Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Assimilation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Assimilation
Auktion
med stigande ljusstyrka, först hastigt så länge
ljusstyrkan är svag, sedan långsammare, för att nå
maximum ungefär vid det fulla solljusets halva intensitet.
De allra högsta ljusstyrkorna vid direkt solstrålning
kunna ej tillgodogöras av växten. Olika färger verka
olika på A.; starkast assimilatoriskt verksamma äro
de ljusslag, som absorbera mest av klorofyllet (rött—
orange), svagare assimilerar växten i blått —violett ljus.
— Temperaturens verkan på A. är relativt svag, med
fallande temp. sjunker denna, men ej så hastigt som
andningen, utan även vid låg temp. överträffar A.
andningen och växten ökar sin torrsubstans. Den
gynnsammaste temp. för A. är c:a 20°, vid högre temp.
sjunker A. åter. Vid ökad kolsyrehalt i luften stiger
dock temperaturoptimum intill c:a 30°. — Avvikande
former av kolsyreassimilation påträffas hos vissa
markbakterier, vilka assimilera kolsyra i mörker utan
tillgång till solenergi. Den nödvändiga energien erhålles
i stället genom oxidation av oorganiska
markbeståndsdelar t. ex. svavelväte, ammoniak, vätgas och metan.
Dessa växters biologiska betydelse ligger däri, att de
bortskaffa ur marken nämnda ämnen, som bildas vid
förruttnelse och som äro giftiga för andra organismer.
Kväveassimilationen. Det ur marken i form av nitrat
eller ammoniak hämtade kvävet assimileras till
amid-eller aminokväve, i vilken form det ingår i
äggviteämnen; nitraten måste därvid först reduceras.
Kolhydrat nedbrytas till organiska syror och dessa förena
sig med ammoniak till aminosyror. Vid
kväveassimilation förbrukas således kolhydrat, och är tillgången på
sådan knapp, upphör A. Den för kväveassimilation
erforderliga energien lämnas genom andning,
varigenom även kolhydrat förbrukas. Kolhydratförlusterna
äro större vid ammoniak- än vid nitratgödsling, då ali
i överskott upptagen ammoniak assimileras, medan
nitrat kan lagras i växten som sådant.
Ammoniak-närda plantor bli kolhydratfattigare än nitratgödslade,
kvävehungrande plantor bli även kolhydratrika. I
motsats mot kolsyreassimilation förlöper kväveassimilation
även i mörker och är ej strängt bunden till en viss del
av växten. Den kan försiggå i växtens alla delar, och
torde i många fall huvudsakligen äga rum i rötterna.
Beträffande A. av luftkväve, se Kvävebindning.
Sulfatassimilationen är till sina detaljer ofullständigt
känd men är en reduktion av i princip samma slag som
nitratassimilation. En växlande andel av det upptagna
sulfatet lagras i oorganisk form. Detsamma gäller A.
av fosforsyra. Även organiskt bundet förekommer det
i huvudsak som syra i sin oxiderade form. H. B-m.
Aster, stort särskilt i Amerika företrätt släkte av de
korgblomstrigas familj. Inhemsk är hos oss endast
strandaster eller strandkil vid våra havskuster
och gullborste, en lågvuxen gotländsk och öländsk
alvarväxt. Odlade äro dels den låga stenpartisväxten
A. alpinus, dels några högväxta senblommande
amerikanska arter såsom A. salicifolius, amellus, Novae
Angliae m. fi. Några av dessa bruka också förvildas.
Den vanliga s. k. trädgårdsastern (Callistephus
chinensis tillhör ett närstående släkte. H. G. S.
Astragalus (vedel) är ett artrikt ärtväxtsläkte, hos oss
representerat av den mest på torra backar i södra
Sverige förekommande backsötan (A. glycyphyllus),
med ringa framgång försökt som foderväxt, samt ett
par arter i fjällen. H. G. S.
Astrakan, se Äpple.
Asynkronmotor. Jfr Elektriska motorer. Benämning på
vanliga trefasmotorer med eftersläpning, t. ex. de
typer som förekomma i lantbruket till skillnad från
synkronmotorer, vilka gå med exakt varvtal. De senare
användas utom i viss industriell drift i t. ex. elektriska
ur. H. M-g.
Atavism, se Ärftlighetslära.
Atmosfär, se Luft.
Atresia ani, se Letala anlag.
Atriplex, se Målla.
Atrofi, förtvining, förminskning av ett organ eller en
vävnad, kan ha mycket olika orsaker. En mera måttlig
A. av så gott som alla organ och vävnader ingår i det
normala åldrandet. Om ett organ får arbeta mer än
vanligt, brukar organet förstoras, vilket kallas
hyper-trofi. Omvänt om ett organ arbetar mindre än normalt
eller ej alis, brukar organet minska i storlek. En sådan
inaktivitetsatrofi kan vara särskilt framträdande i
muskler. Ett benbrott, som medför att en led hålles
stel med hjälp av gipsbandage el. dyl., medför en mer
eller mindre påfallande A. av de muskler, som ha till
uppgift att röra ledgången. Om en led på grund av
skada blir styv, förtvina tillhörande muskler praktiskt
taget fullständigt. Om en muskel förlamas på grund
av att tillhörande nerv skadas, uppstår också snabbt
en förlamnings-A., vilken möjligen i själva verket är
en inaktivitets-A. Efter korsförlamning hos husdjur
kan man exempelvis finna en A. på bogbladets eller
lårets muskulatur. En förlamning, som beror på en
skada i hjärnan eller högre upp i ryggmärgen, medför
i varje fall inte en sådan A. beroende på att muskeln
ifråga alltjämt utför reflexrörelser. Impulserna till
dessa förlöpa nämligen nedanför det skadade stället i
ryggmärgen. På grund av sådana reflexer kommer
muskeln i själva verket i ett ständigt
spänningstillstånd, varför man talar om styv eller spastisk
förlamning. G. Dbg.
Augit, se Mineral.
Auktion avser att vid slutande av något avtal,
exempelvis köp och försäljning, arrende, entreprenad, uppnå
bästa möjliga villkor genom spekulanternas tävlan.
Offentlig A. kan vara tvungen, såsom pant-,
utmätnings-, konkurs- och exekutiv A., eller frivillig. Såväl
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
