Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asp
Assimilation
Asp.
sticksindustrien, där det obetingat föredrages framför
andra träslag. Sedan tillgången efterhand minskats
hos den förnämste leverantören, Ryssland, har det sett
bekymmersamt ut för tändsticksfabrikerna, vilka
därför med glädje hälsat upptäckten för några år sedan
vid Bosjökloster i Skåne av en förut okänd form, som
till alla delar är större än den vanliga och vida mera
snabbväxande, vartill ytterligare kommer, att den låter
föröka sig genom rotskott, vilka här hålla sig friska.
Denna jätteasp har senare funnits på ett flertal
platser i Sverige. H. G. S.
Asparagin, Asparaginsyra, se Aminoföreningar.
Asparagus, se Sparris.
Aspermi, avsaknad av sperma, d. v. s. sädesvätska.
Handjuret fullgör parningsakten utan att någon
sädes-uttömning sker. Hos hingst, där parningsakten tar
relativt lång tid, kan man kontrollera, om ejakulation sker,
antingen genom att giva akt på svansen, som i samband
med utstötningen av sperma ryckvis föres upp och ned
med små rörelser, eller genom att lägga handen mot
penis’ undersida, då man utan svårighet kan känna,
när sperman stötes ut. Hos tjur är icke möjligt att av
det sätt, på vilket han utför betäckningen, sluta sig till
om en ejakulation skett. För att kunna avgöra detta
måste man efter betäckningen med en slev i skidan
upphämta ejakulatet. Det är särskilt hos tjur och
stundom även hos hingst ganska vanligt, att första
språnget icke medför någon ejakulation men att ett
andra språng ger fullt tillfredsställande resultat. Man
bör därför vara försiktig och ej med ledning endast
av en betäckning draga några säkra slutsatser.
Säkrast kan spermamängden (som hos hingst uppgår till
50—150 cc och hos tjur till 2—8 cc) uppskattas, om
handjuret får betäcka i en konstgjord skida.
Fullständig avsaknad av sädesvätska uppkommer vid vissa
sjukliga förändringar i de accessoriska könskörtlarna.
N. L.
Assimilation, växternas uppbyggande av organisk
substans ur oorganiska näringsämnen. De organiska
beståndsdelarna i växten sammansättas av grundämnena
kol, syre, väte, kväve, svavel och fosfor, vilka tagas
upp i oorganisk form och således måste assimileras.
A. är i de flesta fall en reduktionsprocess, som endast
förlöper under tillförsel av energi.
Kolsyreassimilationen. A. av elementen kol, syre och
väte sker genom att ur luftens kolsyra och vatten bildas
kolhydrat och syrgas enligt formeln: 6C02 +
6H20-|-+ 674 Kal = C6H1206 + C02. Syrgasen avgives till
luften, och mot varje vol. upptagen kolsyra svarar samma
mängd avgiven syrgas. •— Hos högre växter är
kolsyreassimilationen strängt bunden till de gröna
(klorofyllförande) delarna, således i första hand bladskivorna,
men även gröna bladskaft och stammar. Hos havre
och råg har t. ex. beräknats, att hälften av A. faller på
bladslidor och strån. A. äger rum i klorofyllkropparna
och den behövliga energien lämnas av solljuset, som
absorberas av klorofyllet. Som synligt resultat av
kolsyreassimilationen uppträder vanligen först stärkelse.
Luftkolsyran kommer in i bladen genom
klyvöppningar i hudvävnaden, vilka i allmänhet äro talrikast
på bladets undersida, ledes mellan de svagt
klorofyll-haltiga cellerna i svampparenkymet till de starkt
gröna, mot ljuset vända pallisadcellerna på
bladöversidan, där A. huvudsakligen försiggår. Genom
klyvöppningarnas rörelser regleras kolsyreassimilationens
styrka. Denna beror vidare av klorofyllhalten. I
blekgröna växter, som växa i skugga eller lidit brist på järn
eller kväve i näringen är A. nedsatt; likaså orsakar
brist på kalium försvagad A. De ytterfaktorer, som
påverka kolsyreassimilationen äro kolsyrehalten i luften,
belysning och temperatur. Med stigande kolsyrehalt
och i övrigt gynnsamma betingelser stiger A. hastigt;
i de övre luftlagren är halten nästan konstant 0,03
vol-%, men nära marken kan den öka genom
mikroorganismernas kolsyreproduktion i marken
(mark-andningen), vilket de undre vegetationsskikten draga
fördel av. Kolsyreassimilationens känslighet för
stigande kolsyrehalt har man sökt utnyttja praktiskt
genom att i växthus på konstlad väg öka
kolsyrehalten (kolsyregödsling), vilket resulterar i ökad A. och
avkastning. Den gynnsamma verkan av kompost i
växthus och bänkar beror delvis på
kolsyreproduktionen. — Belysningen inverkar så på A., att denna ökar
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
