Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ackord av Å. E-d. - Ackordsarbete, se Ackord - Ackumulator av H. J-n. - Aconitum, se Stormhatt - Acorus, se Kalmus - Acre av S. E-n. - Actinomycetes, se Bakterier - Acylamidas, se Enzym - Adonis av H. G. S. - Adrenalin, se Endokrina körtlar - Adsorption, se Absorption - Adstringerande medel av G. Dbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av arbetarna själva. En vanlig form av A. har varit
s. k. beting, vid vars utförande arbetaren är fri sedan
han fullgjort ett visst arbete som räknas
motsvara ett dagsverk, men efter den nya
lantarbetstidslagens* tillkomst torde denna form bliva vansklig
att tillämpa, såvida icke betinget faller inom de av
lagen särskilt angivna slagen, nämligen skötsel och
upptagning av rotfrukter, dikning samt skogsarbeten av
arbetare, som ej är fast anställd.
En kombination av timlön och ackordlön —
liknande det inom vissa industrier tillämpade systemet
— borde visa sig lämplig för åtskilliga
jordbruksarbeten, t. ex. i form av ett särskilt tillägg till
arbetslaget per inkört lass under bärgningen, resp. till
ladugårdsförmannen per liter mjölk utöver
medel-mjölkningen. Med denna kombination närmar man
sig den s. k. premielönen, då jämte vanlig lön,
beräknad efter tid eller ackord, utgår viss belöning för
väl utfört arbete. A. med borgenärer, se Konkurs. Å. E-d.
Ackordsarbete, se Ackord.
Ackumulator. I en A. kan elektrisk energi magasineras.
Två typer användas, blyackumulatorn och
jungnerackumulatorn, vilken även kallas nifeackumulatorn.
Blyackumulatorn består av en serie
sammankopplade blyskivor, och mellan dessa stå en annan serie
sammankopplade blyskivor. Skivorna äro gallerformiga.
När A. är oladdad, finnes i skivornas håligheter ett
hårt sammanbakat pulver av blyoxid (blyglete
eller mönja). Skivorna äro nedsänkta i utspädd
svavelsyra. När A. skall laddas, släppes ström genom
densamma. Vid anoden (de skivor, genom vilka strömmen
går in) bildas syrerikare blyoxid (blysuperoxid), och
vid katoden (de skivor, där strömmen lämnar A.)
reduceras oxiden till rent bly. A. kan nu användas
som strömkälla. De reaktioner, som äga rum vid
urladdningen, äro rätt komplicerade. Emellertid’
förbrukas något av svavelsyran, varvid vätskans
specifika vikt blir mindre. Man kàn därför använda
en liten kula, så avpassad, att den sjunker i
vätskan, för att få reda på när A. på nytt behöver
laddas. I jungnerackumulatorn utgöras de aktiva
massorna av järnoxid (ofta uppblandad med
kadmiumoxid) samt av nickeloxid. Vätskan är kalilut.
Vid laddningen reduceras järnoxiden till järn och
nickeloxiden oxideras till superoxid. Vid urladdningen
återbildas de ursprungliga oxiderna.
Jungnerackumulatorn har stora fördelar framför bly ackumulatorn.
Den är mycket lättare, den är ej så ömtålig för
skakningar och urladdningen kan drivas längre. Vidare
kan den en längre tid stå oladdad utan att taga skada
och den avger inga frätande gaser. Med en A:s
kapacitet förstår man den elektricitetsmängd, som kan
tagas ur densamma. Man mäter kapaciteten i
ampèretimmar. En ampèretimme är den elektricitetsmängd,
som på en timme går genom en ledning, då
strömstyrkan är en ampère.
Den av fabriken uppgivna kapaciteten gäller i
allmänhet, då strömmen är den maximalt tillåtna. Är
strömmen svagare, blir kapaciteten något större. A.
användes på elektriska centralstationer och på
fordon av olika slag. Startmotorn i en bil drives av en
A. När ett tåg står, lämnas strömmen till belysningen
av en A., som under gången laddas av en generator,
vilken drives av vagnens hjul. Vid elektriska
centralstationer, där belastningen under dygnet är ojämn,
tillkopplas ackumulatorbatterict, då belastningen är
störst. H. J-n.
Aconitum, se Stormhatt.
Acorus, se Kalmus.
Acre, engelskt och amerikanskt ytmått. 1 engelsk
A. = 0,404685 ha, 1 amerikansk A. = 0,404687 ha,
Brittiska Ostindien, 1 A. = 0,404671 ha. Faktor för
omräkning lrån pounds pro A. till kg pr ha är 1,121. S. E-n.
Actinomycetes, se Bakterier.
Acylamidas, se Enzym.
Adonis, släkte av sippväxternas familj. Hos oss finns
en inhemsk art, den på Öland och Gotland sällsynt
förekommande våradonis (A. vernalis) med stora
gula, sidenglänsande blommor. Jämte den odlas
gossen i det gröna (A. aestivalis och A.
autum-nalis) med smärre röda blommor och A. amurensis,
gulblommig, högre än A. vernalis och mera grovbladig. H. G. S.
Adrenalin, se Endokrina körtlar.
Adsorption, se Absorption.
Adstringerande medel, sammandragande medel, kallas
en grupp ämnen, som på vävnadsytor ingå en olöslig
kemisk förening med äggviteämnen. Den bildade
fällningen utgör en hinna, som skyddar vävnaden.
Denna hinna verkar sammandragande och hoptrycker
de små blodkärlen i vävnaden; ytan blir torr och blek.
Det kemiskt förändrade ytlagret förhindrar
bakterieutveckling och verkar sålunda i viss mån antiseptiskt.
A. (garvsyra) användes därför också till konservering
av skinn. Dessa medel stilla även mindre blödningar
genom att utfälla blodets äggvita samt genom sin
sammantryckande verkan på blodkärlen (alun vid
rakning). Sin förnämsta användning ha A. vid
kroniska slemhinnekatarrer, emedap de minska de
katarrala symtomen, svullnad, rodnad och ökad
sekretion. De verka också något smärtstillande. Mindre
lämpliga äro de vid akuta slemhinneinflammationer,,
emedan de då kunna verka för starkt retande på den
ömtåliga vävnaden. Till denna grupp av ämnen höra
dels garvsyra (tannin) och garvsyreföreningar (t. ex..
tannalbin, tannoform), dels alun, blysocker och många
andra metallsalter (silver-, vismut-, zink- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
