Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 38
Helsingfors den 23 September
1891
LÄND och STAD.
!k ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR MENIGE MAN JF
Redaktörer:
Doktor P. NORDMANN (utgifvare) och
magister E. LAGUS.
Tidningen utkommer hvarje
ONSDAG.
J. J. Nordström.
j|i®^)en man, hvars porträtt vi i dag meddela, är
en af cle många framstående personer, hvilka
vårt land skänkt åt Sverge. Han föddes den 1
januari 1802 i Åbo, blef student ISIS och 1823
filosofie doktor. Sedermera tog han diverse
juridiska examina, publicerade några arbeten i juridik
samt blef 1827 adjunkt och 1834 professor vid
universitetet, som 1828 flyttats till Helsingfors.
Hans föreläsningar, som behandlade kameral- och
politilagfarenhet, nationalekonomi och Finlands
ekonomiska lagstiftning äfvensom folk- och statsrätt,
bidrogo kraftigt till de juridiska
studiernas höjande och voro särskildt
betydelsefulla genom den kunskap om
Finlands statsrättsliga ställning, som genom
dem spriddes. Han offentliggjorde äfven
flere berömda arbeten på området för
sin vetenskap. Det förnämsta är hans
»Bidrag till den svenska
samhällsförfattningens historie". Arbetet vann lifligt
bifall både i Finland och Sverge och
utgör ännu ett af vår juridiska
vetenskaps »klassiska" värk. Johan Jakob
Nordströms stora förmåga togs äfven i
anspråk i here komitéer, dit han
inkallades som ledamot. Emellertid vaknade
iios honom småningom tanken att flytta
öfver till Sverge, alldenstund han här i
landet blef utsatt för flere
obehagligbeter på grund af sin orubbliga fasthet i
vidhållande af lag och rätt och sin
oböjliga seghet i att förfäkta den mening,
han engång uttalat. Han sökte därför
och erhöll äfven år 1846 afsked från
sin professur samt flyttade samma år
öfver till Sverge, där han blef
riksarkivarie efter den berömde Hans Järta.
Det tagna steget ångrade han visserligen
senare, men det stod ej mer till att
ändras.
I Sverge erhöll han ett nytt och
vidsträkt arbetsfält, bl. a. i riksdagen,
där han satt som representant för
Vetenskapsakademin. Flere berömda
arbeten skref han äfven i sitt nya
fosterland. Efter Krimkriget 1853—1856
väk-tes fråga om Nordströms återkallande
till Finland, och honom erbjödos flere
af landets högsta ämbeten,
proluirators-platsen, plats som biträdande finansschef
i senaten m. fi., men han afslog dem
alla „mecl vemod", då han icke mera
ansåg sig kunna slita förbindelsen med
Sverge. Sitt gamla hemland älskade han dock
troget ocli hängifvet till sin död samt gladde sig
öfver alla framsteg det gjorde. Själf bidrog lian
därtill äfven på sitt värksamhetsfält i Sverge, bl. a.
därigenom, att han 1863 författade ett »Förslag till
landtdagsordning för storfurstendümet Finland. Han
afled i Stockholm den 17 maj 1874.
—J-S^S-aH—
Helsingfors—Åbo järnväg-.
| f rågan om direkt järnvägsförbindelse
mellan Finlands gamla och nya hufvudstad
har länge stått på dagordningen. Redan
vid 1885 års landtdag inlämnades i
Ridderskapet och adeln en petition om byggandet af
denna järnväg, men frågan var då för ny, för
att den genast hade kunnat räkna på allmänt
bifall, och den föll äfven. Icke stort bättre
gick det vid landtdagarna 1888 och 1891. Vid
sisnämda landtdag inlämnades som bekant en
petition om dess byggande af alla represen-
J. J. NORDSTRÖM.
tanter i Borgareståndet från Helsingfors och
Åbo samt städerna emellan dem.
Järnvägsutskottet, som behandlade petitionen, stälde sig
gynnsamt gent emot den i dess tycke särdeles
viktiga linjen och förordade dess byggande,
eller tilsvidare undersökning af
terrängförhållanden etc. Men när frågan kom till stånden,
stälde sig Bondeståndet och Prästaståndet stick
i staf emot, och oaktadt Adeln och
Borgareståndet skänkte petitionen ett kraftigt
understöd, föll den tyvärr dock, då två stånd
stannade mot två. Men lyckligtvis föll frågan
denna gång, som man säger, framåt.
Inseende den stora betydelsen af denna
järnvägslinje, utanordnade stadsfullmäktige
både i Helsingfors’och Åbo senaste vår större
summor för cle förberedande undersökningar
som alltid äro nödiga, förrän man skrider till
utförande af ett så pass svårt, kostsamt och
viktigt företag. De tillsatte äfven en komité,
som närmast skulle ta saken om hand samt
börja intressera de städer och kommuner, som
komme att ha direkt nytta af den
nya linjen, för företaget. Denna
komité har cle sista veckorna anordnat
flere sammankomster med ledande
personer i de landskommuner, genom
hvilka man tänkt sig, att nämda
järnväg komme att dragas. I Salo
köping samt i Kyrkslätt liar man
sålunda hållit sammanträden för att
söka utröna, huru stort intresse
funnes för banan i fråga. I allmänhet
har resultatet varit ganska godt, men
man vet ännu ingenting med
säkerhet, innan kommunerna själfva
uttalat sig. Komitén har äfven dragit
försorg om, att skilda
kommunalstämmor i alla eller de flesta
kommuner, hvilkas intressen direkte
beröras af den blifvande banan, komma
att hållas för afgörande af clen
viktiga frågan, huru stora bidrag från
dem äro att påräkna. Snart skall
man väl få höra resultatet af dessa
stämmor. Vi lefva nu i den
förhoppning, att dessa stämmor skola åt clet
ytterst viktiga företaget skänka alt
möjligt understöd. Ty denna bana,
om den nu såsom clet ser ut måste
bli privat, får icke och kan icke
bj*g-gas enbart af några kapitalstarka
stadsbor, utan landsorten måste vara
med. Det är en hederssak för dem,
och den kommer äfven af företaget,
engång slutfördt, att hafva största
gagn. Helsingfors växer med
stormsteg, och tillförseln dit stiger
ofantligt år från år. Men f. n. är
tillförseln ytters svår och obekväm. Den
nya kustbanan kommer att i
betydlig gracl upphjälpa detta
missförhållande, och de, som i främsta rummet
komma att draga nytta häraf, äro
de landskommuner, genom hvilka banan skall
gå. Tilsvidare är man ej fullt på clet klara,
hvilka alla dessa kommuner äro, men Esbo,
Kyrkslätt, Sjundeå, Lojo, Karis, Pojo, Salo,
m. fl. höra åtminstone till deras antal. Banan
skall nämligen gå så rakt som möjligt. Dess
kostnad är beräknad till 14 à 16 miljoner mk.
Måtte nu enhvar som på något -sätt kan värka
Prenumerationspris:
för helt år................3 mk 50 penni.
„ halft ..................2 „ —
„ kvart..................1 „ 25 „
Märk! Postafgifterna och ersättning för
hembär-ningen i Helsingfors äro häri inberäknade.
Prenumeration
emottages å alla postanstalter samt i Helsingfors i
Lau-rents tidningsdepot, Nya vattenserveringen, Friis
bokhandel och tryckeriet Unionsgatan 20.
Annonser
à 15 penni för petitrad kunna inlämnas 8, tryckeriet
Unionsgatan 20.
Lösnummer à 10 penni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
