Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
gersveu af hjärtans grund svänga om förmodligen
med „sin Kjæreste" i en yr polka. Så lifligt och
gladt det än gick till, försäkrade man mig dock, att
detta blott var en obetydlig efterdyning af det
folklif, som i äldre dagar här ägde rum. Endast på den
s. k. „Dyrehavs-Bakken", sades mig, hade ännu det
gamla traditionela lifvet bibehållit sig. På aftonen
begåfvo vi oss dit. En lång räcka af tält,
karuseller, gungor, gycklare, våffelbagare, sångare ni. m.
bar vittne om smaken hos den talrika folkskara, som
här svärmade omkring för att söka förlustelse.
Allehanda lockbeten af ofta ganska naiv natur voro
utstälda för dem, som blott ville bita därpå, — och
de voro ej få; här åtog man sig att visa en
uuder-bar isländsk gumse på fem ben, där en människa,
som åt eld; på en skylt såg man med stora
bokstäfver prunka: Grundlovs toddy o. s. v. Vid
sluttningen af backen utsprutar „Jomfru Kirsten Piils Kilde"
sitt klara och friska vatten; denna källa, som fordom
ansågs hafva en stor läkedomskraft, lär vara första
orsaken, hvarför detta ställe blifvitt eu samliugsplats
för mycket folk. Men man tyktes dock småningom
kommit under fund med, att „vattnet gör det
visserligen icke," ty jag såg väl många, som sutto i käl
lans närhet med sina ölglas eller sina „ hal ve
Historier," ett slags toddy, framför sig, men blott få, som
smakade af dess nektar, hvilken sålunda af
mäktigare rivaler synes hafva blifvit undanträngd. —
Oaktadt den stora folkmassa, som här förlustade sig med
de nöjen, som stodo till buds, i allmänhet tillhörde
de lägre klasserne, tillgick dock alt lungt, och utan
att ordniugeu på miusta sätt stördes; det var icke
såsom hos mången annan nation vid liknande
tillfällen en stojande obändig glädje, hvilken så ofta slår
öfver i råa excesser ocli bacchanalier. Exempelvis
kan jag nämna, att jag bland så många människor
ej kunde upptäcka en enda drucken person. Man
roade sig med en viss själfbehärskning, eu viss
förfining, utan att därför glädjen var mindre liflig eller
hjärtlig, så som endast ett folk med en sådan
karaktär, som deu danska, och hos hvilket bildningen slagit
djupa rötter och trängt ner äfven till samhällets
nedersta regioner, kan göra.
Efter att angenämt hafva tillbragt den
återstående delen af aftonen tillsammans med danske
studenter, hvilka tillställt eu kollation på det invid
Klam-borg belägna Bellevue, återvände jag till Köpenhamn
långsmed Öresunds strand under ett förtjusando
månsken.
Det intryck, som Grundlovsfesten efterlämnade,
kunde ej blifva annat än i högsta grad förmånligt;
man hade där lärt sig känna ett folk, som med en
älskvärd godmodighet i karaktären förenar eu
kraftfull patriotism och en lefvande kärlek till frihet och
oberoende; ett folk, hvars hela uppträdande bår vittne
om en hög grad af medborgerlig takt och en
innerligt assimilerad bildning. Och den kännedom man
vid ett sådant tillfälle som detta vuunit om den
danska nationen, måste ovilkorligen alstra aktning för
densamma; man finner att, så ringa än detta folk är,
det dock i mycket kunde tjäna som lärmästare åt
många, äfven de största och mäktigaste, af Europas
nationer.
__ it<D _____
§§ BREF FRÅN LANDSORTEN l|
© ©
Hu tis den 1 december 1891.
Alla som vilja räkna sig till det antal som kunna
spå, förutsäga att vi få en mild vinter; ty blida kom
på den första snön. Eu svår snöstorm rasade här i
förra veckan. Ännu ha många ute i sjön sina
rys-sior, men gäddorna ha ej lust att gå i dem. Döda
sparfvar kunna däremot fås i rysjorna, som äro på
land att torka. — För ett par söndagar sedan
begrofs församlingens äldsta medlem Maria Siik i en
ålder af 90 år 8 månader och 9 dagar. — Nu
halden blifvande skolplanen blifvit upprödjad. Huset
kommer att stå på den s. k. galgbacken. Hvad som
händt på denna backe bevaras ännu i de äldres minne.
Ar 1816 halshöggs nämligen där en karl, och
kroppen torde länge hafva hängt där. Ännu kommer en
gumma ihåg, huru hon alltid med förskräckelse gick
förbi platsen. Nu tycker hon att det är rysligt att
skolhuset skall resas där, men gammal fördom får ge
vika, då upplysningen stiger. „ Galgbacken" blir nu
„skolbacke."
