- Project Runeberg -  Land och Stad / 1891 /
178

(1889-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•178

LAND OCH STAD.

N:o 51

Det liar man ocli man emellan varit fråga
om Lovisa. Medgifvas måste äfven, att
Lovisa-boarna visade ett så stort intresse för denna
första svenska musikfest, att deras stad icke
bör glömmas, då fråga blir om ort för
kommande fester. Men dock anse vi, att nästa
musiktest icke bör hållas i nämda stad. Den
bör enligt vår mening hållas i Österbotten.
Sistnämda landsdel är hemvisten för en större
svensk befolkning än något annat landskap.
Men det liar hittils hållits nog långt borta från
allmänt fosterländska företag och fester.
Emellertid har man sett, att på senare tider denna
landsdel gått framåt på mångahanda sätt. Och
vi anse att dess svenska befolkning för
närvarande är den kanske mest vakna i hela vårt
land. Det lider väl intet tvifvel, att ju en
musikfest i Österbotten skulle i hög grad lifva
dess befolkning. Musikkapell och
sångföreningar finnas där äfven ganska många, ocli
musikintresset tyckes vara i uppåtgående Därtill
komma ännu andra omständigheter. Det synes
icke vara fullt rättvist, att två musikfester
efter hvarandra hållas i det relativt lilla Nyland;
södra Finland är ju på de flesta områden så
lyckligt lottadt i jämförelse med vårt lands
norra landskap. Vidare försiggår som bekant
nästa sommar en musikfest i Åbo, således i
södra Finland äfven den; ocli då det är
meningen att göra den svensk-finsk, ha vi redan
tidigare uttalat som vår önskan, att så många
svenska föreningar som möjligt måtte deltaga
i densamma. Skäl synes således icke finnas,
att liålla Svenska folkskolans vänners nästa
musikfest i södra delen af landet, allraminst
i Nyland. Lämpligaste orten i Österbotten
tyckes oss vara Vasa. Det är en stor stad, en
vacker, framåtgående stad, musikalisk, och
därtill belägen i en svensk trakt. Goda
kommunikationer har den, och härbärge för
festbesökare borde den äfven hafva. Vidare anse
vi, ett festen borde hållas tidigast år 1893.
Hvarje år böra sådana fester icke hållas: då
förlora de en del af sin betydelse som värkligen
stora fester. Nästa år kan den häller icke hållas,
för att icke konkurrera med Åbo festen. Men år
1S93 försiggår som kändt en stor
landtbruks-utställning i Vasa. Då strömmar så mycket folk
till staden, att den i alla fall blir „upp och
ner vänd" som man säger. Musikfesten skulle
äfven ge en viss glans åt
landtbruksutställ-ningen, som ju i alla fall, den första i sitt
slag, blir en stor händelse i södra Österbottens
lif. Vi antaga för gifvet, att Vasa stad icke
skulle ställa sig likgiltig gentemot musikfesten.
Vi ha hört österbottningar _ försäkra, att om
festen blir i Vasa, kommer Österbottens
svenska befolkning att anse det för eu hederssak
att göra den så lysande som möjligt. Vi torde
således ha flere skäl att föreslå, det nästa
svenska musikfest måtte hållas sommaren 1893
uti Vasa.

u(få?

TobaksröklUtdets märkningar.

(Ur Sibffiift för 0«[foniårb).

Tobaken har sått sitt namn as landskapet Tabaco
på ön Domingo, där den spanska munken Nornan
^Pario år 1496 fann tobaksplantan.

J dess hemland Slmerika war tobaksrökning en
allmän sed redan då Columbus anlände dit.

Därifrån hämtade Francis Drake delt till
England 1586, hmarifråu den småningom utbredt sig
alt widare.

Med säkerhet wet man ej ännu hwilka de
äm-nen äro som göra tobaken titt ett så angenämt
njut-uingsmedel för deni, som en gång waut sig wid rökning.

De slesta weta nog af egen erfarenhet att
to-baksrökniugeit i början alls icke är få angenäm. Det
första illamåendet är likwäl snart glömdt, och
njut-ningsbegäret förjagar alla tankar på ämnets farliga
följder, äfwen om någon wisste att sådana kunna
uppkomma. Men mången tror ej att något ondt kan
härslyta ur hans kära pipa eller papyross, emedan
giftets märkningar ej äro tillräckligt i ögonen fallande.

Människokroppen har nämligen en underlig
sor-wåga att titt en wiss grad lämpa sig efter od; wänja
sig wid giftiga ämnens inwärkan, ow endast mängden

as dent småningom ökas. Dskadlig är dock tobaken
för ingen, om den ockfå blott sällan diidar direkte.

Mången störing af hälfan, om hwilken man ej
skulle tro det, härflyter likmäl direkt eller indirekt från
tobaksrökningen.

