Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
tvifvel länder Horns plikttrogna och oförskräckta handlingssätt
vid detta, tillfälle honom till ära.
Mon för Karl XII teddo sig saken icke sä. Redan
riks-dagons sammankallande ansåg han vara obefogadt och i icke
mindre grad väckte de skrifvelser, hvari rådet skildrade
rikets sorgliga belägenhet lians missnöje. Förnämligast vände
sig detta missnöje mot den inan, åt hvilken han gifvit den
främsta platsen i rådet, mot stridskamraten Arvid Horn. „ lian
liar," skrifver Karl d. 2 september 1714 i bref till sin
syster, .uti intot mål vinlagt sig om att uträtta något, hvilket
jag utaf hans egua bref, som han till mig skrifvit också
märkt, att ban allenast vinläggor sig att vara någorlnnda
utan ansvar, utan att vara bekymrad, att allt blir till
allmänna bästa så vorkstält, smn sig bör." Detta ofördelaktiga
omdöme stärktes ytterligare då Horns fiende, äfventyraren
Görtz efter Karls hemkomst blof dennos förste och allrådando
minister. Horn gjordo jultiden 1715 konungon sin
uppvaktning i Luud. Karl bemötto honom kallt; hau skall endast
hafva yttrat: „Grefve Arvid, ui liar blifvit ott hufvud längre
sen jag såg or sist," och från denna tid fötblef Horn fortfarande
i onåd. — Sin plan att anställa åtal mot rådet öfvergaf
ko-nungou snart, mon genom den nyinrättade kanslistyrelsen
blefvo alla vigtiga regeringsärender undandragna dess
behandling, och äfven Arvid Horn var under konungons sista dystra
lefnadsår endast en overksam åskådare af sakernas gång.
Karl XII kunde icko mera locka lyckan till sina fanor
och föll, lemnande ofter sig ott söndorkrossadt och
förtram-padt riko i strid med foui mägtiga grannar.
Redan länge bådo ett antal iusigttulla mäu i enväldet
sett den väsentligaste orsaken till do olyckor i hvilka riket
råkat. Deras åsigter bådo småningom utbredt sig bland
allmänheten ocji vunnit dess bifall. Att upphäfva enväldet och
införa en ny, fri författning blef derför det närmaste målet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
