Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bladställning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bladställning
Biandgödselmedel
Bladställning. Bladmosaik av alm.
ställning med 2/5 spiral, d. v. s. om man förbinder bladens
fästpunkter på skottet med en spirallinje, så träffar
man efter två spiralvarv det sjätte bladet över det
första. Även andra spiralanordningar förekomma
emellertid. Utgå två blad från samma fästpunkt, sitta de
mitt emot varandra, och nästa bladpar är ställt
vinkelrätt mot det föregående. Man talar då om motsatta
blad. Kransställda kallas bladen om flera än två utgå
från samma fästpunkt. En annan anordning för
underlättande av ljustillträde till bladen är att de bilda s. k.
bladmosaik, såsom man lätt kan se på vågräta grenar
av exempelvis alm, lind eller hästkastanje, där bladen
stå i samma plan med större och mindre inpassade
mellan varandra på ett sådant sätt, att de bilda en i
det närmaste sammanhängande yta. Med
rosettställning menas, att bladen sitta tätt samlade därigenom,
att stamlederna mellan dem äro starkt sammandragna.
Sådana rosetter sitta oftast vid marken, såsom hos
gullviva, maskros och många andra, men de kunna
också sitta högre upp i en stamspets, såsom hos en
stor del palmer. Rosetten är oftast en hopdragen
spiral, men den kan dock även ha uppkommit av
motsatta blad. H. G. S.
Bladtorn, se Torn.
Bladtång, se Alger.
Bladvass, rör vass (Phragmiles communis) är vårt
största gräs. Den har lång, krypande rotstock, ofta
över 3 m höga, grova och hårda strån, breda blad
och en stor brun vippa. Vassen är allmänt spridd vid
stränderna av insjöar och åar liksom även i bräckt
vatten. I ungt tillstånd duger den till foder, men mest
tillvaratages den på vintern, då den kan avskäras
på isen, för användning till taktäckning, vartill den
är synnerligen hållbar, till gipsrör för putsens fästande
på träväggar och innertak och till mattor för täckning
Bladvass.
av drivbänksfönster m. m. På gammal sjöbotten och
vid stränder kan den bli ett besvärligt ogräs, då
rotstockarna envist hålla sig kvar under långa tider.
H. G. S.
Bladväxter bruka en del prydnadsväxter kallas, som
odlas icke för blommornas utan för det vackra
bladverkets skull. Bladgrupper voro åtminstone förr mycket
vanliga i trädgårdar, och bland däri ingående arter
kunna särskilt nämnas: högvuxna och vitrandiga former
av majs, Ricinus communis, hampa, Solanum-arter
med taggiga blad, Artemisia-arter. Gruppen brukar
gärna kantas med något mera lågvuxna växter såsom
Centaurea candidissima, Cineraria maritima, Perilla
nankinensis, Chrysanthemum Parthenium m. fi.
H. G. S.
Biandbestånd, se Bestånd.
Biandfrö är en blandning av två eller flera fröslag av
vallväxter (vanligast av rödklöver, alsikeklöver och
timotej); enligt reglerna för frökontroll skall såsom
dylikt betecknas varje vara, i vilken halten främmande
gagnväxtfrö uppgår till lägst 15 % av varans vikt.
B. får ej saluhållas eller försäljas, om antalet ogräsfrön
per kg överstiger en viss siffra (f. n. 36 000 av samtliga
och 7 500 av svårare ogräs). H. W-e.
Biandgödselmedel. Flertalet hos oss förekommande
gödselmedel innehålla endast ett växtnäringsämne, såsom
superfosfat, chilesalpeter etc. Dessutom finnas även
gödselmedel, vilka innehålla två eller flera näringsämnen
s. k. biandgödselmedel. Dessa kunna antingen vara av
organiskt ursprung eller kunna framställas genom
blandning av 2 eller flera vanliga enkla
konstgödselmedel, eller slutligen kunna de framställas på så sätt,
att man vid fabrikation av syntetiska gödselmedel
låter 2 näringsjoner reagera med varandra, så att
gödselmedlets såväl kat- som anjon kommer att
utgöras av växtnäringsämnen.
Till förstnämnda grupp, organiska B. höra benmjöl,
hornmjöl, fiskmjöl, fisk- och sillguano och andra fiskeri-
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
