Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Vår väg gick hün till ödslig mo och hän till afgrunds-
schukt.
Af lasa fattades min själ, jag var till intet bragt.
En kolsvart natt oss höljde der, och ingen stjernas glans
Bebådade att ofvan oss än någon himmel fanns.
Etl lugn der var, så hemskt, så qväft, som efter stridens
brand
Ett slagta|t slår med tusen lik vid blodad insjöstrand.
"Säg vet du hvilken trakt du ser, hvarthän du är försatt?
Ditt hjertas verld du skådar nu i all sin dystra natt.
Se i dig sjelf, hur finner du, är taflan icke sann ?"
Så talte drömmars ljusa drott och såg mig sorgligt an.
"Som julien på det. vida haf, som rö på vågens skum,
Du slungats af begärens vind kring villors öde rum.
Hvari, år, som med sin vinges slag här nått dig i sitt
lopp,
Från hjertats lustgård fläklat har hvar doft af tro oeh
hopp."
"Så lyft i ödmjuk bön din blick från mörk och villsam
stig
Dit upp, då vill ditt. fusta värn till sist jag visa dig.
Se upp, farväl!" — och han försvann — men ofvan,
högt i skyn,
Stod strålande ett högrest kors i klarhet lör min syn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
