Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-"1«s"5s-—–.
beqtvåmaee, men-långt ifrån hivad den borde wara. Fodergångar och
kalskettar åroallt förtränga och knappast har någon tillegnat sig fördelen
af att till en wiss ålder wårda angbaskapen "i «fria flockar-« en nyttig
men rum-upptagande anordning som wanligen saknas äfwen på de slei
sta herregårdem Annu tänker man också litet eller intet på införandet
af frist-lust och tillgodogörandet af flytande spillning font fortfarande
gagnlöst får stanna qwar under golfwen Logarne byggas rymliga-
re, och på bättre bondgårdar kan man köra in med sådeslassen och
bonden hyr åtminstone ett flyttbart tröskwerk då han ej har råd att
hålla sig ett eget. De flyttbara bondtröskwerken äro en nyare tillställ-
ning och de bäste åro inrättade för tröskniiig af långhalm. De trätt-
ga logartie tillåter iiktoål ej att matt begagrtar remhjul, utan kuggar,
hmilka sällare eller aldrig infordras, och då matat-borden derjemte åro
smala är träffningen mycket mådlig. Så kallade sådeskastarc eller har-
por har allmogen temmeligen allmånt tillegnat sig i stället för deii
gamla tidsödande sållrensningen. Slagornes tid är således i aftagan-
de, åtminstone på de sädesbårdigaste bondgårdarne och allt som trösk-
werken införas wexa logarnes utrymmen. Sammanbyggnad as loge,
lador och fåhns blir allt wanligare; men man bygger ännu för smalt
för att fä det ändamålsenligt. Någon enda gårig ses dock bredare
hus i förening med den nyttiga anordningen att hå och säd kunna in-
kiiras på en och samma inkörsgång
Bonden ser i första rummet på första kostnaden och goda inred-
ningar, waraktighet och ett wackert utseende intaga blott ett andra rum.
Det är emedlertid glädjande att finna hur de förmögnare och mera
upplyste allt mer fästa sig raid byggnadernas beqwåmlighet och marok-
tighet och åfmrrt bjuder till att pryda fina fånsteri och dörromfatttrini
gar samt sin gasmeltopp med några utskärningar. Att dessa äro utari
smak bör matt mindre förundra sig öfwer, då alla bättre mönster der-
till saknats-
Wi kunna icke sluta denna öfwerblick utan att såga ett ord om
en klaß as byggnader, som i sednare tider, och med så mycket skäl,
ådragit sig både de styrandes och de enskildtes uppmärksamhet nemli-
gen: de s. k. «arbetare-bostäderna«. De omtwistade principerna,
både för stat-torparnes och jord-torparnes aflöningssätt, hafwa likrvisst
med afseende å dessa bostäder framkallat många olika byggnadsplaner.
Några ifra för inrymmandet af flerer hushåll af statkarlar, under ett
och famnen tak — ett sått att bygga hem för osriden —- under det
andra bygga blott för 2:ne arbetsfamlljer då till hwardera af dessa
tilldelas endast ett potatisland. Andra åter wilja att arbetaren bör
hastva egen ko med kofoder eller ångsbit alt störda, och föreslå att det
lilla såhnset med kolada bör sammanbyggas med stugan, till beqwåms
lighet för den hennnawarande hustrun, under det mannen gör dags-
tverketr på herregårde11. Många funderingar hafan också blifwit gjor-
da att äfmeir större jordbrukare skulle få fäh11s, loge och lador sam-
manbyggde med boningshusen ja att ladorna borde utgöra byggnadens
öfwerwåitiirg och en del af den höga stenfoten inrymma kreaturen: allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
