Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lasseit på bryggor, deist genom— att kunna köra ingeönfodee och rat-
fruvkter ända in till trubborne och genom att begagna krubbor och- gals
as sten sör att minska rötan, samt slutligen- genom att ändamålsenli-
gare anordna måckningsrännor. urinbrunnars och pusmplnråttninggr för
tillmaratagandet as den flytande spillningen » » —.
Annu bygde matt alltjemsi koladugårdeii fristående och hade and-ta
djur, och isynnerhet fådeslador och tröstwert under skilda tak. Det mar
ej så lätt att öfwergifma förfädrenss många småbyggnader, Snarn bör-
jade matt dock, att wid sidan af toladugärdens breda, gemensamma foder-
gång, att ställa en asdelning för oxarne, en för hästar-tre och eni för
fåre11, stundom endast med små afbalkningae nedtill, emellan de olika
djuren, under det allt upptill mar luftigt och fritt hela byggnaden
igenom.
Nu hade man, åtminstone på mången mindre Herregärdz utom
nianhus, spantnäismagazin, redskapshus och swinhuö endast 2:ne större
byggnader, en för hästar och boskap och· en för loge med trösktvert och
lador. Meri synkretsen widgades och då man ulltmer började inse
fördele11 af att slippa transportera hö och halm emellan olika bygg-
nader, så fnnnos bland dem som i fednare tider ombyggds sina uthus.
en och annan landtman som wille hafma allt Under ett och sum-
ma«tak, äfmeii på de störste landtgårdar. För att kunna underlätta
transporterna pä, de genom sammanbyggnaden uppkomna stora afstån-
den inom byggnaderne, tillegnade matt sig mera allmänt de få kallade
«fodertvagnarne« för hwilka anlades banor, dels utmed logasrne
till soderbercdningsrummet och widare derifråii banor antingen nedtill
på sielfwa foderborden, eller upptill på stolpradernaemellairkeea-
interi, och så anordnadt att ingenting fördes fram och åter. utan att
all utfordring. med minsta möjliga transportförlust, fortgick i en sam-
manhängande kedja.
Med fodermegnarnes införande förändrades åter tmärlkgderne ttll
iångdrader, men som man nu hade iakttagit byggnadsbredden. så lade
man. på större gårdar, twenne dubbla kreatursrader bredivid hmarandra
utefter byggnadens hela längd. allt med utmynning af spårhllllskictnop
na igenom foderberedningsrummet ända till logen. På en och annan
Herregärd wisade sig slutligen, istället för de många småhusen af 3,0
a 40 sots bredd en enda byggnad med 65 a 70 fots bredd font in-
rymde åkerbrukets hela inre hushållning, och nu mar sista steget utta-
git för ladugårdariies sammanbyggande efter största möjliga omfatt-
rang.
Ändtngen började mun på 1860 talet meka allmänt inte behof.
wet af luftmexling för kreaturen, eller att ett ständigt utbyte af frist
och sund lust, istället för den förbrukade eller förstämda. mar en huf-
wndsak. Likaså att djuren borde sättas i tillfälle att få dricka när de
behagade. Mari började derföre, åtminstone på de bättre wårdade la-
dugårdarna att inrätta lustwexlingsöppningar i wäggarne och att bred-
wid torrsoderbordet och sörpkrubborna, anlägga en ilten wattenränna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
