Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 48 150
för saken, äfven i ord och handling, göra det
och sålunda understödja ett af de viktigaste
och förnämligaste järnvägsföretag i hela vårt
land. Vi upprepa det: banan är en hederssak
ej blott för landets „båda hufvudstäder", utan
äfven för alla de stads- ocli landskommuner,
som gränsa intill den nya banan.
Ännu en gång metersystemet.
(Litet att lägga på minnet.)
|[pl et finnes i hvardagslifvet ett antal
mängdföre-ställningar, som vi möta så godt som på
hvarje steg. De ha därföre så vuxit in i vårt
mimie tillsammans med föreställningarna om de
mått ocli vikter, hvilka hittils varit de allmänt
använda, att de tillsammans med dessa senare på
sätt och vis komma att utgöra en grund, hvarpå
vi till stor del bygga våra öfriga föreställningar
om mängder af olika slag. Dessa
mängdföreställ-ningar och de gamla måtten ha därför så vuxit
ihop till ett heit i vår uppfattning att de nästan
tyckas oss oskiljaktiga. Detta förhållande beror
emellertid blott på den långa vanan. Men detsamma
utgör tillika ett af de svåraste hindren för
öfvergången till de nya måtten och vikterna, till
metersystemet, med hvilket vi försökt göra läsaren
bekant i here tidigare uppsatser*). Hvar och en
måste därföre framför alt bjuda till att ombilda
dessa sina hvardagligaste mängd- och
prisföreställ-liingar, så att de växa ihop med de metriska
måtten lika oskiljaktigt som förut med de gamla
måtten, hvilka i stället måste glömmas bort.
För att i sin mån underlätta för läsaren denna
ombildning införa vi här nedan ett antal uppgifter.
Läggas de på minnet eller fästas upp på vä
så att man alt jämt har dem för ögonen, skola de
säkert icke litet bidraga att göra läsaren, isynner
het läsaren på landet, snart förtrogen med de nya
måtten.
*
På en fullvuxen man är afståndet från
yttersta knogarna på den rätt åt sidan utsträkta högra
armens knutna näfve till vänstra axeln ungefär 1
meter, afståndet från armbågen till långfingrets
spets ungefär 72 meter, långfingrets längd räknad
från rotleden liksom handens bredd uppmätt öfver
fingerrötterna ungefär 1 decimeter. Tummens sista
led" är 3, dess första led 4 centimeter lång.
Fotens längd 25 centimeter.
En vanlig in?.nslängd är omkring 175
centimeter. En fullvuxen karl väger omkr. 75 kilogram.
En fullvuxen mans steg mäter omkring 75
centimeter. Har man mätt upp ett afstånd i steg, får
man det i meter genom att minska stegantalet med
ungefär 1/i däraf.
En timmes väg till fots är 5 kilometer, efter
häst 10 kilometer.
En 25-pemiislant väger 1,27 gram.
En 2-marks slant väger 10,37 gram.
8 tiopennislantar eller nogare 7S penni i
koppar väger mycket nära 100 gram eller l/10 kilogram.
Tvärmåttet (största bredden) af en 5-pennislant
är noga 2,5 centimeter eller 25 millimeter;
längden af 40 stycken 5-pennislantar radade tätt
bredvid hvarandra turvis med kronan och turvis med
klafvan uppåt blir altså 1 meter.
Tvärmåttet af en 1 O-pennislant är 3 centimeter.
En 2-marks slant är i kanten obetydligt
tunnare, en 1 O-pennislant obetydlig tjöckre än 2
millimeter.
Det går ungefär 4 vanliga, icke altför stora,
och på vanligt sätt fylda dricksglas på 1 liter.
Utsäde på hektar*).
Glest. Vanligt. Tätt.
Håg (nacl), hektoliter 1 2 2,5
Hafre „ 2,s 4 5
*) Se Land ocli Stad N-.ris
**) Detta ocli det följande intill ,,Priserna" grundar sig
hufvudsakligast på af en större jordbrukare godhetsfullt
lämnade uppgifter.
Glest. Vanligt. Tätt.
