Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer, för då blir dina vackra ögon så röda.
Drottningen ska få, vad hon själv förtjänar, så sant
jag är kunglig fönsterputsare och heter Längre.
Och så sprang han in i slottet, och när han
fann drottningen i kungliga visthusboden, tog
han ett duktigt tag i örat på henne och drog
henne ut i trädgården, där tärnan ännu satt och
grät. Men kungen hörde drottningens nödrop
och kom springande med kronan på ena örat, och
efter honom rände hela hopen av hovdamer och
hovherrar med fladdrande släp och flaxande
skört. Där var ett oväsen!
— Vet hut, din drummel! ropade kungen i
högsta vredesmod. Hur understår du dig att
draga hennes nådiga majestät i örat?
— Åh, genmälde Längre, den, som bränner
den ene med glödheta spiskroken, får finna sig i
att bli dragen i örat av den andre. Men skänk nu
min bror Lång friheten åter och ge denna tärnan
och mig ett års lön vardera, som vi har rätt att
fordra, så vill vi dra våra färde och låta udda
vara jämnt.
— Jag ska minsann visa dig, att udda inte blir
jämnt så i rappet! skrek kungen.
Och så grepo hovherrarna Längre och satte
honom i tornet, medan hovdamerna togo hand
om den lilla kökstärnan, så att hon hamnade i
tornkammaren näst intill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
