 90 201 307 168 | Summa > • )) ) ■ t / " 1 f " 144 89 68 151 124 676
Summa: I högre folkskola .... I lägre „ .... 669 583
Summa elever 1,252
IV. Öfriga trakter af Finland.
A. Landsbygden.
Pyttis (Viborgs län)
Antal elever: Antal elever, som besökt skolan: r- ? a &3 -5)
Gossar Flickor Summa Högst 90 dagar o c. >— i. T io 121—150 dagar gg _ O Ii B a K o Cf 3 < O tji g ^ 7 » S-
19 12 31 1 30 3
B. Städerna.
Af de elever, som besökte skolorna den 1 maj 1890,
undervisades på svenska:
Fredrikshamn: Lägre folkskola . 30 Summa 30
Uleåborg: ,. „ . . . 64 „ 64
Viborg: Högre „ . . . 97 \ lrß
Lägre_„ . . ■ 59 f " lo(’
Summa: I högre folkskola .... 97
I 1 ii gro _„ .... 153_
Summa elever | 250
V. Allmän öfversikt.
A. Svenska folkskolor på landsbygden 1889—1890.
Nylands län . . 52 1,037 945 1,982 109 73 111 1,689 174
Åbo ochBjörne-
borgs län . . 29 591 416 1,007 117 46 74 770 119
Vasa län .... 52 1,474 7992,273207 1581681,740 238
Öfriga delar af
landet . . . . 1 19 12 31 — — 1 30 3
Summa|l34 3,121 2,172 5,293 433)277 354 4,229 534
B. Städernas svenska folkskolor hade 1889—1890
följande antal elever:
Nylands län...........2,721 \
Aho och Björneborgs län ... 969 I 8nmmfl „,„„„,. r, lqo
Vasa län............. 1,252 \ bumma elmel 5>1J-
Öfriga delar af landet..... 250 t
C. Läseåret 1889—1890 funnos således i landets
svenskspråkiga folkskolor summa 10,485 elever. Till denna
summa kan ytterligare adderas de svenska eleverna i
VI. De svensk-finska folkskolorna
1889—1890.
Antal elever:
d vårterminens slut
utdimitterade
Mer än 150
dagar
121—150 dagar
91—120 dagar
Högst 90 dagar
Summa
Flickor
Gossar
Antal skolor
Antal elever,
som besökte
skolan:
Gossar Flickor Summa
Askola: Särkijärvi......... 16 27 43
Helsinge: Härtonäs......... 17 33 50
42 — 42
— 22 22
20 24 44
Liljendal: Söderby......... 42 — 42
Pojo: Fiskars............ 43 — 43
— 50 50
Thusby: Kyrkoby.......... 37 — 37
— 36 36
23 21 44
19 29 48
Bjärnå: Kirjakkala........ 11 12 23
15 18 33
6 11 17
Lappfjärd: Mörtmark....... 16 8 24
Hausjärvi-. Biihimäki....... 38 28 66
Hollola: Lahtis station...... 24 39 63
Kymmene: Halla.......... 34 20 54
Summa skolor 19 403 378 781
Slut.
hwarför bör boskapen motioneras nte
nnder wintern?
üf\)|(^os alla tinga djur sinnes ett sträswande till
kraftig utbildning af muskler, och denna sör-
siggår desto starkare, om djuren under
wä-jandet få flitigt anwända musklerna för att hålla krop-
pen i rörelse. Sßid ett ökadt muskelarbete, hwilket
alltid framkallas af rörelse i det fria, bildas mera
kolfyra i kroppens wäfnader, hwilket genom blodet
föres till lungorna och orfakar en ökad wärkfamhet
hos dem, hwarigenom också kolsyran aflägsnas ttr
krop-pen. ©enom denna ökade wärksamhet stärkas
lun-g o rit a, od) på samma gång som kroppens muskler
ökas, utweeklas hjärtat kraftigare, ty det måste
då arbeta strängare sör att ställa en nödig mängd
blod till de arbetande musklernas förfogande. Sfwen
blodkärlen bli därigenom kraftigare.
©enom rörelsen ökas kroppsomsättningen, od)
denna framkallar en ökad matlust samt en större as-
söndring af matsmältningswätskorna. Fördelarna af
att wäpttde djur få tillräcklig rörelse i det fria, ligga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
