Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. G. Wensell, Skolminnen från Wallby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första versen af ps. 331: »Tack, o Jesu, för det ord» etc., sedan
hela ps. 444: »Min hvilotimma ljuder» och Luthers aftonbön:
»Jag tackar dig Gud» samt till sist »Fader vår» och välsignelsen.
Pastorn lemnade nu skolrummet och vi voro fria för dagen,
dock — icke så alldeles ändå; ty ännu återstod städningen.
Städning och eldning i skolan.
De ibland oss som voro i tur, hade att sopa skolans golf.
Det var ordningsmannens sak att öfvervaka också det arbetet,
hålla reda på sopturerna och se till att dörren blef igenlåst,
sedan allt var färdigt. 2:ne flickor skulle sopa och 2:ne gossar
blefvo kommenderade att stanna kvar för att flytta undan bänkarne.
Arbetet var styft. Man kunde nättupp se hvarandra inne i
rummet för det tjocka dammet, hvars enda utloppsväg var
genom dörren, därur ock röken stod som en sky. Man bör
någorlunda kunna föreställa sig, hurudant skolgolfvet skulle se ut,
när någon skurning däraf icke bestods oftare än till hvarje
examen. På kortare tid än en halftimma kunde sopningsarbetet
näppeligen medhinnas. Kvastar i och för verkställandet af
sopningen nödgades enhvar soperska själf medtaga hemifrån.
Skolkassan ville för ingen del bestå en tolfskilling om året för en
dylik förbrukningsartikel. Det skulle ju dessutom varit en
skriande orättvisa som begåtts mot de fäder, som inga barn hade
att skicka till skolan. Nej, de som hade barnungar att skicka
till skolan för att smutsa ner där, de kunde äfven själfva bestå
kvastar.
Med skurningen till examina gick det lika så billigt till,
Läraren skickade bud till några af de mera burgna föräldrarne
och lät bedja dem vara så innerligt snälla och skicka en piga
hvardera med viskor och skurtrasor och vattenpytsar. Och så
var den saken uppgjord.
Eldningen fingo vi barn verkställa, när vi genomfrusna
kommo fram till skolan om morgnarna — förutsatt nämligen
att vi hade någon pinne att elda med. Ved bestods icke under
början af min skoltid. Ville vi ha eld i kakelugnen, fingo vi
skaffa oss bränsle själfva: antingen försöka få med oss något
vedträ hemifrån, eller ock samla i hop stekpinnar o. d. kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
