Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hög grad, utwidgode och förbättrade sitt jordbruk, blef det måhända
företrädeswls för dessa-. en trängande nödwändighet att tänka på de«
försummade landtmannabhggnadernas. thnnerhet på 1840-talet, då
slandtbrukslitteraturen och landtbruksinstituteriia hunnit sprida en mängd
tänkande jordbrukare i landet, och framförallt åkerbruksyrkct kom-
mit till ära bland de bildade godsegarne sjelfme, tog åker-
bruket werkliga jettesteg framåt. Man odlade och byggde nn
öfmer hela riket med en tilltagsenhct och ifwer som förut ingen anat
och» ledd af upplysningens fackla, började matt allt mer att föka ett
tidsbesparande sammanhang, en reda. ett shsteni i allt. Jfrån 1840-
talet kunna tvi också räkna uppkomsteit af de första, åtminstone af oss
kända, mera planmessiga anordningarne i landtbyggnadswåg. Härtill
bidrog, enligt wår öfwertygelse, i hög grad, utom en mättgd
vmbyggvuder på iielfwa Hufwudgårdarne, de mid denna tid, öfwer
hela landet mera allmänt uppkommande så kallade utgåtdarne, hwil-
ka ofta woro af ett ganska betydligt omfång. Dessa utgårdar upp-
wexte, dels till följe af alldeles nya odlingar långt ute i wildmarkcr·
ne, dels genom det. kanske nog långt drifna begäret att taga under
eget bruk de widsträckta åkerarealer, som förert innehades af de stora
dagswerksskhldige bondegodsen. Wid anordnandet af dessa alldeles
nya byggnadsstapelser, hade man fria händer och allt som kretsen af
de bildade landtmånnen widgade sig, och genom studier, resor och med-
delade erfarenhetsrön, en helsosam wexeltverkaii dem emellan uppkom,
låto de intilligenta landtmånncn allt mindre binda sig af föråldrade
bruk eller enstdigheternas förwillellser. )
Åteetaga wi tråden af tvår berättelse och börja med Ladngårds-
byggnaderne på Herregårdarnez fä wae det redcm en stor afwi-
kelse ifrån det gamla. att matt började ställa kreaturen i twårradee,
med många utsläppningsdörrar, samt ett bredt sammanbindande foder-
rutn- med genomkörning, roid ena längsidau· som stodi omedelbar för-
ening med utfordringsgångarne för kreaturen. Som denna rumgifi
roande anordning. för att blifma rätt åndamålseiilig, har till bristand-
tvilkor en betydlig byggnadsbredd, så blef också, med twårradssysteinets
antagande. mångenstädes signalen giswen att frångå de- långa smala
fåhufen med sine enkla längdrader. Med tmärradernas antagande ram-
lade också mångenstädes de beskvärliga båsbatkartie och foderhäckariie och
kreaturen singo äta på foderbord med krubbrånnor kvid sidorna, och
äfwen desse byggdes utan alla afstängningar. Man hade nu munnit,
utom en minskad byggnadskostnad, en lätthet att utfordra
och hålla tent. Samtidigt började man åfweri inse nödwändigheten
af att genom insläppaiidet af ljus befordra kreaturens uttveckling och
trefnad samt för att förbättra lifsluften och minska fuktigheten Mait
sparade således ej längre på fönsteröppningarne och började upphugga
dem ordningsfullt både fins emellan och med hänseende till siolprader,
foder- och kreatursgåiigarz men på luftmexlingen tänkte ingen. Derc-
motl gjorde sig gällande en mängd andra förbättringar, dels med af-
seende på höfodrets införande på fkallarite dit man stundom körde upp
Ussa-»- .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
