Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjälklag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjälklag
Björk
Gjutas oarmerade betongplattor mellan
järnbal-karna, bruka avstånden mellan dessa vara 0,80—1,20
m och plåttjockleken vid normala belastningar minst
1/10 av spännvidden, vid en cementhalt i
betongblandningen av 200 à 225 kg/m3.
Användes armerade betongplattor, kunna de bärande
järnbalkarna utläggas med större avstånd. Beträffande
bjälklagsutbildningen föreligger ingen skillnad mellan
bjälklag med armerade och oarmerade plattor.
Betongplattorna kunna i båda fallen förläggas så, att
bjälklaget erhåller plan undersida resp. översida eller också
kunna betongplattorna förläggas i ett mellanläge.
B. av armerad, betong utgöras i sin enklaste form av
en enkelarmerad betongplatta. Vid stora belastningar
och spännvidder skulle emellertid en sådan platta till
följd av stor konstruktionshöjd bli för tung samt dyr i
utförande. I dylika fall utföres bjälklaget med bärande
betongbalkar ungefär som vid järnbalksbjälklag.
Dessa balkar bli då i vanl. fall synliga på bjälklagets
undersida eller också döljas de genom anordnandet av
en panel eller dyl. Vid en del moderna
ladugårdsbyggnader äro dessa balkar förlagda ovanför plattorna,
varigenom innertaket blivit helt plant.
Betongbjälklag kunna även utföras med sparkroppar
av håltegel eller annat material. Man kan också
använda ett mera värmeisolerande betongmaterial, t. ex.
klinkerbetong eller armerade siporexplattor, då mycket
god värmeisolering kan erhållas. Hårt belastade B.
göras ibland som s. k. planbjälklag, som inne i
byggnaden uppbäres av pelare. G. B-r.
Bjärka-Säby, gods, beläget i Vists, Grebo, Vårdsnäs
och Skeda socknar av Östergötlands län. Ägare O.
Ekman. Godset utgör ett i huvudsak sammanhängande
ägokomplex med huvudgården B. 19 km söder om
Linköping. Godset har en totalareal av 4 717,07 ha,
varav:
åker................................ 1 139,10 ha
tomt och trädgård.................... 70,05 »
slåtteräng............................ 64,21 »
ordnade betesmarker.................. 131,27 »
skogs- och hagmarker................. 3 006,03 »
övrig mark........................... 306,41 »
Under godset lyda 60 arrendegårdar m. m. med en
sammanlagd areal av 583,10 ha åker jämte hagmarker.
Till huvudgården är förlagd statsunderstödd
lantbruksskola (1- och 2-årig kurs med 36 elever) samt
utbildningskurs för ladugårdsförmän (8 elever i ettårig kurs).
Vid huvudgården, som bl. a. utgöres av 317,5 ha öppen
åker i modern växtföljd, utgöres djuruppsättningen
av c:a 300 nötkreatur av S. R. B. ras, hästarna äro av
ren ardennerras med ett 20-tal moderston och svinen
c:a 175 st. tillhörande Stora vita engelska rasen.
S. E-n.
Björk. Släktet Betula räknar ett flertal arter i de tre
norra kontinenternas nordligare delar upp till
trädgränsen och beträffande dvärgbjörkarna (B. nana m. fi.)
upp i fjällregionen och in i arktiska området. De
trädartade B. ha triangulära eller rutformiga, sågade
blad och han- och honblommor i skilda hängen.
Frukten är en vingad nöt. I våra skogar förekomma två
arter. Masurbjörk (B. verrucosa) har hartsprickiga
kvistar, bladen äro merendels spetsigt triangulära,
skarpt dubbelsågade i kanten. Den är utbredd upp
Björk. Upptill fjällbjörk. Nedtill till vänster
masurbjörk, till höger glasbjörk.
genom hela landet och saknas blott i de högsta
fjällskogarna. Glasbjörk (B. pubescens eller odorato) har
i allmänhet ludna årsskott utan hartsprickar, bladen
äro mera äggrunda eller t. o. m. hj ärtlika vid basen,
enkeltandade. Den förekommer i hela landet, dock
ymnigast i våra högsta skogar (björkregionen), där den
uppträder i en varietet, fjällbjörken (B. pub. var.
alpesiris), utmärkt av rundat rutformiga,
tättsit-tande blad och korta hängen. Stammarna äro i
allmänhet starkt krokiga och knotiga. De olika
björk-formerna hybridisera emellertid lätt med varandra,
varför talrika mellanformer uppkomma, och
artuppfattningen inom släktet har varit och är fortfarande
föremål för betydande meningsskiljaktigheter.
Gemensamt för alla formerna är att kvistarnas bark till en
början alltid är brun, senare få grenar och stammar den
vita kork, som vi kalla näver och som finner en ganska
mångsidig användning. Äldre stammar beklädas dock
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