De ämnen i tobaken, hwilka i främsta rummet
äro skadliga för hälsan, äro de giftiga ämnen, hwilka
man kallar nikotin, pyridiu od; collidin,
äfwen-som kolond gas*). Denna gas är det som gör den
ined tobaksrök sylda luften skadlig äfwen för den fom
icke själs röker. Dm blodet ständigt upptager små
mängder af denna gas, beröfwas blodkulorna
däri-genom förmågan att ur luften upptaga det för
äm-mwmsättningcn nödwäudiga syret. Följderna häraf
äro försämrad blodbeskassenhet,
matsmältningsstörin-gar od) nermsjukdomar.

Tobaksrökandets iuwärkan på hälsan wisar sig
däri att pulsslagen äro snabbare än då man låter
bli att röka. (jn forskare har fmmit att
tobaksrök-ningen påskyndar pulsslagen med ungefär 10 flag i
minuten; således en ganska stor arbetsförlust.

hjärtklappning, oregelbundna pulsslag,
hjärt-swaghet od) andtäppa äro ganska wanliga hos
tobaks-rökare, fastän de blott sällan åstadkomma större
be-smär, innan någon alman sjukdom tillstöter.
Tobaks-rökarens härta wisar dessutom benägenhet att undergå
fettwaudliug. hans matfmältning försiggår ofta
ore-gellnmdet.

Swalget ocf) luftrören äro ofta inflammerade
(to-bakshosta).

Den i tobaksröken befintliga ammoniaken retar
spottkörtlarna till altför riklig wärksomhet; däraf det
ständiga otresliga spottandet. 2ltt åter swålja spottet
är skadligt sör magsäcken.

Sömnlöshet är en manlig söljd as rökandet. Så
lämnaöe t. ef. en läkare i àöien, soln ej på något
sätt kunde finna bot sör sin sömnlöshet, bort
tobaks-rökningen, od) sedan led han ej mer as sömnlöshet.

Tobaksrökningen wärkar oikså mycket ofta på
ögo-nen, icke attena[t däri att röken retar ögats
bmdwäfs-hinna, utan dess wärkan skräder sig äfwen titt fjälfwa
synnerrøen od) sörswagar synen, hwaraf uppstår
blind-het. $örswagad hörsel, förfämradt minne famt andra
störingar v hjärnans och uerwernas wärksamhet äro
äfwen wanliga.

Tobaken är också titt en del orsaken till
uppkom-sten as kräfta i läppen od) strnphnswudet.

Tobaksrökningen ute i det fria, då det ej är kallt,
är mindre farlig än i instängdt rum.

Jsynnerhet borde ingen sördärfma luften i
sof-rummet genom att röka i sängen. Däras uppstår
fara ej blott för en fjälf, utan äfwen för hustru od)
baru. ßikaså borde man aldrig röka om morgonen
före frukosten.

9ltt swälja tobaksröken, hwarigenom densamma
inkommer i andedräktswärktygen od) ej i magsäcken,
bör äfwen undwikas.

Det är ej stor skilnad i skadligheten mellan pipa
od) cigarr. Fina, lätt brinnande tobakssorter äro
kanske något mindre skadliga än dåliga sorter.

Framför alt borde man på alt fatt hindra barn
och ijnglingar att röka, ty ju tidigare man bör;
jar lära fig att röka, desto skadligare följder
medför det för fåwäl hjärtats som nerwer =
nas wärksamhet.

@it god sak är det i alla fatt, att de af tobaken
härflytande storingarna forswiitna så snart malt helt
od) hållet lämnar rökandet. Den som således hos sig
märker sådana störingar, hwilka man kan antaga
här-slyta från rökandet, han må lämna bort det titt eu
början åtminstone på försök på eu månad, od) ont
han då märker att hans antagande besannas, ma han
ej mer återtaga rökandet. 3ltt sluta förefaller mången
fmårt, men omöjligt är det för ingen. Man bör icke
i stället sör rökandet börja med det otresliga
snusan-det etter tuggandet. Det är sör mången eu stor hjälp
wid öfwerwinnandet af begäret att röka, att i början
taga en karamell eller en lakritsbit i munnen, då
to-bakshungern infinner fig.

Folkhögskolan i Kronoby.

ET’1’än Kronoby skrifves om invigningen af
därva-rande folkhögskola:

Folkhögskolan är uppförd alldeles i
närheten af Kronoby järnvägsstation på en öfver det för
öfrigt jämna österbottniska slättlaudskapet sig höjande

*) Samma ämne fom Äftabfommer os.

kulle, i bakgrunden bevuxen med hög barrskog.
Utsikten öfver den tättbebygda och välodlade bygdén
är härifrån åt norr och väster vacker och storartad.
Platsen tyckes sålunda väl väld. Själfva skolhuset
på dess upphöjda plats företer en ståtlig anblick och
tilltalar särdeles genom sin vackra arkitektur, hvaraf
afbildningar varit synliga bl. a. uti tidskriften
„Nor-nan". — Sydost om skolhuset, bildande med detta en
rymlig rätvinklig gårdsplan, reser sig en annan
byggnad i två våningar. Detta är internatsbyggnaden,
tillika lärarnes bostad, — ännu ej fullt färdigt inredd.
Såväl denna som skolhuset var for högtidlighetens
skull prydt med flaggor och vimplar.

