Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Joh:s Johansson, I en lankasterskola (Göteborg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina stycken. Hon skulle straffas. Men huru? Handplagg hade
hon ofta fått. Då fick läraren ett originellt infall. Han lät tösen
taga pojken, som skyldrade med kvasten, under armen, och så
stod det stackars paret där en stund liksom på en schavott med
kvasten emellan sig. Nog försökte de sedan att läsa öfver bättre.
Äfven vid andra tillfällen hittade läraren på egendomliga
straff. Han skref t. ex. med stora bokstäfver ordet »latoxe» på
en skiffertafla, hvilken sedan den straffskyldige nödgades hålla
framför sig på katedern, så att alla barnen kunde läsa inskriften.
Hvarje onsdags förmiddag tillställdes något, som var en
tillstymmelse till omedelbar undervisning från lärarens sida.
Lärjungarna slogos tillhopa i ett läxlag, och han höll ett s. k.
religionsförhör. Det blef dock intet annat än en utnött, mekaniskt
inpluggad läxa; oupphörligt samma stående frågor och svar.
Frågan n:r 1 lydde: »Hvad menas med religion»? Svaret afgafs
i korus af de äldre barnen och lydde: »Ett antaget sätt att dyrka
Gud». Frågan n:r 2: »Hvilka äro hufvudreligionerna i världen?»
Svar: »Den kristna, judiska, muhamedanska och hedniska.»
O. s. v., o. s. v. onsdag efter onsdag.
Monitörskapets plikter och förmåner.
Eljest var undervisningen öfverlämnad åt monitörer, hvilka
tillsattes utan något egentligt system och instruktion. För det
mesta1 fingo de reda sig efter gammal slentrian och vana. Många
gjorde sina monitörsplatser ganska indräktiga. De togo nämligen
af sina underlydande mutor och gåfvor, hvilka erbjödos dem, för
att de skulle vara beskedliga och öfverseende. En artikel, som
mycket brukades till sådana mutor, var s. k. knallar, små, hårda,
nästan tärningsformade bröd, hvilka då af församlingens
fattigvård utdelades åt hjälpbehöfvande. I skolan voro många barn,
som hade fattigunderstöd, och dessa medförde en hel hop knallar,
som på allt sätt prånglades och bortbyttes. De smakade ej
obehagligt, och för dem, som hade dåliga tänder, stod det öppet
att blöta knallarna i den stora vattentunnan vid dörren, hvilken
eljest var afsedd att med sitt innehåll släcka törsten hos barnen,
som också gärna flockade sig omkring henne, fast innehållet
rätt ofta var föga inbjudande såväl i afseende på smak som lukt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
