Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
sjelfva höskullen. Dessa äro också de sista af mig kända förbättringar som
boskapsstallarne på herregärdarne tillegnat sig.
Nästan samtidigt med anläggandet af utgårdarne, började herregärdarne
tillegna sig en alldeles ny klass ;if byggnader, nemligen mejerierna, hvilkas
uppkomst till ej ringa del, genom sin återverkan, bidrog att förbättra sjelfva
ladugårdshusen. Det första fullständiga mejeriet byggdes i Skåne på slutet af
1830-talet, och sedan dess har, om också, med långsamma steg, de välgörande
mejeriinrättningarne spridt sina välsignelser i rikets alla sydligare provinser,
och på mången landtegendom liar de Jridgifvande närande mejerierna intagit de
oro/stiftande tärande brännerierna» plats, och aldrig har fosterlandet kunnat göra
ett lyckligare byte. De första mejerierna byggdes allmänt efter Holsteinska
mjölkhushållningssättet med tjocka gråistensmurar, nedgräfda stengolf och
höghvälfda tak, och blefvo så dyra att fä godsegare ansågo sig kunna bekosta dem.
Man byggde också ofta allt för stort, och skyddade sig ej nog omsorgsfullt för
den genom djupgräfningen lätt bildade fuktiga luften, som mera än man då
vanligen insåg motarbetade nyttan af den eftersökta kyliga. Längre fram byggde
man mejerierna af tegelsten med mindre omfång och mindre djup, samt sökte
hvarjehanda . förenklingar. Så borttog man källarhvalfven och, åtminstone å
mindre mejerier, byggde man ej längre den bråkiga hästtjernan, hvilken man
länge ansåg höra till saken, och tjernade i stället med handkraft i förbättrade
tjernor. Man inredde äfven till mejerier en del gamla byggnader. Då på
1850-talet den Gussanderska mjölkmethoden, med tillhörande varmare luft för
grädd-sättningen, flerstädes gjorde sig gällande, anordnade man mjölkrummen ofvan
jord med oljemålade golf och ofta i helt vanliga trähus, och ifrån tidpunkten
med detta billiga byggnadssätt kunna vi räkna mejerirörelsens allmännare
utbredande på de mindre herregärdarne. På nästan alla nybyggda utgårdar
inrättas nu alltid, om ej ett fullständigt mejeri, åtminstone ett mjölkrum, ett
ostrum, en liten smörkällare, en ostkittel på svängarm och en liten ostpress,
ehuru kitteln och pressen stundom ej gifvas annan plats än i det vanliga
förstorade hushållsköket.
En ny period för mejerirörelsen var uppkomsten af de s. k. socken- eller
bymejerierna, som hushållningssällskaperna så mycket ifrade för, och hvilka
af-sågo att på ett ställe samla till sig de kringliggande mindre bondgårdarnes lilla
mjölkförråd. Bymejerierna, som ofta inrymdes i illa anordnade lokaler, hafva
emedlertid ej allestädes motsvarat hvad man med detn afsåg, och ej sällan clog
hela inrättningen bort, kort efter sin uppkomst. Yi hysa likväl den öfvertygelsen
att bymejerierna hafva en framtid åtminstone inom de tätare bebyggda
bond-samhällena, der hemmansegarne ej i egna hem hafva tillfälle att inrätta sig ett
litet mjölkrum, hvilket numera icke är helt och hållet sällsynt.
Återgå vi till de stora landtgårdarna så har, under de sednare decennierna,
åtminstone inom de rikaste provinserna, uppvuxit ej så få snygga, väl ordnade
och verkligen prydliga mejeribyggnader der man flerstädes bereder en utmärkt
produkt. De vacklande methoderna för de olika mjölkhushällningssätten, både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
