Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Det gamla bordet.
Skizz.
Vid ryska kyrkogatan ollor, såsom den förr hette,
rådhusgatan i Åbo står äu i dag ett litet, gammalt
tvåvåniugs-trädhus, allt annat än en pryduad for staden. Det gamla
rucklet har dock sin historiska betydelse och må derföre gerna
stå qvar på sin plats, så villig man än vore att önska dess
nedrifvande.
För något öfver tjugo år sedan bodde i ett litet
vindsrum uti det gamla huset en mer äu åttio-årig gumma och
en ung blomstrande flicka af nitton vårars skönhet. Det var
en gammal mormor med sin dotterdotter. Den lilla
kammaren var snyggt, men högst enkolt möblorad. Ett bord, några
trädstolar, två sängar, en spegel och en liten bokhylla samt
— märkvärdigt nog — ett klaver–se der nästan allt!
Så när hade jag doek glömt dot vigtigaste. Borta i en knut
af rummet stod ett gammalt, hvitmåladt bord, af åldor något
gulnadt, på hvars skifva voro med bläck skrifna i zigzag vers
vid vers. Dotta bord utgjorde en familjeklenod. Då
mormodren ännu var helt ung, hade en ung magister från Sverige
bott deruppe i vindskammaren. Honnos föräldrar rådde då
om huset. Så egen och excentrisk den unga magistern än
hade varit, hade dock gumman-morinodron fattat ett
märkvärdigt tycke för honom och detta var ej hellor så underligt,
då hon hade fått höra att hounes föräldrar i honom hos sig
herbergerade en man, för hvilken kungen sjelf hade yttrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