De gamla berätta äfven om den stora
förskräk-kelse som ryssarna i början af detta århundrade väkte
hos befolkningen härute. Några ryska krigsfartyg
hade sommaren 1808 ankrat på Falkefjärden
samtidigt som svenskarne sägas hafva legat i närheten
af Jungfrusund. Mindre ströftåg gjordes då af
ryssarne ända till trakten söder om ßosala byar. — Då
hade alla — så berättas det — som i bygdén byxor
buro farit ut till liafs med sina strömmings nät.
Kvinnorna och barnen stannade hemma. Då kommo
ryssarna roende förbi Stubbnäs och påträffade
dåvarande kapellanen A. Ström. Honom togo de till
styrman, hvarvid gubben trodde, att hans sista timme var
slagen. Han lotsade dem dit ban kunde, och så
kommo de till kyrkbyn. Då de landade vid en brygga,
påträffade de en bytta full med surmjölk, som
gub-barue glömt då de foro bort, och den gjordes tom.
Pastorn slapp från saken utan att något ondt
vederfarits honom. I en gård, Grops, torde fienden hafva
varit inne och smekt om de små barnen. Ett par
kalfvar sägas soldaterna hafva tagit af en värdinna,
men andra dagen kommo „herrarne" och betalade dem
rundligt. —-
Nil mottagas ryssarna hvarje sommar såsom goda
hyresgäster.
Så förändrar sig alt!
Kväll Vif.
Kronoby, den 4 december.
Om vi icke misstaga oss är det första gången
något bref härifrån ingått i Land och Stad. Det skulle
således höra till saken att för läsaren presentera
orten. Men månne det behöfvas? Föga! Den som
hälst litet följt med sin tid, har under denna höst lärt
sig känna åtminstone kommunens namn och läge, fått
veta att eu folkhögskola den 1 november på orten
öppnats och det i egna, nya och rymliga lokaler.
För de, hvilka ej veta något om vår lilla vrå i
högan nord, ville jag ändå nämna, att här är likasom
öfveralt i Österbotten mycket fläkt, men bördigt, att
vi hafva en folkskola, som redan värkat för spridning
af vetande sedan den 1 oktober 1870, att affärsvärk
-samlieten är liflig, att här finnes icke mindre än tre
större mejerier, garveri, bageri och en bolagshandel,
som drifver stor rörelse samt tvänne smärre butiker,
att här finnes en hornsextett och en förenad
ungdoms-och nykterhetsförening, att befolkningen uppgår till
något öfver 3,000 personer, att det kommunala lifvet
är vaket och att framföralt folket är moget, för ideela
sträfvanden.
I börjau af mitt bref nämde jag om att här
äfven finnes en förenad ungdoms- och nykterhetsförening.
Den är på så sätt förenad att medlemmarne af
ungdomsföreningen äro förpliktade att afsäga sig bruket
af rusdrycker såsom närings- och njutningsmedel
innan de inskrifvas i föreningeu matrikel.
Föreningen har nu funnits i ett år och uppkom
på sätt att några för saken intresserade framlade eu
lista hos uandl. ßudbäck, å hvilken lista alla, som
önskade få till stånd en förening, skulle anteckna sig.
Iuoni de närmaste dagarne antecknade, sig
personer, förnämligast gossar och flickor samt par gifta.
Dessa samlades sedan på folkskolan och valile inom
sig 10 personer hvilka fingo i uppdrag att utarbeta
stadgar för den blifvaude föreningen. Såsnart de
komiterade fullgjort sitt uppdrag sammankom man åter
(det var den 9 november) till konstituerande möte.
Det upplästa förslagdet antogs och beslut fattades att
ingå till Kejserliga Senaten med underdånig ansökan
om stadfästelsen; vid samma tillfälle valdes äfven eu
bestyrelse bestående af 6 medlemmar under
folkskol-lärar A. Jakobssons ordförandeskap.
Den 29 november flrade föreningen sin årsfest i
folkhögskolans med guirlanger beprydda festsal. På
hvardera sidan om talareestraden voro Runebergs och
Topelii med „ grönt" bekransade byster uppställde, alla
rum voro rikligt upplysta, och ur allas ögon lyste glädje
och tillfredsställelse.
Festligheten började med sång. Härpå bestegs
estraden af ordf., som, sedan han hälsat medlemmarne
och de inbjudna — folkhögskolans lärare och elever
samtuågra andra välkomna — afgaf eu redogörelse för
föreningens värksamliet under det förgångna året Ur
deuna framgick, att fören. medlemmar, då tillfälle
sådant medgifvit, samlats första söndags e. m. hvarje
månad — hufvudsakligen under vintern — till
allmänt möte, och har å dessa möten ett och annat
kortare föredrag blifvit hållet samt frågor rörande före-
ningen och dess värksamliet diskuterade. — Efter
diskussionens slut hafva medlemmar förnöjt sig med sång,
deklamation och lekar.
