Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Carlsson, Skolminnen från Dala-Husby å 1830- och 1850-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en timmes middagsrast inträdde, varunder läraren begav
sig till sitt, ett stycke från skolan belägna hem att intaga
sin måltid.
Sedan man spisat sin middagsmåltid ur de medhavda
matförråden eller i de närbelägna hemmen, vilket alltid skedde med
stor skyndsamhet, användes den övriga tiden till lekar av ett
eller annat slag. På därtill lämplig tid åkte gossarna skridskor
på den förbiflytande Dalälven eller togo sig bad vid en i närheten
av skolan däruti fallande mindre bäck, där älvens stränder voro
långsluttande och vattnet i följd därav föga djupt.
Eftermiddagens läsning började med förhör av läxor uti
geografi och svensk historia, bland vilka det ena ämnet lästes
tre, det andra två gånger i veckan. Härvid sammanhöllos alla
i vartdera ämnet undervisade i ett läxlag och förhördes av läraren,
som bestämde, när varje lärjunge skulle börja deltaga i denna
undervisning, som inträdde samtidigt för både geografi och
historia. En del av skolans lärjungar, som voro mindre begåvade,
avslutade skolgången utan att hava mottagit undervisning i
dessa ämnen.
I historia läste man den grova stilen från Gustav I till
närvarande tid samt regentlängderna för föregående tidevarv, och
av den finare skulle man hava reda på varje konungs gemål
under nyare tiden; i geografi fick man inhämta kännedom om
världsdelar och världshav, Europas berg, floder, vikar, stater
med huvudstäder samt Sveriges berg, floder, sjöar, landskap och
län med städer; uti bägge dessa ämnen efter Hägermans läroböcker.
För undervisningen i geografi fanns och användes Mentzers
karta över Skandinavien; vad man därutöver inhämtade, lärdes
som utanläxa. Endast man kände och ihågkom namnen och
deras plats på kartan, redde man sig gott med läxan, ty djupare
ingick ej läraren på ämnet. Läroböckerna borde varje lärjunge
skaffa sig; men att någon i hemmet kunde inlära en
geografiläxa med tillhjälp av karta, förekom icke. De kartor, som då
funnos, voro väl dyra att av lärjungarna anskaffas och dessutom
ansågo de flesta föräldrar dylik kunskap såsom alldeles
överflödig och onödig, en åskådning som ännu i dag ofta gör sig
gällande hos ganska många. Vi måste därför på middagslovet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
