Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Carlsson, Skolminnen från Dala-Husby å 1830- och 1850-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller före arbetets början på morgnarna söka bliva nödtorfteligen
hemmastadda med kartan.
Förenämnda kurser genomgingos varje läsetermin, sålunda
tre gånger årligen och en följd därav blev, att nybörjaren ej
vårdade sig så noga om överläsning, och de äldre barnen
uttröttades genom det oupphörliga omtröskandet av samma sak.
En vanlig föreställning var även rådande bland lärjungarna, att
man ej vid första läsningen skulle grundligt lära sig något, och
därav alstrades, oaktat bakläxa gavs ganska ofta, slarv och
liknöjdhet, så att helt få vid skolgångens avslutning voro
hemmastadda uti de alls icke vidlyftiga kurserna.
Följde så räkning, varvid var och en räknade på sin tavla.
Läxlag funnos sålunda icke. Så snart man uträknat några tal,
fick man säga upp dem för läraren eller någon bland de mest
framskridna lärjungarna. Då man ej kunde lösa en uppgift, fick
man vända sig till läraren eller, såsom vanligast skedde, till
någon medlärjunge för att erhålla nödig hjälp. Härav blev följden,
att man vanligen alltför mycket kom att lita på andras
hjälpsamhet, så att framstegen blevo både kvantitativt och kvalitativt
små; men det kunde ej hjälpas, då anordningarna voro sådana
eller snarare inga, och det dessutom betydde föga, huru och
vad man lärde sig, då barnens föräldrar inskränkte sina
fordringar därhän, att de kunde upprepa katekesen ord för ord
utantill, då ej mer behövdes och knappast det för att tillåtas
deltaga uti nattvardsläsningen. Sedan tavelräkningen fortgått den
därför bestämda tiden, kunde läraren understundom, sedan tavlor
och räknetabeller hopsamlats och inlagts uti skolans skåp,
framställa några frågor uti huvudräkning, som likväl var mycket
begränsad, i det att de stående exemplen häruti rörde sig om
ökning och fråndragning. Omväxlande härmed genomgingos och
inpräglades uti minnet några regler, som kunde hänföras till
rättskrivningslära, men vilka inskränkte sig till ljudens indelning
i konsonanter och vokaler, samt de senares uti hårda och lena
med uppräkning därav samt reglerna för ords avdelning på två
rader. Särskild övning uti rättskrivning förekom ej, om man icke
vill giva detta namn åt skrivningen efter bok, då skrivtabellerna
blivit genomgångna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>