Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskötsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskötsel -
för en lokal smärta och svullnad, som varar 3 dygn.
I centrum för B. kan t. o. m. en viss förstörelse av
kroppsvävnaden iakttagas. Kommer giftet in i ett
större blodkärl, kan det spridas i hela kroppen, varvid
ofta hudutslag uppstå, som i regel snart försvinna.
Hos starkt mottagliga personer kunna ett eller flera
B. framkalla kräkningar, ångestkänslor, huvudvärk,
hastig puls, temperaturstegring, ja t. o. m.
medvetslöshet. Något verkligt effektivt medel mot B. finns ej.
I regel behövs ingen annan behandling än att den
ofta kvarsittande gadden uttages med pincett el. dyl.
Smärtan lindras och svullnaden minskas med kalla
omslag. Baddningar med ammoniak, utspädd med
fyra delar vatten kunna även användas. Vid
överkänslighet behövs hjärtstyrkande medel för att
upphjälpa blodcirkulationen. — Bisting och bigift ha
tidvis ansetts ha betydelse som läkemedel vid olika
sjukdomar. Detta framför allt inom folkmedicinen.
S. S-n.
Bistock, se Biskötsel.
Bittersalt, se Magnesium.
Bittersöta, se Kvesa.
Biuret, se Äggviteämnen.
Bjugg, se Korn.
Bjälke utgör den bärande delen vid en
bjälklagskonstruktion av trä.
B. utföras vanligen av furu eller gran av sågat eller
bilat timmer. Det är ur hållfasthetssynpunkt lämpligt,
att tvärsektionen på B. blir smal och hög, ty härigenom
kan den bästa bärkraften i förhållande till volymen
erhållas. En B. får ej komma i direkt beröring med
murverk. Alla B., som vila på mur, skola för den skull
skyddas genom impregnering eller omlindning med
asfaltpapp.
I regel är det svårt att anskaffa genomgående
fullkantiga B., varför i allmänhet vankanter tillåtas. Dessa
få emellertid ej vara för stora, enär B:s bärighet
härigenom minskas, varjämte upplaget blir försämrat.
B. få ej innehålla allt för många torksprickor eller
försvagande kvistar. G. B-r.
Bjälklag eller mcllanbottnar är benämning på de
horisontala avgränsningarna mellan olika våningar. Ett
B. måste förutom sin egen vikt även uppbära en
tillfällig belastning, vilken kan variera högst avsevärt
beroende på byggnadens ändamål. Varje
bjälklagskonstruktion måste således beräknas med hänsyn
tagen till de tillfälliga laster, som komma å B.,
varjämte man även bör hålla i åtanke de eventuella
förändrade förhållande, som kunna inträda och i
framtiden ställa större krav på bärigheten.
B. ha även till uppgift att sammanhålla och staga
ytterväggarna. Vidare kan bjälklaget i många fall få
till uppgift att utgöra en horisontal avgränsning mot
eld och måste i sådana fall utföras med tanke härpå.
- Bjälklag
I de flesta fall måste även B. utföras så, att de bli
värmeisolerande. Särskilt vid B. mellan utrymmen med
olika temperaturer såsom mellan stall och skulle
är detta av stor vikt.
Vid B. mellan bostadsutrymmen måste man även
se till att de konstrueras ljudisolerande, eftersom B. i
betydligt större utsträckning än t. ex.
lägenhetsskil-jande väggar äro utsatta för påfrestningar ur
ljudsynpunkt och detta särskilt i fråga om stötljud.
Ett fullständigt B. utgöres av den bärande
stommen samt dessutom mellanfyllning, golvbeläggning och
undertak.
B:s bärande del utgöres antingen av bjälkar, då
materialet är trä eller av järnbalkar och betong eller
slutligen enbart av betong med eller utan balkar.
Träbjälklag äro lätta att utföra samt ha en ringa
egenvikt och kunna utföras oberoende av årstiden.
En olägenhet med träbjälklagen är deras ringa
motståndsförmåga mot eld samt deras mottaglighet för
röta och svamp.
Träbjälklaget består i sin enklaste form av de
bärande bjälkarna samt golvbeläggningen. Dylika B.
användas i magasinsbyggnader och uthus samt även
över ladugårdar. I senare fallet är lämpligt att
förbättra värmeisoleringen t. ex. medelst beläggning av
8—10 cm stampad och väl ältad lera.
Genom att på B:s undersida anbringa en underpanel,
som ofta putsas eller beklädes med träfiberplattor,
kan värmeisoleringen betydligt förbättras. Detta är
emellertid ej alltid tillfyllest, utan för förbättrandet
av värme och ljudisoleringen är det lämpligt och
brukligt att anbringa en fyllning eller trossning av något
slag i B. Härvid måste man bemärka, att tung fyllning
är bäst ur ljudisoleringssynpunkt, under det att lätt
och porös fyllning ofta är lika ägnad att tillfredsställa
kraven på värmeisoleringen.
Fyllning utlägges på en s. k. blindbotten eller
trossbotten, vilken utgöres av kantsågade bräder, som
uppläggas på i bjälkarna fastspikade läkt. I trähus
händer det dock, att fyllning utlägges direkt på
underskalningen. Mellan fyllning och bräder bör
anbringas väl täckande förhydningspapp. Vid
trä-bjälklag får ej virket komma för nära rökkanaler i
murverket, varför i allmänhet avväxlingar måste
företagas vid skorstenar.
Vid järnbalksbjälklag utgöres den bärande stommen
av järnbalkar, vanligen med I-profil. Utfyllnaden mellan
de bärande balkarna utföres mestadels av armerade
eller oarmerade betongplattor. Järnballcsbjälklagen ha
många fördelar, bland vilka kan nämnas låg
konstruk-tionshöjd även vid ganska stora spännvidder. De
kunna göras brandsäkra och eventuella förändringar
eller förstärkningar samt håltagningar och dyl. äro
lätta att utföra.
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
