Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
bok inrymt en god del vidskepelse; han upptager der
åtskilliga, högst vidlyftiga, recepter mot "Spökiise".
Samma böjelse för det underbara, som karakteriserar
medeltidens naturkunnighet i allmänhet och nordens
isynnerhet är också den genomgående grundtanken i de af
munkarna i Nådendal begagnade skrifter af
ifrågavarande innehåll. Dessa skrifter äro till antalet två:
Yrtebook, och Steenbook : måhända kunde vi till dem lägga
ännu en, hvilken på sätt och vis kan hänföras till
ifrågavarande gebit, med titeln: Libellus de arte coquinaria
Yrteboken eller Botaniken, som det på vår tids språk
skulle heta, är egentligen en öfversättning af ett under
Aemilii Macers namn bekant poem från medeltiden, "de
virtutibus herbarum". Samma arbete finnes också
öfversatt af dansken Harpeslreng, och det är möjligt att
klosterbröderna i N. begagnat den af honom gjorda
öfversättningen. Denne Harpeslreng var kanonikus i
Roskilde och dog enligt Hvitleld 1244. Han gällde under
medeltiden i norden som en verklig auktoritet i
naturkunnigheten ; hans namn nämnes tillsammans med
forntidens mest utmärkte läkare, en Galenus, en
Constan-tius, och i gamla handskrifter från Danmarks medeltid
omtalas, att han diktat ifrågavarande bok "af sitt store
mästerskap". Det lörljenar dock att anmärkas, att
Yrteboken från Nådendals kloster är vida vidlyftigare än
den af Harpeslreng utgifna, hvilket bevisar, att klosterfolket
i N., om de ock begagnat den lärde Harpestrengs bok,
likväl gått längre än han i sin kännedom af naturen.
M. H.! Kanske det icke är utan sitt lilla intresse att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