Korn hektoliter 2,5 3 4,5
Hvete v i 2 3
Ärter „ 2 2,5 3
Potäter „ 20 25 30
Timotej, kilogram 15 30 40
Skörd på hektar.
Dålig. Medelmåttig. Riklig.
I Råg, hektoliter 10 25 35
1 Hafre „ 15 25 40
! Korn „ 15 25 35
Hvete „ 12 25 35
Ärter „ 10 15 25
Potäter „ 80 150 300
Hö från sådda
ängar, kilogram 1 000 1 500 2 500
Hö från
naturliga ängar, kilogram 400 800 1 300
Råghalm „ 3 000 4 000 5 000
Hafrehalm „ 1 500 2 000 3 000
1 hektoliter råg väger 00 till SO kilogram.
1 „ hafre „ 40 „ 60 „
1 „ korn „ 50 „ 70
1 „ hvete „ 70 „ S5
1 „ ärter „ 70 „ S5
1 „ potäter „ 60 „ 70 „
1 rysk mjölmatta „ 150 „ 160 „
1 parsläda hö rymmer omkring 300 „
1 hektoliter strömming väger 100 till 110 „
1 „ vatten, sött, „ 100 „
1 „ salt „ 90 till 110
1 „ tjära „ 101 „ 102
liter vatten väger 1 kilogram.
L „ mjölk „ 1,03 „
l „ petroleum „ 0,s „
1 lefvande häst väger 250 till 600 kilogram.
1 „ ko „ 200 „ 500
1 „ får „ 50 „ SO „
1 „ svin „ 50 „ 300 „
1 årsgammal kalf „ 50 „ 150 „
Af 100 kilogram lefvande vikt erhålles 40 till
60 kilogram kött.
En karl med enspänd plog plöjer på en dag
i ogynsamma fall en åkervidd af 25 ar, i vanliga
fall 50 ar = 1/2 hektar och i gynsamma fall
omkring 75 ar.
En stark arbetskarl kan bära 100 till 150
kilogram.
En häst orkar på god väg draga 300 till 400
kilogram i kärra och omkring 500 kilogram i släda.
En ko mjölkar från S till 20 liter om dagen
eller från 1 000 till 2 500 liter om året; det
vanliga för finska bondkor är S till 10 liter för dag
eller 1 000 till 1 500 liter för år.
Man anser, att det behöfs om året omkring
3 hektoliter råg lor hvarje fullvuxen person och
1 till 2,5 hektoliter för barn.
Priser.
Säd, under någorlunda vanliga förhållanden:
Råg omkr. 10 till 12 mark för hektoliter.
Rågmjöl „ 1,75 till 2,50 mark för 10 kilogram.
Hafre „ 5 till 6 mark för hektoliter.
Korn „ 8 „ 10 „ „
Hvete „ 15 „ 18 „
Potäter „ 3 „ 5 „ „ „
Angshö „ 30 „ 60 penni för 10 kilogram.
Timotejhö „ 90 penni till 1,20 mark för 10 kg.
Mjölk, oskummad, 15 till 20 penni för liter.
„ skummad, 5 „ 10 „ „ „
Smör, färskt 2,25 till 2,50 mark för kilogram.
„ matsmör 1,25 „ 1,75 „ „ n
Kött, nöt, 70 penni „ 1 „ „ „
Strömming, salt, 12 „ 18 penni „ „
„ „ 12 „ IG mark „ hektoliter.
Trävaror:
Ved, tall i H:fors 3 till 3,so mark för kubikmeter.
„ björk i d:o 4,50 „ 5,50 „ „ „
Vedpriserna i landsorten utgöra ofta endast
hälften af priserna i Helsingfors.
(Obs.! A"cden borde numera sågas i bel- eller
lialf-meterklabbar, mätningen blefve därigenom bekvämare, utan
att dessa längder äro olämpligare än de hittils brukliga.)
Timmer på rot 12 till 17 mark för kubikmeter.
Furubjälk el. bräder 30 till 35 mk „ „
Björkvirke 55 till 75 mark „ „
Tjära 8 till 11 mark för hektoliter.
Diverse varor:
Salt, grof, 5 till 6 penni för liter.
Socker, billigare, 1 till 1,10 mark för kilogram.
