Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pade i händerna. Och snart voro de lika goda
vänner med Bruna Björn som de varit med Vita
Björn. De plockade de läckraste bär och ätliga
rötter åt honom, och när hans tass blev litet
bättre, lekte och rasade de med honom av
hjärtans lust.
Rosenröd stack sin hand långt in i hans gap.
Snövit blåste honom i öronen. Den tama duvan
hackade honom lekfullt i huvudet, och det lilla
lammet, som också ville vara med, puffade
honom i ryggen.
Alltsamman tålde björnen helt förnöjd, och
det var bara någon gång, då Snövit och
Rosenröd klappade honom väl hårt, som han
brummade :
— Snövit och Rosenröd,
slå ej en ungersven död!
Men en morgon bad han Rosenröd att taga
bort de vita linneremsorna om tassen, för nu
kände han sig alldeles bra igen. Och då hon
gjort det, såg hon, att såret var fullkomligt läkt.
— Ja, nu går jag ut i skogen igen, sade
björnen, för nu vill jag inte längre ligga er
till last. Men till tack för att ni varit så
vänliga och snälla emot mig vill jag ge er en gåva.
Därmed gick han ut och började krafsa upp
en grop vid sidan om farstukvisten mitt emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
