Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-fr 22 -H—
offentliga värf, verkat icke för sig sjelfva, utan för
samhället, hvilkas kallelse det varit att lära, regera och
försvara samt att trösta medmenniskorna, äfven bland dem
hafva endast ledarene tilldragit sig historikerns blickar-.
För Condorcet är således massornas lif hufvudsaken
i den historiska utvecklingen. Men massornas lif ter sig
sjelffallet såsom mera regelbundet och konstant än den
enskilde individens, och den, som i historien ser endast
en massornas rörelseprocess, blir derför lätt böjd för
antagandet, att historien beherskas af mekaniska lagar,
liknande naturlagarna. Denna sin uppfattning uttrycker
Condorcet otvetydigt, då han säger „hvarför skulle
naturvetenskapens allmänna grundsats, att de allmänna lagar,
som betinga verldens företeelser, äro nödvändiga och
konstanta, vara mindre giltig i afseende å utvecklingen
af menniskans intellektuela och moraliska begåfning än
i -afseende å audra naturens företeelser". Tydligt är att
Condorcet härvid alls icke tänker på individernas
ställning, på den individuela karakterens utveckling eller pii
personlighetens inflytande i historien; för honom betyder
individen intet: han har intresse endast för massornas
ställning och utveckling.
Condorcets satser upptogos och utvecklades närmare
af hans lärjunge och efterföljare. Auguste Comte, hvilken
egnat femte delen af sitt stora verk nCours de
philoso-phie positive" åt framställningen af den historiska
forskningens principer. Comte utgår från frågan om de
faktorer, som bestämma den menskliga utvecklingen. De
menskliga anlagen skilja sig enligt hans åsigt föga från
djurens. Menniskan har liksom djuren olikartade drifter
och derjemte en intelligent begåfning. Ursprungligen
voro hos menniskan likasom hos djuren de sinliga
drifterna starkare än intelligensen. Men under utvecklings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