Kaffe, „ 2,50 „ 3 „ „
Cikoria, „ 45 „ 60 penni „ „
Te, „ 15 „ 20 mark „ „
Petroleum, rysk, omkring 17 penni „ liter.
Bladtobak, simpel 1,20 till l,so mark „ kilogram.
Järnvaror:
Stångjärn omkring 15 penni för kilogram.
Gamla skenor „ 12 „ „ „
A. N.
Ny lärobok för folkskolan.
T’ yligen utkom i Borgå på den flitige förläggaren
ÆT. Verner Söderströms förlag en „Lärobok i
geo-^^ grått för folkskolau af Auders Allardt." Boken,
omfattande 98 sidor, meddelar hvad man af en
ge0-grattkurs för folkskolan kan fordra, och i allmänhet
skrifven på ett kort och ledigt och därjämte
innehållsrikt, trätfaude och korrekt språk samt prydes af
talrika, fina och välutkomna bilder. Dess pris, 85 p.,
måste anses billigt. Boken kan därför på det bästa
rekommenderas till begagnande i våra svenska
folkskolor.
Såsom prof på bokens klara, lättfattliga stil må
anföras följande.
Om Finlands sjöar och älfvar säges: „Från bärg,
laudtryggar och kullar nedrinna källor, bäckar och
åar, som uppstå af regn eller smält snö. Dessa samla
sig i dalens djupaste botten och bilda träsk och sjöar.
Vattnet från de högre belägna sjöarna flyter genom
sund och strömmar in i de lägre belägna. En liel
rad af sådana sammanflytande sjöar kallas stråt.
Vattnen uppsamlas åt det håll, dit landet sluttar, i
en sjö, som bildar liksom en medelpunkt för hela
vattenområdet. Slutligen utföres liela vattenmassan
genom en större älf till hafvet." — Jordbruket och
boskapsskötseln i landet beskrifvas sålunda:
Jordbruket är onekligen vårt lands modernäring. De bördiga
kustländerna och bygderna omkring floder och sjöar
äro ock de tätast bebodda Likväl utgöres blott 1/20
af Finlands yta af odlad åker, och landets sädesskörd
förslår på långt när icke för dess behof. Visserligen
utföres utsädesråg till Ryssland och Sverge, hafre
till England, men införseln af mjöl från Ryssland har
vanligen uppgått till många gånger högre belopp än
utförseln. För några årtionden sedan ansåg ännu
mången boskapsskötseln för en börda, men den ej
sällan osäkra skörden och måhända äfven sädens
prisbillighet under de senaste åren hafva anvisat vårt
folk en ny förvärfskälla i eu bättre utvecklad
boskapsskötsel. I denna riktning tyckes man vilja fortgå.
En enda frostnatt, kan krossa alla landtmanuens
förhoppningar. Helt annat är förhållandet med
boskapsskötseln. Foderväxterna äro ej frostömma. Visserligen
kan denna växtlighet under en del år vara rikare,
under andra fattigare, meu någon egentlig missväxt
på foder inträffar icke. Boskapsprodukterna hafva
alltid för inlandets jordbrukare utgjort hans nästan
enda sofvel. Numera utgöra de därjämte viktiga
utförsvaror. Smör utföres till Ryssland och England,
boskap och hästar till Ryssland. Regeringen liar ock
sökt befrämja boskapsskötselns uppkomst genom att
grunda mäjeriskolor och genom att gifva fördelaktiga
lån för grundläggande af mäjerier."
Iudieus växt- och djurvärld skildras med följande
ord: „Det fuktiga klimatet ocli den ständiga vännen
alstra ett utomordentligt rikt växtlif. Hindostån
saknar i allmänhet skog. Långs Himalaya sträcker sig
dock ett skogsbälte, där bamburör, fikonträd och
palmer af flera olika slag förekomma. Af bamburöret
byggas hus och tillvärkas hvarjehanda slöjdartiklar.
Dékan är bomullsbuskens hemland. Bananen är eu
viktig näringsväxt. Dess frukter se ut som små
gurkor och sitta i stort antal utefter stjälken, som un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:46:22 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/landostad/1891/0150.html
