Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarskyddslagstiftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetarskyddslagstiftning -
levande vid dödsfall samt för den skadade själv vid
invaliditet allt efter skadans omfattning, med alla
belopp beräknade i visst förhållande till den förolyckades
årliga arbetsförtjänst, samt dessutom ersättning för
läkarvård, läkemedel o. d. Frågor om lagens tolkning
avgöras av Försäkringsrådet. Å. E-d.
Arbetarsmàbrukslån, se Egna hem.
Arbete, se Statik.
Arbetsavtal. Genom riksdagsbeslut åren 1936, 1937,
1938 och 1939 ha lagar angående arbetstid och semester
för lantarbetare antagits. Lagen om arbetstid gäller
enligt dessa beslut endast för gårdar med minst tre
arbetare. Lagen om semester gäller däremot för alla
lantbrukets arbetstagare; statavlönade, drängar,
tim-avlönade, elever, mjölkerskor, rättare, bokhållare,
inspektörer m. fi.
Ovannämnda lagar komma därför att bli normerande
för alla A. vid jordbruket. Ifråga om löne- och
anställningsvillkor komma dessutom de s. k. kollektivavtalen
att bli normerande.
Redan år 1907 upprättades kollektivavtal* mellan
lantarbetsgivare och lantarbetare. År 1919 upprättades
för första gången ett riksavtal mellan arbetsgivarnas
organisation, Svenska Lantarbetsgivarnas
Centralförening, och lantarbetarnas organisation, Svenska
Lantarbetareförbundet. Därefter ha nya riksavtal
upprättats, då någon av parterna så påfordrat. I
riksavtalen måste givetvis tagas hänsyn till alla nya
lagbestämmelser.
Enligt riksavtalet skall, om någondera parten så
önskar, skriftligt kontrakt användas vid anställningen.
I detta bestämmas alla frågor av vikt för anställningen,
såsom anställningstid, uppsägningstid, arbetarens
åligganden, arbetstid, raster, ledighet, semester,
avlöning i kontant och natura, läkarvård, sjuk- och
olycksfallsersättning m. m.
Ingenting hindrar givetvis, att arbetare och
arbetsgivare, som ej äro anslutna till ovannämnda
organisationer, upprätta skriftliga avtal i huvudsaklig
överensstämmelse med riksavtalet. N-g.
Arbetsbi, se Biskötsel.
Arbctsbloek, se Kristidsåtgärder.
Arbetsförbrukning. Genom maskinerna har A. även
inom lantbruket nedpressats oerhört. För endast
femtio år sedan, ja, i vissa delar av såväl vårt som
andra länder, använder man ännu i dag skära och slaga.
Därvid åtgå c:a 340 timmar per ha för sädens skärning,
bärgning och tröskning. Vid användning av lie och
vanligt tröskverk åtgå c:a 95 arbetstimmar, vid
användning av självbindare och tröskverk c:a 65 och vid
användning av skördetröskmaskin* c:a 4 arbetstimmar
per ha för samma arbete.
Trots de stora olikheter, som måste råda på olika
gårdar och i olika landsdelar, har man sökt siffermäs-
- Arbetsfördelning
sigt fastställa arbetsbehovet för olika grödor och för
skötseln av de olika husdjuren. Sålunda har i vårt
land Nanneson på grundval av arbetsjournaler från en
mängd olika gårdar fått fram följande s. k. normaltal
för medelgoda förhållanden i södra och mellersta
Sverige:
Normalt arbetsbehov i reducerade timmar per år
för växtodlingen per hektar, för husdjurskötseln per
djur.
manst. hästt.
Höstvete1............................ 180 220
Höstråg1............................. 200 210
Vårstråsäd........................... 120 130
Trindsäd............................ 150 140
Potatis.............................. 450 300
Sockerbetor.......................... 800 330
Foderrotfrukter...................... 500 300
Slåttervall........................... 60 60
Grönfoder2........................... 120 140
Betesvall............................ 20 5
Arbetshäst........................... 280 —
Unghäst............................. 120 —
Mjölkko2............................. 220 25
Ungdjur............................. 60 —
Svin................................ 30 —
Får................................. 10 —
För övrigt arbete i lantbruket per ha.. 50 30
1 Uppgifterna avse höstsäd efter halvträda. Efter
helträda tillkommer c: a 40 manst. och 50 hästtim.
per ha.
2 Vid grönfodrets avbetning minskas arbetsbehovet
med c:a 50 manst. och 40 hästt. per ha.
3 Användes maskinmjölkning, reduceras
arbetsbehovet med 4Q à 50 manst. per ko och år. N-g.
Arbetsfördelning. Om man uppdelar ett arbete, som
förut uträttats av en person, på flera personer, så att
var och en ständigt får utföra samma del, kallas detta
för A., vilket medför följande fördelar:
1. bättre utnyttjande av de individuella anlagen,
2. större skicklighet hos arbetaren,
3. mindre tidsförlust vid övergång från ett arbete
till ett annat,
4. underlättad maskinanvändning.
Konsekvent genomförd, såsom inom industrien, där
i vissa fall varje arbetare endast har att utföra samma
handgrepp på det på transportbandet förbiglidande
föremålet, har A. ibland en deprimerande inverkan
på arbetaren; arbetet blir enformigt. Inom lantbruket,
såsom det bedrives i vårt land, finnes knappast denna
nackdel, utan A. är enbart fördelaktig.
Utvecklingen går också tydligt i A:s riktning. Mycket
av det lantbrukaren förr gjorde själv, utföres nu av
industrier, som specialiserat sig på en viss tillverkning,
såsom garverier, slakterier, mejerier, kvarnar. Vid
3—905197
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
