Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
!)2
analys af ott tungt svart mineral från Ytterby i Roslagen nch
upptäckte häri en uy jordart, hvilken af Ekeberg kallades ytr
teijord och af några tyska kemister erhöll namnet
Gadolin-jord. Det af Ekeberg gifna namnet fick jordarten behälla, men
sjelfva det svarta mineralet benämndes till minne af
ytterjor-dens upptäckare Ciadolinit. Sjelf betraktade Gadolin donna
sin upptäckt pä ett myckot anspråkslöst sätt-. Han säger i
slutet af redogörelsen for sina undersökningar: „På grund af
sina egenskaper anser jag att denna jordart borde få ett rum
bland enkla jordarter. Likväl vågar jag ej ännu yrka på en
sådan uppfinning, emedan jag håller fore att vetenskapen
skulle ske en större tjenst om de flore i seuare åren af
kemister beskrifna nya jordarter kunde upplösas i enklare än
att do enklas antal ännu vidare ökes." Man kan ej mod mera
enkelhet meddela en vigtig vetenskaplig upptäckt. Denna
upptäckt ej blott bekräftades genom fortsatta undersökningar,
utan i samma mineral upptäcktes ännu ett par nya jordarter
några tiotal år senare af Mosander.
Genom en af Gadolin år 1798 publicerad undersökning
ntreddes frågorna om kiselns kemiska natur och plats i
systemet samt oin de s. k. jordarternas förhållande till
hvarandra nästan till full klarhet. Sedan långa tider tillbaka var
det inom kemin allmänt antaget att kiseln hörde till do s. k.
jordarterna och beträffande dess komiska förhållande var
redan tidigare genom Potts, Baumü, mfl:s undersökningar
bokant att den ur sina lösningar i alkalier fälldes af syror.
Ar 1790 upptäckte Stucke att dylika lösningar äfven falides
af kalk, hvarvid kalken och kiseln hvardera ingingo i
fällningen. Han uppställde för tolkningen af denna iakttagelse
en förklaring sora, stridande emot en mängd andra fenomen,
icke af votenskapen kunde godkännas. Gadolin upptog
derföre ånyo frågan till bohandling och leddos genom sina
undorsökniugar till det resultat att den ömsesidiga drag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
