Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skarprättaren Dahlman med bödelsyxa och stupstock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I nära 8 år har den svenska bödelsyxan,
fruktansvärd i åminnelse, fått hvila sig. Då den sista gången
far i bruk var en dag i Mars år 1893, då den
svängdes öfver den 17-årige Alftamördarens hufvud.
Det blod, hvarmed den då besudlades, har fått sitta
kvar, i enlighet med vid exekutionen bl. a. närvarande
prof. Frithiof Holmgrens uttalade önskan.
— Låt det sitta, hade han uppmanat, det är nog
rista gången bilan tjenstgör i Sverige.
Den profetian skulle dock ej gå i uppfyllelse.
Ohyggliga brott hafva hopats på samhällets
samvete. Två afrättningar förestå, som bekant. Och det
kan väl knappast rada något tvifvel om att de inom
kort komma att efterföljas af flera.
Den som — näst delinkventerna sjelfva, förstås —
skulle känna sig mest berörd af dessa dödsdomar borde
för visso vara den man, hvilken det åligger att gifva
verkställighet åt rättvisans utslag, Sveriges ende
bödel, skarprättaren A. G. Dalman, som nu är nära 53
år gammal — han är född den 17 febr. 1849 i
Norberg — har en reslig växt och kraftig byggnad. Hans
ansigte är slätrakadt, det gråa håret uppstruket, och
hans drag påminna mycket starkt om en viss
Göteborgssenators, hvars namn är innerligt fästadt vid
Helgeanasholmsbyggnaderna, och nan verkar som en något trött
gentleman på gränsen till ålderdomen. Ett vänligt och
tillgängligt väsen afspeglas i hans fysiognomi och hans
blick, då han ler. För öfrigt tyckes han vara ”munter
och tystlåten”, talar föga, men besvarar hvarje fråga
och det på genuin vestmanlandsdialekt. I hans
bokskåp finns, så vidt jag kunde se, intet verk om
dödsstraffets afskaffande. Men Geijers, Tegnérs,
Scholanders och åtskilliga andras skrifter prunka där i
guldtryckta band. För öfrigt finnas i skarprättarens
bibliotek flera andra mindre skrifter af J. 0. Åberg,
Chronwall, Pher Thomasson m. fl. En bok — Chronwalls
Resebeskrifning öfver Sverige — har han år 1893 köpt
ur egen hand af Ohronwall, då denne författare (nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