I skolhuset kommer man genom stora ingången
från östra eller gårdssidan först in i en korridor,
hvarifrån åt höger trappor leda upp till ett galleri
samt rummen i andi-a våningen, åt vänster till det
s. k. ritrummet. Rätt gentemot ingången är dörren
till den stora, ljusa och luftiga festsalen.

Dagen till ära var sälen dekorerad med flaggor
och guirlander. I ett hörn af denna tronade
skal-dekouuugen Runebergs lagerkransade byst. Åt höger
från festsalen ligger lärosalen, äfven denna stor och
rymlig, åt vänster biblioteks- och ritrummen. I
bakgrunden leda dörrar till tvänne mindre tamburer med
hvar sin motsvarande utgång samt dörrar till
biblioteks- och lärorummen. I öfre våniugen finnas
slöjdrum m. ni.

Strax efter tågets ankomst söderifrån sågos stora
skaror högtidsklädda människor vandra till den
flaggprydda skolgården. Innan kort var den stora sälen
fyld af en feststämd publik.

Festen inleddes med en högtidlig kantat, utförd
af Kronoby ungdomsförenings sångkör med
aekom-pagneinent af Kronoby hornkapell, placerade på
salens galleri. Därefter bestegs talareestraden af med.
kand. Kr. v. Alfthan, som i varma gripande ord
skildrade uppkomsten och utvecklingen af de sträfvanden
för eu högre folkbildning, som uppstått bland den
studerande ungdomen och särskildt den österbottniska
studeutafdelningeu, ocli hvilka nu till en del
förvärk-ligats med denna första folkhögskolebyggnad i
Finland. I det talaren hoppades att vår store skald
Runebergs ande, hvars lagerkransade byst prydde
salen, nu och alltid måtte dväljas i dessa rum,
öfverlämnade lian å österbottniska studentafdelningens
vägnar den första folkhögskolan som en gåfva åt samma
landsdels idoga och lifskrafdga allmoge, med hvilken
stiulentafdelningen nu och alltid känt sig som ett,
uttalande tillika sitt och afdelningens tack till alla,
som på ett eller annat sätt bidragit till dess uppkomst.
Särskildt tackade talaren Kronoby kommun och
byggnadsstyrelsen ocli hoppades, att högskolan rikligen
skulle löna de mödor man vid densamma nedlagt,
genom att sprida ljus och vetande i vida bygder, till
gagn för såväl denna ladsdel som bela fosterlandet.
Till slut föreslog talaren som motto för denna skola
och dess sträfvanden:

„Kärlek i förbund med anden,
Vinner alltid öfverhanden."

Från hjärtat gående och fosterländska tal,
frambärande förhoppningar om välsignelserik värksamliet,
hälsningar till lärare och elever m. m. omväxlade med
af sångkören utförda numror. Till sist bestegs
talarestolen af skolans föreståndare hr J. Klockars, som
hembär ett hjärtligt tack till den österbottniska
stu-dentafdelningen och särskildt dess närvarande
representant, på hvilkens initiativ denna högskola tillkommit.
Efter ännu några välkomstord till eleverna, uppläste
han de lyckönskningstelegram som till festen anländt.
Dessa voro: från „Österbottnieka studentafdelningen,"
„Österbottniska studenter vid Auras strand,"
„Svenskt-sinnade västflnska studenter" samt från en stor mängd
offentliga och enskilda personer i alla delar af landet.
Till allra sist uppstämdes „Vårt land" som af alla
närvarande stående afliördes, och därmed ändades
invigningen af den första folkhögskolebyggnaden i vårt land.

Tiden var reden långt framskriden då man
började taga byggnaden och inredningen i närmare
beskådande, hvarefter en del af menigheten skingrades,
andra begåfvo sig till den i tingshuset uära kyrkan
anordnade restaurationen. Senare på aftonen samlade
sig lärare och elever samt kvarvarande allmänhet
åter till festligt samkväm i skollokalen. Då man
slutligen skildes åt, var det med det bästa intryck af
dagen samt de varmaste välönskningar och
förhoppningar för skolan och framtiden.

Elever hafva anmält sig inalles 34, däraf 19
ynglingar och 16 flickor. Af dessa äro 8 hemma
från Kronoby, de öfriga från andra svenska
församlingar i Österbotten. jy. pr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/landostad/1891/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free