Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
förda riktningen som vi sjelfve utlemnat ritningar och efter vår ringa förmåga
bjudit till att leda och förbättra.
Sådesmagasinerna voro naturligtvis i de skördefattiga tiderna trånga och
obetydliga. Man behöfde ej så stort rum för ett spanmålsförråd, som på
mången herregård ej räckte mer än till gårdens eget behof. I detta afseende var
det med spanmålsboden samma förhållande som med den gamla mjölkkammaren,
hvilken ej behöfde utvidgas till omfång af mejeri, förrän man erhöll en viss
öfverproduktion af mjölk. Spanmålsbodarne voro derjemte mörka och ingenting
mindre än luftiga. Man hade säden i djupa bingar och endast igenom få och
små gluggar, försedde med luckor, erhöll säden någon friskhet.
Numera bygger man på herregårdarne stora sädesmagasiner ofta med trenne
loft och i hvarje våning har man vanligen åtminstone något fönster, ehuru både
utrymmet och ljuset ännu är sparsammare än det för spanmàlens friskhet är
nödvändigt. De så kallade balkarne komma aldrig mer ifråga. I skogstrakter,
der man bygger af trä, har man också tagit för sed att uppföra hela
magasinet på pelare och inrätta yttertrappan med så kallad vippbrygga eller
falltrappa på ledgång, för att utestänga råttorna. I stora magasiner beräknas
också noga innertrappornas läge att de ställas i byggnadens midt och sjelfva
byggnadens yttre form söker man närma qvadratformen som med minsta
om-gifningsväggar och tak lemnar största utrymmet; och då man allt mer inser
fördelen att bära upp takstolparne istället för att hugga ihop dem som
spänn-stolar, så vinnes ett betydligt rum invid långsidorna, på öfra våningens
vinds-loft, derigenom att de gamla takstolarnes ståndare och gesimsbjelkar kunna
borttagas. Magasinernas golfyta låter man också med största fördel
sönderfalla i qvadrater, med vanligtvis 12 fots qvadratsida och en bärstolpe i hvarje
hörn, då bärigheten jemt fördelas och luckor och ljusöppningar låta regelbundet
indela sig midt emellan stolpraderna. För att vinddraget bättre må verka på
säden har man äfven börjat sänka och förstora luftöppningarne. På stora
sädesmagasiner tillegnar man sig också hvarjehanda hissinrättningar för säckarnes
transport och nedskär med fördel i öfvervåningens golf så kallade qvarnkupor,
som ställas midt öfver hvarandra till lättnad vid harpningar.
Häststallen, redan förut mera vårdade än de flesta andra
landtmannabygg-naderne, hafva blifvit rymligare, högre, ljusare, luftigare och på mången
herregård ser man utmärkt omsorg nedlaggd på byggnaden, åtminstone för
parad-hästarnes vard. I arbetshästarnes stall —- det för landtbruket vigtigaste —
står det visserligen sämre till; men äfven här har man’det trefligare, ehuru i
allmänhet ännu för trångt. Man börjar också isynnerhet för arbetshästar att
borttaga de högt sittande foderhäckarne och begagnar i stället lågt byggda
foderkrabbor och bord, likaså väljer man ibland ett annat rum för den osunda
ströhalmen än i den vanliga strökrubban framtill midt under hästens näsa.
Äfven ser man bemödanden att förlägga foderrummet i midten af spiltraderna till
lättnad vid utfordringen, och förser stallet med ett vattenkar med tryckvatten
under taket, en ventil för frisk luft o. s. v. I de flesta stallar likasom i mån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
