Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
anordningar emot ändamålsenliga och enkla — (enkelhet är vilkoret för allt
framåtskridande) — och då det låg klart för tanken, att man måste söka de
kortaste radierna eller afstånden för inbergning och tröskning och dessa icke
kunde vinnas utan koncentrering, så blef också regeln att bygga bredt. Utan
betydliga breddmått är äfven hvarje bättre anordning i landtbyggnadsväg nära
nog omöjlig isynnerhet på större landtgårdar.
Till en början indrog man derföre den dyra utvinklande oxvandringen inom
ladornas väggar, och anlade så breda byggnader att man hade rum för
tröskningen emellan vandringen och den sammanbindande långlogen vid ena sidan,
och härigenom kom man visserligen i mera direkt beröring med tröskverket,
helst byggnaden genom den ökade bredden blef betydligt kortare.
Detta var visserligen ett steg framåt, men långt ifrån det vigtigaste; ty
inbergningen blef lika besvärlig, derest man ej ville förkorta inbergningsradien
inom de djupa ladorna genom att inkasta säden utifrån genom gluggar på
ytterväggarna, hvilket i regnväder var besvärligt. Dessutom saknade de väldiga
sädesmassorna på detta sätt all luftighet. Man började derför att med
bibehållandet af den förenande inkörsgången vid ena sidan, anlägga
genomkörningar tvärs igenom ladornas midt och derigenom vann man betydlig luftighet,
mindre djup, kortare inbergning, mindre trängsel vid inkörningen, och kunde
aflassa under tak åt tvenne sidor, samt fick slutligen särskilda lador för olika
sorters säd. Dessutom blefvo ladorna på tvenne eller trenne sidor åtkomliga
för lassen, allt under tak.
De gamla tröskverken stodo emedlertid allt jemt på samma plats med sina
kuggverk, sina valsar och sin ofantliga infordrade tröskverkscylinder, hvilket
allt gick så tungt att tröskningen var en verklig plåga för dragarne. Man
började emedlertid borttaga de onödiga valsarne, minskade trösktrumman, ökade
hastigheten och förenklade slagorna och ändtligen i början på 1850-talet
borttog man äfven kuggutvexiingen och började begagna remhjul. Och härigenom
vann man en betydlig lättnad och mindre skakning för dragdjuren.
Genom att begagna remtröskverk, som lätt inrättades äfven sa, att de
kunde arbeta åt begge sidor, kunde man nu uppställa tröskverket ett st.ycku
bort i den sammanbindande långlogen, än vid den ena än vid den andra
sidoladan. Slutligen begagnade man sä långa remmar att tröskverket kunde ställas
på sjelfva tvärgenomkörningen vid ladornas ändpunkter, stundom ända till 80
fot ifrån utvexlingsaxeln och på detta sätt hade man nu nära nog lika korta
trösknings- soin inbergningsradier.
Men ännu kunde fördelarne ökas dels igenom att bygga uppkörsbryggor
på loggaflarne, så att man körde upp lassen på bjelklaget och derifrån stjelpte
säden ned i ladorna, eller genom att mera enkelt, i stället för den häfdvunna
inkörs- och sammanbindningsgången vid ladornas ena långsida, åtminstone på
stora landtgårdar anordna en inkörningsgång i midten utefter byggnadens liela
längd och dessutom hafva tvärgenomkörningar. dels på sjelfva tröskplatsen, dels
på hvar 35:te à 40:de fot. Dessa inkörniogsgångar voro 16 fot breda, och
fingo aftrubbade balkar eller hörn i alla skärningar, så att man kunde vända
med lassen in och ut, längs och tvärs hur man behagade. Härigenom eröfra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
