Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i-
l
g-
-L«-,
....1kl;’.—v
under samma tak o. s. w. Skulle tvi draga en slutsats af de många
först-ger hwilka kommit till tvär kännedom och som alla gå ut på be-
sparande fammanbyggnader. så synes allmänna omdömet fästat sig wid
de arbetarebostäder som inrymma blott 2:ne hushåll då hwarje familj
skulle få ett större boningsruni och ett kök samt hälftcti as den rym-
liga winden, dock hmardera sitt för sig och med egna utgångar. Af-
weii fähus och lador skulle sammanbyggas för blott 2:netorpare. Såt-
tet att bygga sunda och trefliga hem för sina arbetarefamiljer, är
emedlertid en af dagens wackraste och mest brännande frågor, hmars
rätta lösning tillhör en snart stundande framtid och då matt nu med
allwar börjar tänka derpå, bör matt hoppas att ändamålsenliga an-
ordningar innrm kort skola göra sig gällande.
Det i landet allmännast begagnade byggnadsmaterialet år sort-
farande trä ehuru mail i mindre stogrika trakter hushållar med wirket
annorlunda ärr förut. Mali uppför numera ej gerna heltimrade gaf-
welrösten och lador utan bygger sådane med resmirke och bräder soni
också äro de lustigaste och billigaste. Det lätt handterliga teglet har
kommit mer i bruk och äfmeri det nu först mera bekanta brända såg-
spånsteglet börjar tvinna mycket kredit. Det brända sågspånsteglet är
också billigare, lättare, mindre wärmeledande och behåller rapp-tingen
båttre. Den gjutiia sandkalken hör också till en sednare tid och på
1850-talet war detta byggnadseätt mångenstådes i flor samt prisades
då mycket för sitt billighet och fnktfrihet Wid jernbrukeii har man
gjutit goda murar af slaggrusor nedlagda i kalibrnk Korswerkshufen
begagnas sällast utom i Skåne, åro billiga men kalla att bebo. Grå-
sienen som byggnadsåmne begagnas också mera allmänt endast i Skå-
ne och synes ännu es ådragit sig allt det förtroende den sörtjenar som
byggnadsämne för uthus. Wi hafiva i många är ifrat för att till
byggnader anmända de massor af gråsten font bortspräriges ur åkrar-
ne och lättast köras till den centrala byggplatsen, samt bjudit till att
utfundera ett enkelt sätt, att ornera gråsten med tegel, men oaktadt
alla bemödanden, har nian heldre uppsamlat gråstenen i manprydaride
högar äri nedlagt den i byggnadsmnrarne. Härifrån finnas dock ett
och annat glänsande undantag och i den mån skogarne glesna skall
den oförgängliga gråstenen otwifwelaktigt alltmer intaga ett utmärkt
rum bland landets byggnadsämnen
Af taktäckningsämnen haswa chiffer, tjärpapp och tegel utträngt
de spillrade spåntaken som de gamle lade af kårnfnr. J sednare tider
hafma de hyflade fpåntaken af ung-gran wunnit en allmän tillämpning
och nu helt nyligen börjar man med god besparing såga spån med cir-
kekläg af kantribbor. På uthusen komma torftaken allt mer ur bruk
och äfmen halmtakcn hafwa mycket gifwit wika för de hyflade spån-
taken.
De sednare åkeri hafwa lika litet som förut format landtman-
nabyggnaderua efter någon bestämd byggnadsordning eller stil; meti
den nya tiden har i allmänhet byggt smaksullare och på rymligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