Föreningens sångare hafva sammankommit minst
hvarannan söndag och därjämte då behofvet sådant
påkallat par kvällar i veckan till sångöfning under
folkskoll. Ä. Jakobssons och A. Lybäcks ledning.
Omkring 15 fyrstämmiga sånger, 3 koraler obli 2
festkantater hafva inöfvats. Bland sångerna vilja vi närana:
„Du som världar har till rike", „Gud jag anropar
Dig", »Hör oss Svea", Tonernas makt, Vårt land, O
yngling om du hjärta har. Härliga land,
Vikingasäten Du gamla, du friska, du fjällhöga nord ni. ra.
Utom föreningens möten hafva sångarena
offentligen uppträdt vid begrafningsplatsens invigning, en
festlighet föranstaltad till förmån för kommunens
lä-sestugor, Cygnei-festen och folkhögskolans invigning.
Under året hafva -1 läsestugor med biträde af
Österbottniska studentafdeluingen blifvit inrättade. Tvänne
af dem — den i Norrby by och å folkskolan *) — hafva
för allmänheten varit öppna hela året om. De två
andra kommo till stånd nu på hösten ocli hafva
tillsvidare endast ett mindre antal böcker att tillgå —
men är det föreningens mening att till dem äfven
anskaffa tidningar från 1892 års början. På
läse-stugorna hafva följande tiduingar varit fördelade: Nya
Pressen, Hufvudstadsbladet, Land och Stad, Vasa
tidning, Vasabladet, Tidskrift för hälsovård, Norra
posten, Blåbandet och Nykterhetsvännen.
Föreningen har under året haft trenne utfärder.
Medlemsantalet har uppgått till 83; 9
medlemmar ha afgått, af dessa en med döden.
Enligt det upplästa bokslutet hafva inkomsterna
stigit till 82 mark 90 pi, utgifterna till 27 mark
40 pi. hvadan en behållning af 55 mark 4 pi. finnes.
Dessutom liar föreningen insatt å bank GO mark
hopsamlade vid festligheten till förmån för läsestugorna.
Till sist uttalade ordf. föreningens tack till dess
alla vänner och uttalade därvid sina ord främst till
österbottniska studentafdeluingen för erhållna böcker
och tidningar, föreuiugeu Svenska Folkskolans Väuner
för en större samling sångböcker, kronolänsmannen
H. Herpman för tidningen Nya Pressen och
kommunens horasextett, hvilken vid festligheterna och vid
en utfärd utfört musik gratis.
Sedan några nya medlemmar antecknats, ett
föredrag behandlade nykterhetsföreningen och
nykterhetslöftet blifvit hållet samt val af
bestyrelsemedlem-mar och revisorer för det kommande året försiggått,
samlades man kriug kaffeborden under glädtigt glam
och skämt. Såsnart kaffet var inmundigat ljöd det:
sångare! Och nu uppstämdes den ena såugen efter
deu andra, omväxlande med deklamation och
uppläsning af par af de alltid skrattretande Nygrénska
by-rallorua samt lekdans.
Den altigenom glada festen fortgick till kl. half
12, och då man skildes åt, vittnade de belåtna
minerna och de kraftiga handslagen mer äu väl, att alla
voro förnöjda med sin afton.
Nu har jag också fått berätta alt hvad jag för
denna gången vet, och skulle tillika käuna mig
riktigt nöjd och glad, om min berättelse om Kronoby
ungdomsförening gåfve upphofvet till bildandet af
likadana föreningar inom alla de kommuner som sakna
sådana.
Om tiden medgifver — kauske under julhälgen
— skall jag beskrifva huru dessa föreningar, af den
erfarenhet jag vunnit, böra organiseras för att alla,
äfven de för alt framåt" sträfvande miust intresserade,
med lif och lust skola omfatta föreningen.
Och nu ett broderligt, ett kraftigt, österbottniskt
handslag och farväl till härnäst.
Gusser.
Kejsar Pedro II.
i
Just nu, när allas blickar äro riktade på den
unga brasilianska republiken och på hvad där
försiggår, kommer från Paris den underrättelseu, att
Brasiliens förre kejsare Pedro II aflidit den 4 december.
* Den å folkhögskolan har sedan folkhögskolans
öppnande varit stängd, ity att böckerna enligt
üsterbottniska-afdelningens bestämmande öfvergått till folkhögskolans
bibliotek. Den är äfven obehöflig emedan de kring skolan
boende äro själfva försedda med tidningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
