Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
artade palatser, vi kunna ej annat ön anse Harpestrengs
och Euax lärdom for ett vidskepligt nonsens, och le
kanske åt det goda klosterfolkets naiva naturkunnighet. Må
vi dock komma ihåg att också vetenskapen har gått i
kolt, också den har haft sin barndom och de män, som
vårdat henne då, också de äro fürtjentn af vårt
erkännande, om än deras arbete i våra ögon icke är annat
än ett barnsligt bemödande att stafva i naturens stora
bok. Det är sannt, de kunde knappast detta; vår tid
tror sig kantänka kunna läsa innantill. Kanske det dock
kan komma en tid efter oss, som ler åt vårt sjelfbelåtna
sätt att ransaka naturens hemligheter och ömkar vår
tids tvärsäkra hållning vid letandet efter sanning och
klarhet.
Från naturkunnigheten gå vi vidare. Yi vilja tala
några ord om den uppmärksamhet man i Nådendal
skänkte de öfriga vetenskaperna. Denna tycks ingalunda
varit stor. Af litteraturen från N. äga vi endast en enda
skrift åt detta håll öfversatt, kanske bearbetad af JönB
Budde; och det ser ut som skulle det fromma
klosterfolket äuda till hans tid saknat all handledning åt detta
håll. Brödren Jöns säger i företalet till denna bok, som
bär det lysande namnet "Elticidarius": att han offta
bidhiri af sinom sonbrödrom at utthyda någre klook ok
lönligin spörsmål i the hilgha skrift ok kenädom, (detta
ord skall troligen motsvara vetenskap på vårt språk) ev
yter-mere formondes genslrida", utan bearbetut denne
Elucidaiius (ör klosterfolkets behof. Boken är en
öfversättning efter den berömde scolustikern Anshelmus af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
