Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
des fördelen at,t allestädes kunna aflassa åt tvenne sidor ifrån en och samma
inkörsgång och ladrummen blefvo äfven under tak åtkomlige för lass på trenne
sidor. Uti en logbyggnad med 72 fots bredd blef inbergningsradien efter denna
anordning i medeltal endast 16 à 17 fot och föga längre blef’trösknhigsradien
om tröskverket uppställdes i alla kors, då äfven matningen kunde ske ifrån
hvilken sida som helst. Härigenom vanns också en ofantlig luftighet som är en
hufvudsak vid all logbyggnad och rummet i de många gångarne var
ingalunda förspildt, ty sedan ladorna blefvo fyllde, fyllde man äfven körgångarne
med säd.
Då man slutligen på de större landteg endomar ne började skaffa sig
lokomobiler och säden tröskades med ångkraft, behöfde man mer än dubbelt större
öppet utrymme tvärs öfver logbyggnadens midtelbredd, dels för den ymniga
tröskningen, dels äfven för att mala säd och få rum med ett litet hissverk och
en trappa till det sädesmagasin, som på breda logbyggnader med fördel kan
inredas på handbjelkarne midt öfver tröskplatsen. Äfven fordrades rum för att
stampa ben, skära rofvor och hackelse, i fall man ej, genom sammanbyggnad
med fähuset, förlade skärmaskinerna invid sjelfva foderberedningsrutmnet. 1 alla
händelser blef en bred körgång i midten utefter hela logbyggnadens längd af
största värde både för att förena tröskplatsen i midten med ladorna åt begge
sidor, och för att rulla tröskverket fram och åter till tvärgenomskämingarne
samt slutligen för att på spårhjulsvagnar transportera halm, säd, rotfrukter och
hackelse till och från gafvelportarne. Lade man nu kreatursstallarne i form af
flyglar, med betydlig bredd, och längdraden, tvärs för logbyggnadens gaflar och
införde logens midtelgång med sin spårhjulsbana, rakt in i hjertat af boskaps»
stallarne, midt igenom foderberedningsrummet, förbi kalfkettar och foderkrubbor,
ända ut igenom ladugårdsportarne, så var medelpunktssystemet utbildadt till
hela sin höjd och logens midtelgång blef den mest beqväma
sammanbindningsbana för både fähusets och logens alla inre förrättningar.
I de gamles logbyggnader saknades alltid både fönsteröppningar och
drag-hål, allt var mörker då portar och luckor voro stängda. Härigenom förskämdes
luften i ladorna och vid yrvädersdagar, som man företrädesvis väljer till
tröskning, hade man svårt att öppna portarne. Numera inser man allmänt nyttan
af draghålen på alla lador och ingen tänkande herreman prutar längre emot
att förse sitt vandringshus och sin tröskplats med några fönster. Den som är
rätt omtänksam att hålla allting friskt sätter också gerna hela sin logbyggnad
på pelare.
Det kan icke vara vår mening att bestämdt påstå det ladugårdarnes och
logarnes utveckling fortgått genom tiden alldeles i den ordning och på det sätt
som vi nu framställt densamma. Vi hafva till och med reda på en mängd
afvikelser härifrån, och a]ldra minst har, i afseende på framåtskridandet, den
ena provinsen hållit jemna steg med den andra. De anförda berättelserna
upptaga likväl, enligt vår åsigt, hufvuddragen af de allmännaste och mest
gagnande förbättringarne, sådane de framgått på de större hindtegendomar, hvilka
haft till styresmän mera tänkande jordbrukare. Framförallt är’ det i den an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
